Vilken hundras är bäst som aktiv förstahund?

[BornAgain]

Det är underligt hur många brukshundsägare som gnäller över jobbiga småhundar (ofta ursprungligen boskapsvallare, gårdshundar eller jakthundar - dvs arbetande raser). Samma människor utgår ändå ifrån att småhundarna inte kräver så mycket. Man tänker liksom inte tanken att nerviga och skällig = understimulerad. Eller småtråkig = själsligt dödad av en innehållslös tillvaro.

Det skulle egentligen inte göra så mycket att man glömde att koppla på hjärnan och hundögonen i närheten av småhundar, om man kunde låta bli att rekommendera hundraserna till kreti och pleti eller berätta "hur det är".

PS min ur rasgrupp 5 kräver lika mycket som min schäfer - men han kräver andra saker. Schäfern var gjord för att jobba med människan. Min nuvarande är gjord för att jobba åt människan - genom att springa i kapp, gräva fram och ta ned vilt (samt att fixa sitt eget uppehälle på fritiden).

 

[Wingates]

Med lite kunskap och inläsning passar det utmärkt som en förstahund. "Aktiv sällskapshund" är nog en ganska bra beskrivning, även om man då får se upp med vissa linjer/kennlar som är betydligt mer åt det arbetande hållet.

Det blir ju alltid knepigt sånt här, när man tar en ras som är skapad för att driva nötkreatur, till att göra det till "sällskapshund". Det blir ju så väldigt spretigt. Tittar jag på min ena hane så är han absolut en aktiv sällskapshund. Tittar jag på den äldre är han mer arbetande. @Bulldoozer har också ett exemplar av en tydligt arbetande hund och hennes nya tikvalp är också från mer arbetande linjer så det ska bli spännande att följa.

I min värld måste en (bra) cardigan få en uppgift regelbundet. Be it nosework, spår, lydnad whatever på lämplig nivå, men annars tycker jag att de ganska fort blir gapiga och otrevliga. Jag har mött ett helt gäng med folk som blir förvånade över mina "uppfostrade" (läs: aktiverade) corgis. Och det är himla synd, tycker jag. Möter ju också själv regelbundet gapiga corgis där ägarna skrattar bort sina hundars beteende med utfall och diverse annat.

Jo, så blir det ju i alla raser - man måste kolla linjerna. Finns nog ingen som är helt homogen. Och att skaffa hund kräver ju alltid lite kunskap och inläsning, annars är det ju typ gosedjur som gäller.

Jag tänker väl att alla hundar behöver få nån form av arbetsuppgift regelbundet men vad som behövs är skiftande. Det tar ju dock generellt inte så mycket tid att aktivera dem om man bara har en plan.
Sen tror ju inte jag nödvändigtvis att det automatiskt är så att en aktiverad hund blir uppfostrad, även om en nöjd hund givetvis har mindre skitbeteenden för sig.

 

[Wingates]

@Wingates det väl ingen som varnat för den som första hund? Jag har dessutom checkat av det jag tycker stämmer in på cardigan i TS lista.
Får man en bra cardigan får man en aktiv hund med just betoning på just aktiv.
Väljer man från uppfödare som inriktar sig på sällskap/enbart utställning blir det vanskligt då många avlar utan tanke på vare sig mentalitet eller hälsa och en osund typ. Det är tyvärr en del hälsoproblem i rasen som de inte vill kännas vid eller tom mörkas och därför blir det för mig svårt att rekommendera uppfödare ur den kategorin. Nu när corgis överlag exploderat i populäritet så känns det som om risken är att vissa avlar på allt som går på fyra ben då det kö till att få valp och man får allt sålt.
Pembrooke är mer åt sällskapshållet än cardigan är min erfarenhet men det är också mycket svårare att köpa pembrooke då det färre uppfödare där och man får nog vänta sig att stå i kö ett bra tag om man inte har tur.

Varnat och varnat - men att skriva "det är väl inte en helt omöjlig första hund" får det ju att låta som att det skulle vara en av de "svårare" raserna att ha som första hund.
Jo, det blir ju tyvärr så i alla populära raser. Det gäller att lära sig sålla, vilket ju typ är det svåraste att lära sig vid hundköp tycker jag.

 

[Fruentimber]

Sen tror ju inte jag nödvändigtvis att det automatiskt är så att en aktiverad hund blir uppfostrad, även om en nöjd hund givetvis har mindre skitbeteenden för sig.

Ja, kanske var jag otydlig, men det var iaf vad jag avsåg. En välaktiverad hund är ju ofta trevligare på många sätt, förutsatt att där förstås inte finns påverkande mentala brister.

Men nu börjar vi nog gå lite OT, tror jag!

 

[Wingates]

Det är underligt hur många brukshundsägare som gnäller över jobbiga småhundar (ofta ursprungligen boskapsvallare, gårdshundar eller jakthundar - dvs arbetande raser). Samma människor utgår ändå ifrån att småhundarna inte kräver så mycket. Man tänker liksom inte tanken att nerviga och skällig = understimulerad. Eller småtråkig = själsligt dödad av en innehållslös tillvaro.

Det skulle egentligen inte göra så mycket att man glömde att koppla på hjärnan och hundögonen i närheten av småhundar, om man kunde låta bli att rekommendera hundraserna till kreti och pleti eller berätta "hur det är".

PS min ur rasgrupp 5 kräver lika mycket som min schäfer - men han kräver andra saker. Schäfern var gjord för att jobba med människan. Min nuvarande är gjord för att jobba åt människan - genom att springa i kapp, gräva fram och ta ned vilt (samt att fixa sitt eget uppehälle på fritiden).

Fast bara för att de är understimulerade så betyder ju inte det att de kräver så mycket - det betyder ju bara att de inte aktiveras alls.
Jag tror dessutom det är ett större problem att man inte avlar på bra nerver hos många sällskapsraser än att man underskattar deras behov av aktivering (även om det är ett problem med). Har hunden dåliga nerver så kommer den behöva aktiveras mycket mer för att kunna slappna av helt enkelt - det är inte samma sak som att det är en ras som måste aktiveras mycket.

Jaha? Rasgrupp säger ju noll och intet om hundens aktivitetsnivå typ (om vi inte pratar just grupp 9). Sen är det väl en Podengo du har? Jag skulle tro att de flesta kräver betydligt mindre än en schäfer faktiskt (särskilt om vi pratar bruksschäfer). Däremot måste väl jaktbiten uppfyllas på ett eller annat sätt.

 

[Bulldoozer]

Varnat och varnat - men att skriva "det är väl inte en helt omöjlig första hund" får det ju att låta som att det skulle vara en av de "svårare" raserna att ha som första hund.
Jo, det blir ju tyvärr så i alla populära raser. Det gäller att lära sig sålla, vilket ju typ är det svåraste att lära sig vid hundköp tycker jag.

Jag har redan skrivit att jag skrev det när jag inte hade så himla mycket tid och att det kanske inte var så bra formulerat.
Det kan vara en bra första hund om man är införstådd med att det är en aktiv hund. Det är ju redan så att TS uttryckt att hon kanske ska satsa på något mindre aktivt i nån post?
Det är en super-trevlig första hund på så sett att den är behändig i storlek, den är förlåtande i träning och den älskar allt och alla för det mesta om man är beredd på att de kan vara snäppet mer hund än man räknat med. Det inte för intet som cardiganen beskrivs som en schäfer på korta ben av de som har rasen, sen kan ju aktivitetsbehovet variera precis som hos schäfrarna. Schäfer tycker jag för övrigt kan vara en trevlig första hund till nån som vet vad de vill ha och som kan läsa in sig på stammar och linjer men det kan också bli så att det inte är den optimala första hunden.
Nackdelarna är skälligheten (särskilt om man bor i lägenhet) vilket tenderar till att bli ganska mycket mer skälligt ju mindre övriga aktiviteter de får.
Ser man också till mer sällskapslinjer så får man även kanske stryka punkten "tar sig fram överallt" från TS lista om de blir av den tyngre modellen och har kortare ben.

 

[Tuggben]

Ang aktiv sällskapshund och brukshund. Jag har två dvärgschnauzrar. Det är sällskapshundar som orkar och mår bra av lite aktivering och skulle kunna klassas som aktiva sällskapshundar. Jag tänkte fram till ett sedan att de ändå var lite småkrävande..

..tills jag kom i kontakt med riesenschnauzer (en riktig brukshund) och snabbt insåg att det var stor skillnad på "behöver någon form av aktivering" och "måste aktiveras på ett strukturerat sätt"

Helt plötsligt så var mina små hundar inte alls särskilt krävande eftersom jag inser att de inte mår dåligt av att ha lugna perioder som bara innefattar häng med familjen och promenader i skogen. Att däremot köra samma upplägg på en brukshund, hua

Det var förövrigt också i samband med detta som jag mycket nyttigt insåg att jag aldrig skulle orka med en brukshund i vardagen

 

[Loppanhellqvist]

@Roibos
Min goldentik passar in väldigt väl i din önskelista. Dock så upplever jag att hon skiljer sig en del mot hur många andra golden jag träffat är, men tror på intet vis att hon är ngt unikum.

• Mellanstor - 55 cm i mankhöjd, knappt 25 kg när hon är fullt musklad.
• Lättlärd/tycker lydnads träning är kul nog att orka hålla på med en del. - hon älskar att träna, men ställer krav på variation. Skulle nog bli sur om jag bara höll på med lydnad, lite apportering är ett måste för livsglädjen .
• Vänligt temperament - snällaste hunden jag nånsin mött!
• Orkar följa med på joggingturer, gå på topptur i fjällen och cykelturer - min man är ultralöpare, Doris är hans partner. Say no more..
• Klarar av att gå i svår terräng, typ stora stenbumlingar, stockar, djup snö och branta backar - fixar vad som helst.
• Samtidigt inte bli galen och äta upp väggarna om den inte får supermycket motion några dagar i veckan. På sommarhalvåret tränar jag mest ute, så då är det inga problem, men på vintern gymmar jag gärna inomhus ett par dagar i veckan, och då kommer jag bara ha tid för kanske totalt 1h promenad dom dagarna... (plus lite mental stimulans) - inga som helst problem. Pga trasig matte så är detta väl beprövat.
• Helst inte för krulligt eller långt hår (jag vet att man inte ska gå på utseende när man väljer ras, men kalla mig ytlig då ^^) - det är en golden, pälsen kommer på köpet. Men det finns en väldig variation inom rasen. Doris har väldigt lite päls för att vara golden.
• Kunna bo i lägenhet - inga problem.
• Inte allt för nära till skall pga ovan nämnda lägenhet (jag har förstått att det går att jobba bort en del dock) - tror hon skällt 20 ggr i hela sitt liv. Hon är fem år.

Hojta om du vill ha pm om vilken kennel hon är ifrån.

 

[linnsan]

En mellan eller storpudel som hålls nerklippt tycker jag låter passande
Mellanpudlarna tycker jag ofta verkar lite fartigare än storpudlarna. Men det beror givetvis på linjer.

 

[Roibos]

@Roibos
Min goldentik passar in väldigt väl i din önskelista. Dock så upplever jag att hon skiljer sig en del mot hur många andra golden jag träffat är, men tror på intet vis att hon är ngt unikum.

• Mellanstor - 55 cm i mankhöjd, knappt 25 kg när hon är fullt musklad.
• Lättlärd/tycker lydnads träning är kul nog att orka hålla på med en del. - hon älskar att träna, men ställer krav på variation. Skulle nog bli sur om jag bara höll på med lydnad, lite apportering är ett måste för livsglädjen .
• Vänligt temperament - snällaste hunden jag nånsin mött!
• Orkar följa med på joggingturer, gå på topptur i fjällen och cykelturer - min man är ultralöpare, Doris är hans partner. Say no more..
• Klarar av att gå i svår terräng, typ stora stenbumlingar, stockar, djup snö och branta backar - fixar vad som helst.
• Samtidigt inte bli galen och äta upp väggarna om den inte får supermycket motion några dagar i veckan. På sommarhalvåret tränar jag mest ute, så då är det inga problem, men på vintern gymmar jag gärna inomhus ett par dagar i veckan, och då kommer jag bara ha tid för kanske totalt 1h promenad dom dagarna... (plus lite mental stimulans) - inga som helst problem. Pga trasig matte så är detta väl beprövat.
• Helst inte för krulligt eller långt hår (jag vet att man inte ska gå på utseende när man väljer ras, men kalla mig ytlig då ^^) - det är en golden, pälsen kommer på köpet. Men det finns en väldig variation inom rasen. Doris har väldigt lite päls för att vara golden.
• Kunna bo i lägenhet - inga problem.
• Inte allt för nära till skall pga ovan nämnda lägenhet (jag har förstått att det går att jobba bort en del dock) - tror hon skällt 20 ggr i hela sitt liv. Hon är fem år.

Hojta om du vill ha pm om vilken kennel hon är ifrån.

Wow det låter ju som en perfekt match! ja du får gärna pma vilken kennel

 

[Red_Chili]

Ang aktiv sällskapshund och brukshund. Jag har två dvärgschnauzrar. Det är sällskapshundar som orkar och mår bra av lite aktivering och skulle kunna klassas som aktiva sällskapshundar. Jag tänkte fram till ett sedan att de ändå var lite småkrävande..

..tills jag kom i kontakt med riesenschnauzer (en riktig brukshund) och snabbt insåg att det var stor skillnad på "behöver någon form av aktivering" och "måste aktiveras på ett strukturerat sätt"

Helt plötsligt så var mina små hundar inte alls särskilt krävande eftersom jag inser att de inte mår dåligt av att ha lugna perioder som bara innefattar häng med familjen och promenader i skogen. Att däremot köra samma upplägg på en brukshund, hua

Det var förövrigt också i samband med detta som jag mycket nyttigt insåg att jag aldrig skulle orka med en brukshund i vardagen

Och så blev jag ännu en gång löjligt sugen på att ha en liten skäggis här hemma, just som tränings- och tävlingshund...

 

[Fruentimber]

Ang aktiv sällskapshund och brukshund. Jag har två dvärgschnauzrar. Det är sällskapshundar som orkar och mår bra av lite aktivering och skulle kunna klassas som aktiva sällskapshundar. Jag tänkte fram till ett sedan att de ändå var lite småkrävande..

..tills jag kom i kontakt med riesenschnauzer (en riktig brukshund) och snabbt insåg att det var stor skillnad på "behöver någon form av aktivering" och "måste aktiveras på ett strukturerat sätt"

Helt plötsligt så var mina små hundar inte alls särskilt krävande eftersom jag inser att de inte mår dåligt av att ha lugna perioder som bara innefattar häng med familjen och promenader i skogen. Att däremot köra samma upplägg på en brukshund, hua

Det var förövrigt också i samband med detta som jag mycket nyttigt insåg att jag aldrig skulle orka med en brukshund i vardagen

Jag som även haft brukshund tycker att det är en svår linje när man pratar om "aktiv sällskapshund". Det där med "aktiv" tolkas så väldigt olika av så väldigt många. Vissa tycker att man är aktiv när man repeterar några trix hunden kan ett par gånger i veckan och går en nosework-kurs, och promenerar någon timme om dagen. För andra, som mig, så innebär det att jag har hundar som är gjorda för arbete, och som inte kan vara utan aktivitet i längre perioder. Men ändå inte kräver lika mycket som en brukshund.

Jag är lika aktiv nu som när jag hade brukshund. Utan tvekan. Hundarna hakar på med glädje.

 

[Malibu_Stacy]

Jag som även haft brukshund tycker att det är en svår linje när man pratar om "aktiv sällskapshund". Det där med "aktiv" tolkas så väldigt olika av så väldigt många. Vissa tycker att man är aktiv när man repeterar några trix hunden kan ett par gånger i veckan och går en nosework-kurs, och promenerar någon timme om dagen. För andra, som mig, så innebär det att jag har hundar som är gjorda för arbete, och som inte kan vara utan aktivitet i längre perioder. Men ändå inte kräver lika mycket som en brukshund.

Jag är lika aktiv nu som när jag hade brukshund. Utan tvekan. Hundarna hakar på med glädje.

Många DS är som små brukshundar i arbete men inte i vardag, de har kapacitet för att komma långt i de flesta grenar där inte storleken är avgörande (sök på hög nivå eller rapport kan vara svårt för en liten DS att hinna med) och har en mentalitet som ofta liknar många brukshundars vilket syns inte minst på MT. Min ena kommer från en linje som kräver arbete (dvs uppmanar till arbete) men klarar sig utan det. Med betoning på klarar, eftersom hunden i grunden inte är lycklig om den inte får jobba ur sig emellanåt.
Den andra är från helt andra linjer, lika pigg på att jobba men kräver det inte som den andra och är lika tillfreds med att få kampa med leksak eller tugga på tuggben.

Jag har precis som @Tuggben kikat på Riesenschnauzer men kommit fram till att de är alldeles för krävande i vardagen. Jag skulle inte orka med. Jag är nöjd med mina aktiva sällskapshundar då
Håller dock med om att begreppet aktiv sällskapshund kan tolkas olika. Slut på lite OT.

 

[Red_Chili]

Många DS är som små brukshundar i arbete men inte i vardag, de har kapacitet för att komma långt i de flesta grenar där inte storleken är avgörande (sök på hög nivå eller rapport kan vara svårt för en liten DS att hinna med) och har en mentalitet som ofta liknar många brukshundars vilket syns inte minst på MT. Min ena kommer från en linje som kräver arbete (dvs uppmanar till arbete) men klarar sig utan det. Med betoning på klarar, eftersom hunden i grunden inte är lycklig om den inte får jobba ur sig emellanåt.
Den andra är från helt andra linjer, lika pigg på att jobba men kräver det inte som den andra och är lika tillfreds med att få kampa med leksak eller tugga på tuggben.

Jag har precis som @Tuggben kikat på Riesenschnauzer men kommit fram till att de är alldeles för krävande i vardagen. Jag skulle inte orka med. Jag är nöjd med mina aktiva sällskapshundar då
Håller dock med om att begreppet aktiv sällskapshund kan tolkas olika. Slut på lite OT.

Har de olika mh eller hur ska en eventuell valpköpare veta vilken variant de får?

 

[Malibu_Stacy]

Har de olika mh eller hur ska en eventuell valpköpare veta vilken variant de får?

Ja, de som är mer som små brukshundar kan skilja sig från standard-DS på en del delar. Nyfikenhet och kamplust bland annat. Inte alla såklart, så bäst är om de gått även MT/Korning och såklart kika på tävlingsmeriter i släkten och träffa individerna i fråga
Jag upplever ändå att det finns linjer som är mer arbetande än andra, även om de flesta älskar att jobba med sin ägare!
Det är dock inte lika utpräglat som inom brukshundsaveln men jag som ändå är väldigt insatt vet vilka linjer och individer jag gärna skulle köpa nästa hund efter och vilka jag (som har höga ambitioner och krav) skulle undvika men ändå kunna rekommendera till en annan

 

[Tuggben]

Har de olika mh eller hur ska en eventuell valpköpare veta vilken variant de får?

Ja, de som är mer som små brukshundar kan skilja sig från standard-DS på en del delar. Nyfikenhet och kamplust bland annat. Inte alla såklart, så bäst är om de gått även MT/Korning och såklart kika på tävlingsmeriter i släkten och träffa individerna i fråga
Jag upplever ändå att det finns linjer som är mer arbetande än andra, även om de flesta älskar att jobba med sin ägare!
Det är dock inte lika utpräglat som inom brukshundsaveln men jag som ändå är väldigt insatt vet vilka linjer och individer jag gärna skulle köpa nästa hund efter och vilka jag (som har höga ambitioner och krav) skulle undvika men ändå kunna rekommendera till en annan

Precis. Det finns dvärgschnauzerkennlar i Sverige som satsar aktivt på mer arbetande hundar än vad dvärgschnauzerna normalt är. La Leia, New Era's, Hönsetorp och Argenta för att nämnda några

Det blir ganska tydligt när man följer rasklubbens årliga cup som är uppdelad på utställning och arbete. Det brukar vara några kennlar som sticker ut i respektive kategori.

 

[machafuko]

0


Det var en annan bukefalist (@machafuko ) som om jag minns rätt ville ha en aktiv förstahund och provade med eurasier. Där ville hunden mindre än ägaren, och jag TROR att eurasier kanske inte är så lättmotiverade. Om TS vill träna lydnad är det kanske inte så kul.

Men nu har jag kanske blandat ihop trådens TS med @Maniac123

Stämmer bra det!
Jag hade ENORM tur med min tjej som var enormt godismotiverad, så nog hade det gått att träna henne också. Det är dock sällsynt att de är så matglada som hon var. Jag kände dock ändå att jag behövde något med mer ös i.