Beklagar så! Har också varit där..Får lämna tråden, de hittade inga hjärtljud idag, och kommer få en tid för att framkalla missfall...
Så ledsen, när man började känna att man kunde andas ut, att man var förbi de magiska 12 veckorna...
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Beklagar så! Har också varit där..Får lämna tråden, de hittade inga hjärtljud idag, och kommer få en tid för att framkalla missfall...
Så ledsen, när man började känna att man kunde andas ut, att man var förbi de magiska 12 veckorna...
Vet vad du menar. Vilken vecka dog liten i?Känner mig lurad, kroppen och livmodern tänker att det är en fortsatt levande graviditet, och jag har inte tillstymmelse till blödning, därför de måste framkalla missfall nästa vecka på sjukhus, om det inte startat av sig själv innan dess...
Jag har också varit där, två gånger. Men inte mer än vecka 7 tror jag. Jag hade massvis med symtom dessutom samt starkt positiva test hela tiden. Kroppen var säker på att det fanns foster.Känner mig lurad, kroppen och livmodern tänker att det är en fortsatt levande graviditet, och jag har inte tillstymmelse till blödning, därför de måste framkalla missfall nästa vecka på sjukhus, om det inte startat av sig själv innan dess...
Har hänt mig med, 2 gånger, men tidigare under graviditeten. Fruktansvärt orättvist, tufft, ledsamt, sorgligt. Lider så med dig ❤❤❤Känner mig lurad, kroppen och livmodern tänker att det är en fortsatt levande graviditet, och jag har inte tillstymmelse till blödning, därför de måste framkalla missfall nästa vecka på sjukhus, om det inte startat av sig själv innan dess...
Vecka 13 skulle jag varit i..Vet vad du menar. Vilken vecka dog liten i?
Vi var där vår första graviditet. Gjorde privat VUL 11+1. Inte tillstymmelse till blödning heller, eller ens misstanke att nåt inte skulle stå rätt till. Liten var då död sen v.6 nån gång. Kände mig verkligen så otroligt lurad .
När jag fick återkoll en vecka senare hade jag fått lite bruna flytningar bara, så blev cytotec (två omgångar) för att få ut allt.
Jag beklagar verkligen, en mardröm att gå igenomFår lämna tråden, de hittade inga hjärtljud idag, och kommer få en tid för att framkalla missfall...
Så ledsen, när man började känna att man kunde andas ut, att man var förbi de magiska 12 veckorna...
Tack för svaret, vet ju att det kommer bli bättre men de riktigt tuffa dagarna känns det långt borta! Idag är en lite bättre dag iafÅh, kpnner igen mig i så mycket av det du skriver. Det blir bättre, men nog sjutton är det tufft V 19 här nu, mår inte lika illa längre och glädjer mig mer och mer, särskilt nu när jag börjat känna fosterröresler. Kämpa på ❤
Tar du något mot illamåendet? Finns ju både receptfritt och om det inte hjälper, möjlighet att få på recept. Jag hade inte klarat av att jobba om det inte vore för Lergigan Comp. Jag har spytt sen vecka 7 (innan dess mådde jag ”bara” konstant illa) men tänkte att det skulle gå över och att jag kunde härda ut. Men fick ge mig och köpte Postafen, vilket jag dock blev ännu tröttare av så hade svårt att jobba på det, och då jag mådde illa hela dagarna räckte det inte att ta på kvällen. Vid vecka 10 eskalerade det och blev ännu värre - så då fick jag Lergigan utskrivet. Det var lite av ett halleluja moment faktiskt. Sen har det hjälpt lite till och från, de värsta dagarna blir det inte så mycket bättre, men de halvbra kan bli bra.Tack för svaret, vet ju att det kommer bli bättre men de riktigt tuffa dagarna känns det långt borta! Idag är en lite bättre dag iaf
Nej iom jag inte kräkts alls har jag inte tänkt på att man ju såklart kan ta läkemedel ändå mot själva illamåendet Men senaste dagarna har *peppar peppar* varit lite bättre så hoppas det fortsätter så..!Tar du något mot illamåendet? Finns ju både receptfritt och om det inte hjälper, möjlighet att få på recept. Jag hade inte klarat av att jobba om det inte vore för Lergigan Comp. Jag har spytt sen vecka 7 (innan dess mådde jag ”bara” konstant illa) men tänkte att det skulle gå över och att jag kunde härda ut. Men fick ge mig och köpte Postafen, vilket jag dock blev ännu tröttare av så hade svårt att jobba på det, och då jag mådde illa hela dagarna räckte det inte att ta på kvällen. Vid vecka 10 eskalerade det och blev ännu värre - så då fick jag Lergigan utskrivet. Det var lite av ett halleluja moment faktiskt. Sen har det hjälpt lite till och från, de värsta dagarna blir det inte så mycket bättre, men de halvbra kan bli bra.
Jag är nu i vecka 16, spyr fortfarande, men börjar få bättre dagar lite oftare, så jag hoppas det är på väg att ge sig (och om inte annat vänjer man sig lite efter ett tag, så på ett eller annat sätt blir det ju bättre ).
Första frågan att ställa dig är väl om du skulle göra abort om det visar sig vara trisomi 21? Om inte, behöver du veta nu?KUB idag, dagen jag förstört hela min semester för med all oro och ångest..
Allt såg helt perfekt ut! så nu tar jag tillbaka gnället om inget illamående..
1/20 000 På trisomi 13 och 18, 1/600 På trisomi 21. Det var väl det enda smolket i bägaren, nu grubblar jag ju på det..ska man göra Nipt nu för det? Vårdens gräns är 300 så får ju betala själv, hur ska man tänka? Är ju 35 så det påverkar ju, nackspalten var fin enligt BM.
De screenar också för ökad risk för havandeskapsförgiftning. Där fick jag lite ökad risk, 1/77. Så kommer få Trombyl i förebyggande syfte.
Så mestadels positivt ändå, och ska försöka njuta lite och våga se framåt lite mer nu. och boka Covid-vaccin..
Precis, det var lite så vi tänkte också.. sambon åker bort nu över helgen så vi får fundera på varsitt håll. Han tycker inte vi ska kolla mer men han stöttar om jag vill..Första frågan att ställa dig är väl om du skulle göra abort om det visar sig vara trisomi 21? Om inte, behöver du veta nu?
Sen är 1/600 en risk på 0,17%. Det är alltså 99,83% chans till ett barn utan avvikelse. Bara för lite perspektiv.
Precis, det var lite så vi tänkte också.. sambon åker bort nu över helgen så vi får fundera på varsitt håll. Han tycker inte vi ska kolla mer men han stöttar om jag vill..
Och bra poäng med perspektiv med siffrorna. och som BM sa, man kan ändå aldrig helgardera sig...
Det var samma här! Hon sa att det var låg risk och ville inte säga siffrorna först. Men jag insisterade, vill ju veta om man är knappt över gränsen eller långt över. Så hon tyckte det inte var något att oroa sig för..Ver precis hur det är. Med vårt andra barn fick vi sannolikhet strax under 1:400. BM som gjorde ul konstaterade bara att det var bra resultat och låg risk och så var det inget mer med det. Men jag kunde ju bara tänka att det var mycket ”sämre” än 1/20 000.
Men min egen BM pratade mycket med mig om att man blir ju smått knäpp av de där siffrorna, att statistik är statistik och det är en sammanvägd bedömning av olika sannolikheter, inte ett faktiskt resultat. OCH, att statistiskt så ska du då 599 barn innan du får ett barn med kromosomfel. Det låter iaf i mina öron som betydligt mindre sannolikhet än att jämföra resultatet med 1/20 000.
Också som jämförelse så är jag nu gravid med barn tre, och fick sannolikhet 1:20 000 på trisomi 21. Idag är jag fyra år äldre och ett par kilo tyngre. Och ändå kan då samma kvinna och två friska barn ge så olika siffror. (Förutsatt att barnet i magen då är friskt såklart )
Som @Hedinn skrev blir ju
V 20 (19+) här nu, RUL på måndag Har ju tyckt att jag känt diffusa fosterröresler ett par veckor, men de är fortfarande så svaga att de nästan kan vara inbillning. Så inatt, två svaga men tydliga små "pet" från insidan med ett par minuters mellanrum. Så häftig och fantastisk känsla ❤❤ Åh va jag längtar!!
Ja exakt! Med båda de andra barnen minns jag det som att de började röra sig mycket mer efter RUL, men det handlar antagligen om att jag först då vågade lita på vad jag kändeMysigt! En av de bästa sakerna med RUL är ju sen att man får svart på vitt att bebisen uppenbarligen rör sig massor som man inte känner alls. Lugnande
Spännande! Jag har försökt känna nåt, även om det är ”för tidigt” för mig som förstagångsgravid, men har tänkt om jag ligger helt stilla och knäpptyst så kanske, kanske… Problemet är att jag slutar andas för att uppnå det och det blir inte så bra. Så får nog ha lite tålamod på den fronten.Ja exakt! Med båda de andra barnen minns jag det som att de började röra sig mycket mer efter RUL, men det handlar antagligen om att jag först då vågade lita på vad jag kände