Vilka är dom lugnaste häst/ponnyraserna? (Generellt)

New Forest! Generellt otroligt stabilt temperament på dessa ponnys. Vi har en hingståring som min sjuåring hanterar själv (under uppsikt såklart). Bland annat hingsten Marrondales O’Connor nedärver fantastiskt lugnt och coolt temperament har jag förstått.

Våran är fullkomligt obrydd om allt som människor hittar på, tycker typ ingenting är läskigt eller obehagligt. Däremot kan han titta på saker ute, men han gör liksom inget mer än att titta och spänna sig. Eventuellt stanna. Men det är ju för att han är bebis fortfarande. Ska bli väldigt spännande att se hur han utvecklar sig.
 
Jag tycker att islandshästar ofta har en trevlig kombination av lyhörd, trygg och förståndig. De blir sällan varken brötiga som kallblod eller hysteriskt explosiva som varmblodiga sporthästar i jobbiga situationer.

(Jag har SWB själv, men har träffat många islänningar och psyket imponerar på mig)
 
Shetlandsponny, Quarter, Varmblods travare, Islandshäst tycker jag är lugna, stabila och trygga hästar.

Tinker, kallblodstravare, SWB tycker jag är motsatsen till lugna.
 
Vad olika det kan vara! Har ju haft en tinker och han var hemsk. 800 kg pansarvagn som var känsligare än stallets svårklass-dressyrhäst och stundtals rent livsfarlig då han tyvärr lärt sig att han kunde använda sin massa till sin fördel från förra ägaren.

Har haft två kallblodstravare. Stoet var det lite mer go i men var helt obrydd i övrigt. Han jag har nu är fyra år och är den lugnaste och stabilaste hästen jag någonsin haft nöjet att känna. När vi rider ut med stallägaren så brukar hennes lusse få fnatt och se spöken då och då med rätt stora reaktioner- min kallis vrider inte ens på örat när han håller på.
Hehe ja min erfarenhet av tinkrar är att när dom är runt 3-5 år blir dom brötiga och har dom inte en stadig lärare (i såväl andra hästar som människa) kan säkert det där pansarvagnsbeteendet sitta i.

Men jag har aldrig upplevt dom som överstissiga och vaksamma, såvida dom inte har ont. Skulle jag mot förmodan få för mig att skaffa en tinker nån gång ska den vara fritestad för PSSM. Jag hade en nordsvensk med det och innan vi kom på vad det var och fick han under behandling så var han nervigare än ett dressyrhalvblod på tjack.
 
Shetlandsponny, Quarter, Varmblods travare, Islandshäst tycker jag är lugna, stabila och trygga hästar.

Tinker, kallblodstravare, SWB tycker jag är motsatsen till lugna.
Håller helt med dig!

Själv har jag ett PRE/friser sto, som är det coolaste häst jag har träffat. Är tre år och inget bekommer henne. Hon reagerar inget på tåg/ bilar/ fyrverkerier etc. Hon har inte haft något utbrott än och jag har haft henne i 1,5 år nu.
 
Jag tycker att islandshästar ofta har en trevlig kombination av lyhörd, trygg och förståndig. De blir sällan varken brötiga som kallblod eller hysteriskt explosiva som varmblodiga sporthästar i jobbiga situationer.

(Jag har SWB själv, men har träffat många islänningar och psyket imponerar på mig)
Jag håller med dig om det du säger, men tänker att det också beror på vad man menar med "lugn". Många islandshästar är pigga, känsliga och reaktionssnabba med en vilja att springa. Vettiga och stabila i huvudet ändå, liksom, och oftast ganska orädda, men om man söker en lugn, stabil häst för att man själv inte är så van så får man nog även bland islandshästarna verkligen se till att hitta rätt individ. Och ha i bakhuvudet att islandshästen förutom sina extra gångarter faktiskt är avlad på att ha vilja och framåtanda.
 
Nordsvenskar må vara "lugna och orädda" som standard, men de är lite som border collies, en arbetande ras, och kan bli rätt dryga om de är i god kondition men inte får arbeta. Brötiga och ifrågasättande.

Mycket väl sagt tycker jag. Det finns helt klart riktigt långsamma och inte så snabbtänkta nordsvenskar men generellt är det en arbetsras. Att de upplevts av många som slöa eller oreaktiva kan ofta ligga i att de varit tjocka och otränade. Obs - generaliserande. :) Men det förstår väl alla.

I föreningens avelsprogram står det såhär om nordsvensken: "Nordsvensken är sedan gammalt känd som en häst med ett utpräglat terrängsinne. Den är också känd som en energisk, arbetsvillig, uthållig, lättfödd, lugn och pålitlig häst".

Jag tycker liknelsen med arbetande hundar är bra och lätt att förstå. De behöver en tydlig och stabil uppfostran och utlopp för sin energi. De är rätt så självständiga och hittar inte sällan på bus. Man hittar ofta en nordsvensk med hovarna i vattenbaljan eller högst upp på något berg. En egenskap som man särskilt värderar är att stanna upp och titta när den blir rädd, istället för att fly som första reaktion. En jättebra egenskap men inte att förväxla med att de vore lata/slöa. :)
 
Mycket väl sagt tycker jag. Det finns helt klart riktigt långsamma och inte så snabbtänkta nordsvenskar men generellt är det en arbetsras. Att de upplevts av många som slöa eller oreaktiva kan ofta ligga i att de varit tjocka och otränade. Obs - generaliserande. :) Men det förstår väl alla.

I föreningens avelsprogram står det såhär om nordsvensken: "Nordsvensken är sedan gammalt känd som en häst med ett utpräglat terrängsinne. Den är också känd som en energisk, arbetsvillig, uthållig, lättfödd, lugn och pålitlig häst".

Jag tycker liknelsen med arbetande hundar är bra och lätt att förstå. De behöver en tydlig och stabil uppfostran och utlopp för sin energi. De är rätt så självständiga och hittar inte sällan på bus. Man hittar ofta en nordsvensk med hovarna i vattenbaljan eller högst upp på något berg. En egenskap som man särskilt värderar är att stanna upp och titta när den blir rädd, istället för att fly som första reaktion. En jättebra egenskap men inte att förväxla med att de vore lata/slöa. :)
Hahah japp bada fötterna är en klassiker. De jag hade jobbade också i skogen av sig själva. Jag hade skogshage, dom åtog sig att tackla ner och äta upp allt "sly" dvs allt yngre än 10 år fällde dom 🙈.
 
Det man ska tänka på när det gäller Nordsvenskar är att man blandade in fullblod i rasen i början av 1900-talet. Detta har slagit igenom väldigt mycket inom vissa linjer.

En nordis inom en linje där detta inte slagit igenom är stabil men alert. En nordis inom linjer där detta slagit igenom kan i extrema fall vara en extremt stark och envis häst med fullblodets nerv.. Jag har själv haft den sistnämnda och hon var en underbar häst så länge hon fick arbeta hårt i minst 2 timmar dagligen.
 
Mycket väl sagt tycker jag. Det finns helt klart riktigt långsamma och inte så snabbtänkta nordsvenskar men generellt är det en arbetsras. Att de upplevts av många som slöa eller oreaktiva kan ofta ligga i att de varit tjocka och otränade. Obs - generaliserande. :) Men det förstår väl alla.

I föreningens avelsprogram står det såhär om nordsvensken: "Nordsvensken är sedan gammalt känd som en häst med ett utpräglat terrängsinne. Den är också känd som en energisk, arbetsvillig, uthållig, lättfödd, lugn och pålitlig häst".

Jag tycker liknelsen med arbetande hundar är bra och lätt att förstå. De behöver en tydlig och stabil uppfostran och utlopp för sin energi. De är rätt så självständiga och hittar inte sällan på bus. Man hittar ofta en nordsvensk med hovarna i vattenbaljan eller högst upp på något berg. En egenskap som man särskilt värderar är att stanna upp och titta när den blir rädd, istället för att fly som första reaktion. En jättebra egenskap men inte att förväxla med att de vore lata/slöa. :)
Åh vad jag känner igen mig.
Vi kunde rida ut med en massa unghästar och min älskling bara "kom här ungar, den där vinkelslipen är ingen fara".

Dagen efter kunde jag rida ut själv och samma häst "HJÄLP jag kan inte gå på maskrosor" skutt, skutt, hopp hopp, 180 graders sväng 🙈🤣

Gud vad jag saknar henne ❤️
FB_IMG_1637157588994.jpg
 
På ponnysidan skulle jag säga Gotlandsruss. Vi hade ett russ som var en stjärna som sportponny. Enda gången jag såg honom genuint rädd var när en gigantisk hund som aldrig sett en liten ponny trodde han var en lekkamrat. Men om en gigantisk björnliknande historia hoppar mot ens mage när man rullar i godan ro i sin hage så känns det som rimligt att bli rädd 😂 sedan var denna ponny allmänt taskig om du inte redan var en rutinerad ryttare, men stabil och allsidig var han definitivt.
 
Om vi pratar om ponnyer skulle jag, med det naturliga förutsättningen att vi pratar om individer, säga att russ är en allmänt lugn ras som inte hetsar upp sig i onödan. Däremot kan de vara envisa som sjutton och är intelligenta så de kräver hjärngympa och att de vet vem det är som bestämmer. Kan man överlista ett russ har man kommit en bra bit på väg som hästmänniska ;)

Jag tycker det är tråkigt att de inte används mer som ridponnys längre och att de numera främst används inom ponnytravet.
 
Om vi pratar om ponnyer skulle jag, med det naturliga förutsättningen att vi pratar om individer, säga att russ är en allmänt lugn ras som inte hetsar upp sig i onödan. Däremot kan de vara envisa som sjutton och är intelligenta så de kräver hjärngympa och att de vet vem det är som bestämmer. Kan man överlista ett russ har man kommit en bra bit på väg som hästmänniska ;)

Jag tycker det är tråkigt att de inte används mer som ridponnys längre och att de numera främst används inom ponnytravet.

På ridskolan i min stad har de flera russ. Fina små ponnys till ridskolan! Men där får ju å andra sidan gott om motion.
 
Arab... Som barnponny?

Blåset och dansen är verkligen inte något jag vill se på en ponny jag ska stoppa upp mitt barn på.
Hellre en arab än en ardenner. Och de är de förståndigaste hästarna jag hanterat. Så gärna en arab i storlek C eller D-ponny till barn (kan dessutom ridas till av en vuxen vid behov)

Dessutom handlar tråden om lugnaste häst/ponny - dvs inte bara om barnponnier (i vilket fall både nordsvensk, ardenner, fjording och haflinger är underligare val enligt min erfarenhet)
 
Arab... Som barnponny?

Blåset och dansen är verkligen inte något jag vill se på en ponny jag ska stoppa upp mitt barn på.
Det är väldigt välkänt för oss som håller på med rasen att araber är helt fantastiska med barn. Även de vildaste hingstarna skärper ihop sig och blir som små lamm när det är barn som hanterar dem. De anpassar sig till deras förmåga. Araber är ofta utmärkta barnhästar.

Skillnaden är väl att en arab typ aldrig tappar hjärnan. Den kan rycka till, men det blir extremt sällan full panik. Även om hästen är så rädd att den skakar så kan man i regel hålla den i en sytråd ändå.

Men är man en person som är väldigt hög i energi så kanske det inte är rätt ras.
 
Araber är i allmänhet mycket intelligenta, så det blir kanske lite fnorklande men de låter sig gärna pysslas om i det oändliga i stallet och i hanteringen från marken. De araber jag har träffat har dock haft mycket bestämda åsikter om vad som ska göras och inte. Men de hetsade inte upp sig utan bara meddelade lugnt att nehepp, det här hindret vill jag inte hoppa, den här bäcken kommer jag inte att blöta hovarna i, osv. Nybörjare, särskilt barn, gick de så fint, så fint och var försiktiga med. Men lite duktigare ryttare som krävde mer, ja då blev det ibland ett mycket bestämt nej men inte så att de hetsade upp sig.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag läser om och om igen hur hästar som sålds som snälla och lugna plötsligt blir ohanterliga och farliga, och köparen påstår att...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
5 755
Senast: co-SMAD4
·
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
5 237
Hästvård Har en unghäst som är 4. Varit väldigt bunden till sin mamma trots att han tex varit iväg på lösdrift/bete ett år osv. Nu var det dags...
Svar
11
· Visningar
1 431
Senast: Roheryn
·
Hästmänniskan Blir så himla trött på mig själv! Behöver skriva av mig lite. Mitt liv de senaste kanske fem åren har gått ut på att jag mer eller...
2
Svar
24
· Visningar
2 039

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp