Vill bara skriva lite

Jag vet inte hur jag ska skriva men vill iallafall skriva nånting. Men ja först så vill jag säga förlåt ifall nåt jag har skrivit har gjort nån ledsen eller nåt sånt. Och ifall nån kanske tog det neggativt på nåt sätt det som mamma skrev att jag hade gjort så förlåt för det isåfall :heart
Och om det så tack till alla som har brytt sig och skrev snälla saker och allt sånt :heart Trodde att det bara var några som kanske skulle bry sig så trodde inte att så många skulle det. Så ja tack för det också.
Kommer kanske inte skriva så jätte mycket här nu men vet inte. Men ville bara skriva nånting iallafall.
Och vill säga en sak men om ni tycker att allt om religion och sånt är jätte dumt och att dom som kanske tror på sånt är knäppa så behöver ni inte läsa nu. Men med det jag gjorde så sa flera efter att jag hade ängla vakt för hade det gått bara lite längre tid så hade jag fått stora hjärn skador eller dött. Så var jätte många saker som hände exakt rätt liksom så det inte blev så. Som att nån verkligen inte tyckte att jag skulle dö. Så jag vet inte om jag tror så men OM så kanske inte Gud ville att jag skulle dö nu så att det inte var meningen för då hade jag nog gjort det. Men ja jag vet inte och ifall nån tycker det är korkat att tänka så så behöver ni kanske inte skriva det.
Vet inte vad jag ska skriva mera men ifall nån har några frågor eller några saker som jag kanske kan skriva om när jag orkar så får ni gärna skriva det :heart
 

Ska ha samtal eller möte eller vad man ska säga nu snart med både vanliga läkaren och nån annan läkare eller vad det var också. Plus som vanligt sköterska eller om det är två och mamma och pappa. Och tror det skulle vara nån mer med också men kommer inte ihåg vem. Blir typ irriterad på att jag har så dåligt minne om såna saker men ja.
Iallafall så är jag jätte nervös nu varför det ska vara ett så stort möte liksom. Om dom kanske har bestämt att jag inte kan vara kvar här eller nånting men jag VET såklart inte men har ändå massa såna typ katastrof tankar.
Men får väl se snart men ville bara skriva av mig lite om det.
Det är jobbigt när man inte vet vad som ska hända och tankarna bara snurrar. Jag hoppas i alla fall att det blir ett bra möte och att det känns lugnare i kroppen efteråt ❤️
 
Mötet var typ om att dom ska göra nån anmälning för det som hände. Kommer inte ihåg vad det hette men det var nåt iallafall om det var nån allvarlig händelse när man är inlagd så måste dom anmäla. Nåt sånt iallafall. Så känns ju lite jobbigt att det blir anmälning om det pågrund av mig liksom.
Men sen iallafall var det dom vanliga sakerna också men inget speciellt liksom. Förutom att jag ska träffa hundarna tyckte dom så blir sådär som förut att jag får träffa dom ute ett tag och nån personal måste vara med. Så borde väl vara glad för det men det känns inte som jag bryr mig om jag får träffa dom eller inte.
 
Mötet var typ om att dom ska göra nån anmälning för det som hände. Kommer inte ihåg vad det hette men det var nåt iallafall om det var nån allvarlig händelse när man är inlagd så måste dom anmäla. Nåt sånt iallafall. Så känns ju lite jobbigt att det blir anmälning om det pågrund av mig liksom.
Men sen iallafall var det dom vanliga sakerna också men inget speciellt liksom. Förutom att jag ska träffa hundarna tyckte dom så blir sådär som förut att jag får träffa dom ute ett tag och nån personal måste vara med. Så borde väl vara glad för det men det känns inte som jag bryr mig om jag får träffa dom eller inte.
Anmälningen är inte på grund av dig. Det är avdelningen som anmäler sig själv för att något allvarligt hänt som orsakat eller kan ha orsakat skada på en patient. Lex Maria kallas det.
Låter rätt konstigt att de tog upp det med dig.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lex_Maria
 
Anmälningen är inte på grund av dig. Det är avdelningen som anmäler sig själv för att något allvarligt hänt som orsakat eller kan ha orsakat skada på en patient. Lex Maria kallas det.
Låter rätt konstigt att de tog upp det med dig.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lex_Maria
Jag vet inte om det var sånt eller om det var nåt annat. Men det var iallafall att dom skulle typ informera om det och så men somsagt vet inte om det var sån eller om det var nån annan anmälning.
 
Även om du inte bryr dig om du får träffa hundarna, så kommer säkerligen hundarna bli jätteglada över att äntligen få träffa dig igen. :heart
Fast det känns typ taskigt om dom blir jätte glada och jag inte blir det liksom. För dom förtjänar ju att jag blir glad när jag får träffa dom också.
 
Fick en jätte konstig känsla nu som typ att det känns inte som det är min kropp eller hur jag ska förklara. Eller alltså om jag tillexempel sträcker på fingrarna så känner jag ju att jag gör det men ändå om jag tittar neråt så känns det inte som jag kollar på min kropp liksom. Kan inte riktigt förklara men det känns jätte konstigt iallafall. Och vet inte om det är nåt med att hjärnan inte är riktigt bra liksom eller om det är nåt annat eller så är det ångest fast att det känns inte riktigt som det brukar.
Men som nu också så när jag skriver så känns det nästan normalt sen mitt i allt så blir det som en jätte stark känsla typ som shit det där är min hand som skriver fast det inte känns så.
Så tror jag ska försöka prata med mamma eller pappa lite eller kolla på youtube eller nåt och ha fokus på nåt annat så det kanske går över. Så ifall nån har nåt tips om nån youtube kanal så får ni gärna tipsa :heart
 
Fick en jätte konstig känsla nu som typ att det känns inte som det är min kropp eller hur jag ska förklara. Eller alltså om jag tillexempel sträcker på fingrarna så känner jag ju att jag gör det men ändå om jag tittar neråt så känns det inte som jag kollar på min kropp liksom. Kan inte riktigt förklara men det känns jätte konstigt iallafall. Och vet inte om det är nåt med att hjärnan inte är riktigt bra liksom eller om det är nåt annat eller så är det ångest fast att det känns inte riktigt som det brukar.
Men som nu också så när jag skriver så känns det nästan normalt sen mitt i allt så blir det som en jätte stark känsla typ som shit det där är min hand som skriver fast det inte känns så.
Så tror jag ska försöka prata med mamma eller pappa lite eller kolla på youtube eller nåt och ha fokus på nåt annat så det kanske går över. Så ifall nån har nåt tips om nån youtube kanal så får ni gärna tipsa :heart
Jag tror det är bra att du säger till en sköterska om den där känslan, för säkerhets skull. Eller be dina föräldrar läsa din beskrivning här om det är lättare. Det är viktigt att de har koll på dig extra nu. Kram.
 
Fick en jätte konstig känsla nu som typ att det känns inte som det är min kropp eller hur jag ska förklara. Eller alltså om jag tillexempel sträcker på fingrarna så känner jag ju att jag gör det men ändå om jag tittar neråt så känns det inte som jag kollar på min kropp liksom. Kan inte riktigt förklara men det känns jätte konstigt iallafall. Och vet inte om det är nåt med att hjärnan inte är riktigt bra liksom eller om det är nåt annat eller så är det ångest fast att det känns inte riktigt som det brukar.
Men som nu också så när jag skriver så känns det nästan normalt sen mitt i allt så blir det som en jätte stark känsla typ som shit det där är min hand som skriver fast det inte känns så.
Så tror jag ska försöka prata med mamma eller pappa lite eller kolla på youtube eller nåt och ha fokus på nåt annat så det kanske går över. Så ifall nån har nåt tips om nån youtube kanal så får ni gärna tipsa :heart
En av de kanaler som jag gillar och som kanske skulle kunna vara något är Rachel Maksy. Jag blir alltid så glad av att titta på hennes videor.
 
Fick en jätte konstig känsla nu som typ att det känns inte som det är min kropp eller hur jag ska förklara. Eller alltså om jag tillexempel sträcker på fingrarna så känner jag ju att jag gör det men ändå om jag tittar neråt så känns det inte som jag kollar på min kropp liksom. Kan inte riktigt förklara men det känns jätte konstigt iallafall. Och vet inte om det är nåt med att hjärnan inte är riktigt bra liksom eller om det är nåt annat eller så är det ångest fast att det känns inte riktigt som det brukar.
Men som nu också så när jag skriver så känns det nästan normalt sen mitt i allt så blir det som en jätte stark känsla typ som shit det där är min hand som skriver fast det inte känns så.
Så tror jag ska försöka prata med mamma eller pappa lite eller kolla på youtube eller nåt och ha fokus på nåt annat så det kanske går över. Så ifall nån har nåt tips om nån youtube kanal så får ni gärna tipsa :heart
En kanal som jag tittar på ibland är exploring with Josh, han går runt och tittar på gamla ställen. Finns en del videor som kan vara lite läskiga men t ex den här
tycker jag bara är positiv.
 
Tack för Youtube tipsen :heart Ska kolla på dom tipsen jag har fått men iallafall exploring with Josh kan jag säga direkt att jag nog kommer gilla för brukar tycka om den sortens videor.
Iallafall så dendär jobbiga konstiga känslan efter lunch så sa jag att jag hade den och det typ mest troliga är att det var mycket med mötet och så och min hjärna blir ju lättare trött justnu så att det var därför. Så vilade ett tag till mellanmålet och då när jag vaknade så kändes det mer normalt igen.
Sen efter melliset så fick jag träffa hundarna. Och vet inte hur jag ska förklara för känns som att jag BORDE vara glad och känna liksom att jag har längtat och så. Eller som förr ibland så har jag fått fram gråt när B ligger i knät på mig alltså som skön gråt på ett sätt.
Men det blev inget sånt nu utan bara okej jag träffade hundarna. Men ingen possitiv känsla liksom. Alltså det var ju inte neggativt heller utan bara ingenting.
Men iallafall var ute kanske tio minuter sen var jag sååå trött så kändes som alla intryck var jätte starka och för mycket liksom. Så var tvungen att gå in igen och vila igen till middag. Och sen har jag inte gjort så mycket.
Och dethär blev ju väldigt långt fast jag nästan inte har gjort nånting och inget intressant alls men som jag har sagt förut också att ibland är det bara skönt att skriva om vad som har hänt.
 
Tack för Youtube tipsen :heart Ska kolla på dom tipsen jag har fått men iallafall exploring with Josh kan jag säga direkt att jag nog kommer gilla för brukar tycka om den sortens videor.
Iallafall så dendär jobbiga konstiga känslan efter lunch så sa jag att jag hade den och det typ mest troliga är att det var mycket med mötet och så och min hjärna blir ju lättare trött justnu så att det var därför. Så vilade ett tag till mellanmålet och då när jag vaknade så kändes det mer normalt igen.
Sen efter melliset så fick jag träffa hundarna. Och vet inte hur jag ska förklara för känns som att jag BORDE vara glad och känna liksom att jag har längtat och så. Eller som förr ibland så har jag fått fram gråt när B ligger i knät på mig alltså som skön gråt på ett sätt.
Men det blev inget sånt nu utan bara okej jag träffade hundarna. Men ingen possitiv känsla liksom. Alltså det var ju inte neggativt heller utan bara ingenting.
Men iallafall var ute kanske tio minuter sen var jag sååå trött så kändes som alla intryck var jätte starka och för mycket liksom. Så var tvungen att gå in igen och vila igen till middag. Och sen har jag inte gjort så mycket.
Och dethär blev ju väldigt långt fast jag nästan inte har gjort nånting och inget intressant alls men som jag har sagt förut också att ibland är det bara skönt att skriva om vad som har hänt.
Risk för rörigt svar här nu men när jag fick mitt första barn så var själva förlossningen katastrof och slutade i ett akut kejsarsnitt som inte heller gick särskilt bra. Vi låg inne både jag och sonen i flera dagar med antibiotikadropp och min kropp hade hamnat i chock under kejsarsnittet. När jag satt med honom i famnen så var det mysigt men det fanns inte direkt något wow. Jag hade lätt kunnat åka därifrån utan honom utan att det då hade känts jobbigt.

Det tog tills dess att min kropp började må bättre (flera dagar alltså) innan jag kunde ha känslor för min son och när vi väl fick komma hem igen så var kärleken till honom överväldigande. ♥️ Jag har fått förklarat för mig (för jag skämdes över bristen på känslor) att min kropp var fullt upptagen med att läka och kunde då inte lägga kraft på att ha känslor.

Jag tänker att både din kropp och din hjärna har fullt upp med att läka de med och att det kanske är därför som du inte känner något just nu?
 
Risk för rörigt svar här nu men när jag fick mitt första barn så var själva förlossningen katastrof och slutade i ett akut kejsarsnitt som inte heller gick särskilt bra. Vi låg inne både jag och sonen i flera dagar med antibiotikadropp och min kropp hade hamnat i chock under kejsarsnittet. När jag satt med honom i famnen så var det mysigt men det fanns inte direkt något wow. Jag hade lätt kunnat åka därifrån utan honom utan att det då hade känts jobbigt.

Det tog tills dess att min kropp började må bättre (flera dagar alltså) innan jag kunde ha känslor för min son och när vi väl fick komma hem igen så var kärleken till honom överväldigande. ♥️ Jag har fått förklarat för mig (för jag skämdes över bristen på känslor) att min kropp var fullt upptagen med att läka och kunde då inte lägga kraft på att ha känslor.

Jag tänker att både din kropp och din hjärna har fullt upp med att läka de med och att det kanske är därför som du inte känner något just nu?
Ja kanske är så. Fast det är inte att jag inte känner nånting alls nån gång utan ibland känner jag saker men liksom inte när det borde vara nån stark känsla eller hur man ska säga.
 
Men det blev inget sånt nu utan bara okej jag träffade hundarna. Men ingen possitiv känsla liksom. Alltså det var ju inte neggativt heller utan bara ingenting.
Det är läkande bara att vara med djuren. Även om du själv är trött och passiv så tror jag ändå det är en positiv påverkan bara att de ligger i knät på dig en stund. Det är inte nödvändigt att bli glad varje gång och pigg på direkten.

Jag kan berätta en sak som jag läst om läkande djur. Det var ett tag sedan så kommer inte ihåg precis detaljerna.
Man hade gjort ett konstgjort djur som skulle kännas som att hålla i ett riktigt. (känslan ta i pälsen, kroppsvärme, att den svarade med något ljud och rörelse på beröring och tal etc.) Tror det var en sälunge som passade i storlek att ha i knät och klappa på, och som såg rund och gullig ut.
Sen gjorde man en undersökning där man ordnade så att personer på äldreboende (kanske var det dementa?) fick ha gosestunder med djuret och så kollade man på vilka reaktioner det gav. Även fast djuret inte var "på riktigt" så kunde man mäta att det hade positiv effekt att umgås med det.
Visst är det fantastiskt att det kan vara så.
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Först innan jag skriver dethär så vill jag BE att ni kan ha respekt för att det är jobbiga saker. Jag VILL skriva om det och jag VILL...
6 7 8
Svar
140
· Visningar
8 064
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har ju anmält en sak som har hänt. Och då säger flera att det är bra och rätt och alltmöjligt. Men det KÄNNS verkligen inte så...
2 3
Svar
44
· Visningar
3 226
  • Artikel
Dagbok Igår fick jag reda på att en person är död. En som jag har känt i nästan hela mitt liv iallafall som jag kommer håg. Hon är två år yngre...
2 3
Svar
55
· Visningar
2 909
  • Artikel
Dagbok Hej ❤️ Jag vill bara skriva god jul till alla er här! Jag hoppas att ni har en jätte bra jul helg o avsett ifall ni firar själva eller...
2 3
Svar
41
· Visningar
3 287

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CXCIV
  • Hat
  • Vi som letar hus

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp