Vikten av en meningsfull sysselsättning om dagarna

Status
Stängd för vidare inlägg.
Det är ganska fascinerande att iaktta hur den här jobbsituationen påverkar mig, och vilken enorm skillnad det är att (ofrivilligt) kastas från det bästa jobbet i mitt liv, till en organisation som fungerar riktigt uruselt. Trots att vi är 20 personer som alla jobbade på mitt tidigare jobb och trivdes bra där, dvs “gamla gänget”, så har det inte funkat att i den nya verksamheten bibehålla det bra vi hade. Fler än jag är missnöjda som jag har förstått det, och nån har redan fått napp på ett annat jobb och sagt upp sig.

Jag har förstått att jag ingick i ett “paket” som togs över av den arbetsgivare jag är anställd hos nu, efter att mitt gamla jobb lades ned. Och den nya arbetsgivaren har alltså ingen användning för mig. Inte än i alla fall. Den jättestora organisation som vår grupp nu ingår under, dvs min arbetsgivare, håller på att omorganisera sig helt och hållet, och jag har fått besked om att jag kommer att flyttas rent organisatoriskt och kanske kommer att få en chef och några arbetsuppgifter fram emot slutet av det här året.

Den här upplevelsen har fått mig att inse vikten av att ha en chef. Vår grupp är i praktiken chefslösa, och det är rent plågsamt att jobba så. Ingen vill ta ansvar, ingen informerar om något och alla spretar åt olika håll. Folk hittar på egna lösningar för sig själva och ingen drar upp gemensamma rutiner. Ibland blir jag ombedd att hjälpa till med något, men det är av enstaka personer och utan att andra är informerade. Så när jag gör det jag blivit ombedd att göra så kan det antingen vara så att nån kommer och säger att det ska vara på nåt annat sätt, eller att det redan finns andra rutiner för det jag gör, eller så upptäcker jag att nån annan redan har gjort det jag skulle göra, eller att det jag blivit ombedd att göra är fullständigt ogenomtänkt och inte ens möjligt. Och jag får sällan tillgång till tillräckligt med information om det jag ska göra, så det blir ändå dåligt gjort eller i värsta fall helt meningslöst det jag gör.

Snacka om ett klockrent recept på att döda all motivation, arbetsglädje och lojalitet!!

För jag märker hur motivationsbristen är som en parasit som sakta tar över hela mitt system. Eftersom ingen bryr sig om när jag kommer eller går, så har även jag själv slutat att bry mig om det. Men jag bör ju åtminstone visa mig på plats nånting under dagen, annars känns det som skolk, och så lågt under mina värderingar har jag inte sjunkit än. Men jag har svårt att komma upp på morgnarna - jag som tidigare tyckte om att vara på jobbet redan kl 7. Och jag har svårt att ta itu med saker jag ombeds att göra. Jag har upptäckt att om jag struntar i att agera på bollar som kastas till mig så händer det ingenting. Majoriteten av bollarna var ändå ogenomtänkta och onödiga, visar det sig. Och om det verkligen var något som behövde göras så dyker det upp igen.

Jag har fått EN “riktig” uppgift, och det är att skapa ett arkiv. Bildligt talat så stoppar jag väl in ett papper om dagen i det arkivet, typ. Tänker att jag inte ska slita ihjäl mig, och jag behöver ju ha något att göra imorgon också. :p Men det gör nästan stönigt ont för varje gång jag måste anstränga mig och stoppa in ett papper… Det skär tragiskt nog i mig att göra nånting överhuvudtaget för denna arbetsgivare.

När jag kliver in genom dörren på jobbet på morgnarna så känns det ganska tungt och tråkigt. Det enda som lyser upp morgonen och piggar upp mig lite är att jag direkt brukar göra mig en stor kopp med gott te. Den där tekoppen har blivit som en liten ljusglimt i mörkret. Jag tar med mig tekoppen in på mitt rum och verkligen sitter och njuter av att sörpla den varma drycken. Det är typ höjdpunkten på min arbetsdag.

De andra i min grupp är snälla och trevliga människor, och det är ju åtminstone skönt att ingen är elak. Men eftersom ingen håller ihop gruppen så har våra gemensamma fikastunder runnit ut i sanden. Det är som att ingen orkar bry sig längre. Jag sitter ofta ensam och fikar, och ibland även ensam och äter lunch. Det är så tomt och tyst. I en lokal där vi tidigare var 60 pers, är det som att döden har trätt in och tagit över. Jag sitter ensam i ett stort kök/fikarum, och det är verkligen ödsligt. Visserligen finns det många intressanta TED-talks och andra klipp på nätet som jag kan roa mig med, men jag som är så social märker hur jag liksom “vissnar” av att ha det såhär.

Jag har sökt jobb sedan mitten av januari, men det känns riktigt trögt på arbetsmarknaden. Jag hittar inte så många jobb jag kan söka, trots att jag skickar iväg ansökningar även till jobb där jag inte passar särskilt bra in på det de söker. Tänker att det är bättre att ha ansökningar ute. Jag blir nervös av att inte ha rull på ansökningarna. Jag var så säker på att jag skulle vara härifrån före sommaren, men nu börjar jag känna en otäck obehagskänsla krypa runt i kroppen om att det kanske inte kommer att bli så. Men jag får inte ge upp!! Jag måste försöka ha min målbild klar och tydlig framför mig hela tiden, så jag får verkligen inte ge upp. Jag SKA härifrån - jag är så fast besluten om att jag inte ska vara kvar här en minut mer än nödvändigt!

Men nu är det slutet av mars, och jag har inte ens fått komma på en enda intervju…. Jag vet att jag rent statistiskt inte har fått iväg tillräckligt många ansökningar för att det ska vara något konstigt med det egentligen, men eftersom jag så våldsamt gärna vill härifrån så blir det en känslomässig anspänning, och plötsligt känner jag lite oro (jag som inte brukar ägna mig åt oro!). Tänk om jag är för gammal för arbetsmarknaden nu? Men visst måste det väl finnas NÅGRA företag som kan se charmen i en äldre kvinna också? Eller tänk om jag har för hög lön? Det är svårt med lönenivån för den typ av tjänst jag söker eftersom den kan skilja så, men då jag har jobbat så många år så har jag ju hunnit komma upp en del i lön. Och jag börjar oroa mig över att jag kommer att behöva gå ner kanske 5000:- i lön per månad för att kunna få ett nytt jobb.

Men egentligen är det där helt ologiska tankar. Visst - åldern kan vara ett problem, för den ser ju arbetsgivaren i mitt CV. Men ingenstans i mina ansökningar nämner jag något om min lönenivå, så det kan ju omöjligt vara den som sorterar bort mig - åtminstone inte i första skedet. Så det är hjärnan som börjar hitta på en massa spöken för att oroa mig.

För några veckor sedan så ringde faktiskt en av de arbetsgivare som jag sökt jobb hos till mig. De ville ställa kompletterande frågor om min ansökan, och det redan innan ansökningstiden hade gått ut. Det var ett trevligt samtal och de verkade intresserade av mig, berättade om tidsplanen för när de skulle kalla till intervjuer och så. Jag blev väldigt glad och uppspelt. Sen kollade jag upp arbetsgivaren lite noggrannare, och ser att den är känd som en riktigt urusel arbetsgivare och att flera olika fd anställda till och med gått ut med att varna folk för att INTE ta jobb där… Suck! Aldrig får man vara riktigt glad. Nu törs jag definitivt inte tacka ja till något jobb där. Hoppas verkligen att de INTE ringer och kallar mig till någon intervju!... :(

Så det är fortfarande ganska hopplöst läge. Hopplöst och dystert.
Jag skulle verkligen verkligen behöva ett nytt jobb Nuuuuuuuu!
 

Fy, så jobbigt.
Och vilken surrealistisk situation!

Jag känner igen mig: vissa dagar eller stunder av dagar har jag rätt lite att göra.
Som just nu: jag har telefontid vilket betyder att jag sitter med headset på huvudet och öppen telefonlinje och "väntar" på att folk ska ringa. Jag har en timmes telefontid tre dagar per vecka.
Vissa dagar är det fullt pådrag: går inte en sekund utan att jag faktiskt är upptagen i telefonen eller med lite "efterarbete".
Idag har det hittills ringt två personer, den ena vände sig till fel instans och det samtalet tog ett par minuter. Den andre hade blivit felaktigt hänvisad men jag löste problemet och skickade en avvikelserapport gällande att annan instans inte gjorde sitt jobb (kan vara viktigt när det är den typen av fel, så det inte blir återkommande och krånglar till det hela). Det samtalet tog en halvminut, efterarbetet tog två minuter.
Det är vad jag gjort sedan kvart över åtta (och nu är klockan alltså fem i nio).
Andra gånger kan det vara rätt ödsligt när jag är "akut" - det är enbart akuta ärenden som får bokas då och vissa gånger är det fullt och överfullt, andra gånger ingen på en halvdag.
De där gångerna som det blir stilla en timme eller tre, blir jag jättelat (det är då jag roar mig med Buke, bland annat) - overksamhet leder till minskad energi.
 
Jaha.
Det jobb jag hade bestämt mig för att jag INTE ville ha, pga att jag hittat vittnesmål på nätet från några tidigare anställda om urusel arbetsmiljö (diskriminering och trakasserier), ringde nu och ville att jag skulle komma på intervju! :crazy::crazy::crazy:
Hur gör jag nu? (alltså visst - jag började med att tacka ja till intervjun)
Jobbet verkar verkligen jätteroligt på beskrivningen i annonsen. Verkar kunna passa mig bra. Och ligger mycket närmare mitt hem än mitt nuvarande jobb. Plus att jag desperat gärna vill ha ett nytt jobb.
Men jag vill ju inte hamna hos en arbetsgivare med arbetskulturproblem.... :(:arghh: Nu är frågan hur stor vikt jag ska lägga vid vittnesmålen på nätet?....
 
Jaha.
Det jobb jag hade bestämt mig för att jag INTE ville ha, pga att jag hittat vittnesmål på nätet från några tidigare anställda om urusel arbetsmiljö (diskriminering och trakasserier), ringde nu och ville att jag skulle komma på intervju! :crazy::crazy::crazy:
Hur gör jag nu? (alltså visst - jag började med att tacka ja till intervjun)
Jobbet verkar verkligen jätteroligt på beskrivningen i annonsen. Verkar kunna passa mig bra. Och ligger mycket närmare mitt hem än mitt nuvarande jobb. Plus att jag desperat gärna vill ha ett nytt jobb.
Men jag vill ju inte hamna hos en arbetsgivare med arbetskulturproblem.... :(:arghh: Nu är frågan hur stor vikt jag ska lägga vid vittnesmålen på nätet?....
Gå på intervjun och se hur det känns. Du måste ju inte tacka ja även om du blir erbjuden tjänsten sedan.
 
Jaha.
Det jobb jag hade bestämt mig för att jag INTE ville ha, pga att jag hittat vittnesmål på nätet från några tidigare anställda om urusel arbetsmiljö (diskriminering och trakasserier), ringde nu och ville att jag skulle komma på intervju! :crazy::crazy::crazy:
Hur gör jag nu? (alltså visst - jag började med att tacka ja till intervjun)
Jobbet verkar verkligen jätteroligt på beskrivningen i annonsen. Verkar kunna passa mig bra. Och ligger mycket närmare mitt hem än mitt nuvarande jobb. Plus att jag desperat gärna vill ha ett nytt jobb.
Men jag vill ju inte hamna hos en arbetsgivare med arbetskulturproblem.... :(:arghh: Nu är frågan hur stor vikt jag ska lägga vid vittnesmålen på nätet?....
Jag tycker som @pajaztar .
Gå på intervjun och känn dig för!
 
Jaha.
Det jobb jag hade bestämt mig för att jag INTE ville ha, pga att jag hittat vittnesmål på nätet från några tidigare anställda om urusel arbetsmiljö (diskriminering och trakasserier), ringde nu och ville att jag skulle komma på intervju! :crazy::crazy::crazy:
Hur gör jag nu? (alltså visst - jag började med att tacka ja till intervjun)
Jobbet verkar verkligen jätteroligt på beskrivningen i annonsen. Verkar kunna passa mig bra. Och ligger mycket närmare mitt hem än mitt nuvarande jobb. Plus att jag desperat gärna vill ha ett nytt jobb.
Men jag vill ju inte hamna hos en arbetsgivare med arbetskulturproblem.... :(:arghh: Nu är frågan hur stor vikt jag ska lägga vid vittnesmålen på nätet?....
Gå på intervjun! Kanske känns det helt fel när du är där, kanske känns det bra. Du har ingen rolig situation just nu, så det kan bli bättre. Så klart man inte vill jobba någonstans där det är en dålig arbetskultur, men ibland är dessa vittnesmål bara den enskildas uppfattning och behöver inte alls stämma med verkligheten. Om det är möjligt - försök se om du kan få prata med någon som jobbar i tilltänkt arbetsgrupp och se hur den upplever sitt jobb.
 
Gå på intervjun! Kanske känns det helt fel när du är där, kanske känns det bra. Du har ingen rolig situation just nu, så det kan bli bättre. Så klart man inte vill jobba någonstans där det är en dålig arbetskultur, men ibland är dessa vittnesmål bara den enskildas uppfattning och behöver inte alls stämma med verkligheten. Om det är möjligt - försök se om du kan få prata med någon som jobbar i tilltänkt arbetsgrupp och se hur den upplever sitt jobb.
Jag ska gå på intervjun och känna efter hur jag upplever det. Men jag funderar på om jag verkligen kan få en uppfattning av arbetskulturen vid en intervju - oftast visar ju arbetsgivaren upp sin goda sida under en intervju och allt låter som guld och gröna skogar... Men hur det är i praktiken varje dag kan vara svårt att få grepp om. Samtidigt konstaterade jag att arbetsgivaren är en av Sveriges större statliga myndigheter med många tusentals anställda över hela landet, så vittnesmålen på nätet behöver kanske inte betyda att det är samma problem precis överallt på alla kontor bland alla tusentals anställda... Men jag kan ju inte heller utesluta att det faktiskt ÄR ett problem med arbetskulturen inom hela organisationen...
Svårt... :crazy:
Ja ja - de kanske inte vill ha mig efter att ha träffat mig ;) :p , och då är det ju inget problem längre. :D
 
Jag ska gå på intervjun och känna efter hur jag upplever det. Men jag funderar på om jag verkligen kan få en uppfattning av arbetskulturen vid en intervju - oftast visar ju arbetsgivaren upp sin goda sida under en intervju och allt låter som guld och gröna skogar... Men hur det är i praktiken varje dag kan vara svårt att få grepp om. Samtidigt konstaterade jag att arbetsgivaren är en av Sveriges större statliga myndigheter med många tusentals anställda över hela landet, så vittnesmålen på nätet behöver kanske inte betyda att det är samma problem precis överallt på alla kontor bland alla tusentals anställda... Men jag kan ju inte heller utesluta att det faktiskt ÄR ett problem med arbetskulturen inom hela organisationen...
Svårt... :crazy:
Ja ja - de kanske inte vill ha mig efter att ha träffat mig ;) :p , och då är det ju inget problem längre. :D
De som klagar hörs alltid mer än de som är nöjda. Så jag hade absolut gått på intervjun med ett öppet sinne.
 
Vill du vara drastisk kan du ju fråga: det här känns bra (om det nu gör det, annars är det ju inte relevant) men jag har sett en massa kommentarer på nätet om de här specifika dåliga sakerna. Hur ser ni på just det?

Exact vad jag tankte foresla. Nu har jag ju inte bott i Sverige pa sa lange att jag kan bedomma om det ar "ratt" dar, men definitivt vad jag skulle gora har.
 
Tack för era tankar! Jag tänkte faktiskt också på om jag skulle ta upp det på intervjun... Om de sorterar bort mig för att jag ställer en ärlig och kanske "jobbig" fråga så var det nog ändå inte ett jobb jag ville ha. :)
Dessutom har jag blivit kallad till ytterligare en intervju nu! 😃 Jag som älskar att gå på intervjuer! :banana::D
 
Jag tänker på det där med åldern...du kan alltid framhålla de fördelar som finns med den: du har kanske inga planer på att skaffa barn, du behöver kanske inte vabba eller vars föräldraledig, du har livs- och arbetslivserfarenhet, du kanske är flyttbar, du är trygg i dig själv, du vet hur du fungerar osv osv.
 
Vad är det du jobbar som/söker för sorts jobb?
Jag jobbar som administratör, senior administratör kanske man kan säga (mer åt hållet självgående som kan hantera egna projekt och mindre åt telefonist/receptionisthållet), och söker jobb inom det området. Jag vet att det är ett överetablerat och tufft yrkesområde med många hundra sökande per tjänst, men jag har hittills ändå klarat mig hyfsat bra inom området och haft hyfsat lätt för att få jobb. :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Jag både vill och inte vill gå till jobbet jag både vill och inte vill bry mig Men jag tror jag bryr mig för mycket och hur lär man sig...
Svar
13
· Visningar
1 099
Senast: escodobe
·
Skola & Jobb Jag kommer antagligen bli uppsagd, enligt vad min arbetsgivare har sagt. I övrigt har jag inte fått mycket info om vad som kommer...
2
Svar
29
· Visningar
2 935
Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
3 771
Senast: Sasse
·
  • Artikel
Dagbok Jag tjänar för tillfället ganska mycket mer i lön än ordinarie, då jag är utlånad och får massa extra ersättningar för det. Det har...
Svar
0
· Visningar
677
Senast: MissFideli
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp