Vilken är den sämsta bok du läst?

Jag minns att hon kissar i duschen minst en gång, när hon bor i nåt rivningshus med toa på gården och dusch i källaren. Det står typ "hon släppte urinen rakt ner i avloppet" och jag tyckte att det lät så äckligt, antagligen föreställde jag mig en äcklig dusch i typ ett parkeringshus för jag minns att jag fick så äckliga associationer av det när jag läste böckerna som tonåring. (Obs: jag har inga problem med att kissa i duschen per se :D)

En annan sak jag minns så väl är när hennes man ska laga thaimat och häller fisksås i någon gryta och "könsdoften slog upp i hans ansikte" eller något i den stilen. Charmerande!
I Livstid beskrivs en husfasad som "bajsbrun". :arghh:
 
Den har jag läst. Och börjat på filmen två gånger (visste inte att jag redan försökt en gång). Fattar inte vad folk ser i varken bok eller film.
Jag håller med Zelda!

551332_453857294734467_1953789564_n.jpg
 
Ett gnälligt, självömkande as som pjålar sig igenom allt som händer, så fort han får chansen våldtar en ung tjej (tonåring? jag minns inte?) och sen är det fortfarande synd om honom!? Buhu, stackars honom som gjort något så hemskt... O_o

Åh, Knausgård? :angel:





(Jag ÄLSKAR Knausgård. Min kamp 1-5 är bland det bästa, kanske det allra bästa, jag läst. Icke desto mindre ... ;))
 
Jag går med i tolkien kören här; jag gillade verkligen filmerna så när jag såg böckerna hos en väninna till mamma så tänkte jag att jag kunde ju åtminstone börja och se om jag gillade dem :idea: De var ju jätte populära, så de måste ju vara bra :up:

Herregud, jag kom inte ens igenom första kapitlet :rofl:
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Japp. Den är uselt dåligt skriven. Riktigt frossar i vidriga detaljer och beskrivningar.

Bland det sämsta jag nånsin läst.
Aha, jag undrade eftersom jag har läst den också för länge sen och fann den stark men gillade (om man kan säga så?? :crazy:) den.
Det är ju en biografi så det som beskrivs i den har ju hänt och kan inte ändras, men detaljer och beskrivningar kan man ju skriva mer eller mindre av så jag förstår.
 
Jag går med i tolkien kören här; jag gillade verkligen filmerna så när jag såg böckerna hos en väninna till mamma så tänkte jag att jag kunde ju åtminstone börja och se om jag gillade dem :idea: De var ju jätte populära, så de måste ju vara bra :up:

Herregud, jag kom inte ens igenom första kapitlet :rofl:

Jag som tycker att de är underbara och har det absolut vackraste språk jag läst i en bok! Men läser dem på engelska. Översättningarna är usla.
 
Japp. Den är uselt dåligt skriven. Riktigt frossar i vidriga detaljer och beskrivningar.

Bland det sämsta jag nånsin läst.
Jag tror att den är en biografi. Jag blir ofta besviken på biografier. De tenderar att vara torftiga som böcker och mest rabla upp händelser. Det även när personen borde ha mycket att berätta. Som Tracy Lords.

Intressant torftig var Rövardotter - hon fullkomligt öser hat över sin mamma (som inte gjorde rent kattlådorns när Jackie skaffat katt, så att hon och hennes bror blev omhändertagna. I boken finns inget försök att se sin mamma och hennes situation ur ett vuxet perspektiv. Mamman hade drabbats av demens efter att ha misshandlats svårt av pappan Olofsson. Pappan däremot fanns det viss förståelse för. Varför är det så?)
 
Den nya översättningen är tråkig och så finns där en del namn som jag retar ihjäl mig på som översättningen av Sackwill-Baggins till Kofferdi-Secker då funkar Säcksta-bagger mycket bättre. Och att översätta Barliman till Malte känns mest bara korkat. Tur originalet finns.
:rofl::rofl::rofl:
Var 17 kom kofferdi-secker från :rofl:
 
Jag tror att den är en biografi. Jag blir ofta besviken på biografier. De tenderar att vara torftiga som böcker och mest rabla upp händelser. Det även när personen borde ha mycket att berätta. Som Tracy Lords.

Intressant torftig var Rövardotter - hon fullkomligt öser hat över sin mamma (som inte gjorde rent kattlådorns när Jackie skaffat katt, så att hon och hennes bror blev omhändertagna. I boken finns inget försök att se sin mamma och hennes situation ur ett vuxet perspektiv. Mamman hade drabbats av demens efter att ha misshandlats svårt av pappan Olofsson. Pappan däremot fanns det viss förståelse för. Varför är det så?)
Apropå förståelse för pappor: Jag läste Åsa Linderborgs tokhyllade Mig äger ingen som ett tragiskt förskönande av en minst sagt otillräcklig pappa :o
 
Jag som tycker att de är underbara och har det absolut vackraste språk jag läst i en bok! Men läser dem på engelska. Översättningarna är usla.
Jag tror att mina ögon gick i kors när jag försökte förstå mig på texten :rofl: Men jag var ung och det var en översättning, kanske borde ge engelskan en chans då jag är mycket mera van vid engelska nu. Men önskar att jag kunde läsa ett kapitel någonstans först ... förutom biblioteket då :p
 
Labyrinten av Kate Mosse.
Tänk er att någon försöker skriva Da vinci-koden fast utan särskilt mycket spänning eller någotsånär karismatiska huvudkaraktärer. Kapitlen växlar mellan att följa de två huvudkaraktärerna som typ är samma person (eller nåt jag fattade aldrig) fast de lever åttahundra år isär. Kapitlen är så långa att man hinner glömma den ena handlingen medan man läser den andra och måste således bläddra tillbaka två kapitel för varje nytt kapitel... Författaren verkar ha fått betalt för att placera handlingen i en för de flesta helt okänd fransk region, bra betalt dessutom eftersom hon packat in en hel guidebok över stället i sin roman. Jag tog mig igenom boken enbart genom att varje dag klaga högljutt till en kompis som också läst och hatat den. En annan kompis hade den som absoluta favorit :confused:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Hingstval 2024
  • Dressyrsnack 16
  • Födda 2022

Omröstningar

Tillbaka
Upp