Upplägg nybörjarlektioner ridskola

[Badger]

Jag red tre år på större ridskola, fyra terminer, innan jag hamnade hos min tränare. Det här var i millenieskiftet. På ridskolan hoppade jag 120 cm, klarade att rida även de svårare hästarna på ett avslappnat sätt i alla gångarter och ansågs vara en ganska duktig ryttare (för att vara 13 år).

När jag kom till min tränare tittade hon på mig och sa: ”Ja, jag ser att du sitter tryggt i alla gångarter, har en bra grundkänsla och rider mjukt och fint. Men jag tycker att ridning är mer än så, så vi börjar i skritt.”

Det tog bara en lektion för henne innan jag märkte att jag kunde ganska lite om att rida på riktigt. Jag hade aldrig förväntats ä få hästen att arbeta i rätt form (kröka på nacken var tillräckligt), flytta sidledes i någon större omfattning eller göra något annat finlirigt. På den stora ridskolan var man en duktig ryttare om man kunde påverka tempot i alla gångarter, böja och ställa och hoppa högt.

Det tog lång, lång tid innan vi började trava i någon större omfattning, och galoppera på lektion gjorde jag först typ ett år senare och då bara några steg. Men jäklar vad jag lärde mig! Och så fick jag låna ponnyer av tränaren att rida ut på själv, i alla gångarter: ”hästarna tycker bara att det är skönt att få sträcka ut lite!”

Den tränaren arbetar fortfarande likadant. Man ska behärska en gångart innan man går över på nästa. Men på de större ridskolorna känns det som att det blivit svårare att få dit folk (?) för där tycks många, både barn och vuxna, vara mer intresserade av att det ska vara kul än att man ska lära sig konsten att rida.

Du fick hoppa 120 cm efter att ha ridit i två år -fyra terminer på en ridskola i Sverige? (eller tre år 6 terminer?) ? Det låter helt annorlunda från någon ridskola jag stött på)

 

[Badger]

Oj vad olika det är på den ridskolan jag red som barn så var både rida hästen i form och skolorna en självklarhet i undervisningen. Men vet inte om det berodde på att vi hade en ridlärare som själv tävlade högt i klasserna i dressyr och tyckte det var viktigt. Så kanske beror det på enskilda ridlärares intresse. Jag minns verkligen känslan när jag för första gången verkligen red en häst i form, den höjde ryggen och trampade under sig med bakbenen. Helt otrolig känsla som jag burit med mig genom hela ridlivet. Jag var också väldigt glad och svävade på små molnr esten av den veckan.

Ingen i barngruppen jag sett har ens hört ordet form de lär sig ställa på volt. De har inte gjort skänkelvikning. De är upp till 12-13, flesta runt 9, har ridit i 4 år, de hoppar 30 cm, och jag tycker det är jättebra precis så som det är.

 

[Masqueradee]

Där jag jobbade så var det skritt med eller utan ledare ungefär halva första terminen. Efter kanske halva så började man introducera lite trav. Detta var ofta i form av att alla står på ena långsidan och så travar barnen med ledare typ K till H, ned i skritt och ställa sig längst bak. Galopp tror jag introduceras på samma sätt men kanske K-E typ, alltså bara några språng i slutet av termin 1 eller termin 2, minns inte riktigt. Bommar introduceras någon gång under år ett, men då är det oftast i skritt över tre bommar för att öva balansen att stå upp, hålla i mannen (absolut inte i tyglarna). Detta har även påbörjats innan utan bommar. "Hoppning", enskilt kryss på kanske 20cm termin 3.

 

[Roheryn]

Nu är det ju ännu längre sedan jag började rida än du @Habina - jag började höstterminen 1979 Då var jag 8 år, ridskolan hade 7- eller 8-årsgräns. Jag uppfattar det som att vi gick ganska snabbt framåt, men då hade vi i princip en ridlärare som kunde utöva frihetsdressyr med ridskolehästarna, så han hade ju liksom kontroll på situationen. Gammal militär med pondus i rösten, ALLA hästarna travade lydigt på hans kommando "TRAAAAV MARSCH!"

Första gången var enbart skritt, därefter trav varje gång. Vi red med ledare så länge/mycket vi ville, men de behövdes under iaf hela första terminen då vi gjorde väldigt mycket balansövningar utan tyglar och stigbyglar i både skritt och trav. Vi galopperade första gången mot slutet av första terminen, en och en med ledare. Hoppning och uteritt blev det mot slutet av andra terminen, då hade jag dock bytt ridgrupp så vet inte om jag möjligen hoppade över någon nivå.

Den som höll balansen i tyglarna eller studsade i hästens rygg fick veta det. Hårt och tydligt. Fixade man inte följsamheten i galopp och/eller över hinder så var det hålla i manen som gällde annars fick man skäll. Men det var en annan tid, ett annat sätt att se på både barn och hästar. Dock lärde vi oss rida utan alltför mycket obehag för hästarna! Hade nästan önskat lite mer av detta i dagens ridundervisning.

En annan sak som skilde sig mycket från hur det verkar vara idag var att ledarna INTE var föräldrar till barnen som red, utan det var äldre ridskoleelever som på det sättet "tjänade ihop" till extra ridlektioner (hjälpte man till på fem nybörjarlektioner fick man rida en gratislektion i mån av plats). Föräldrarna var inte önskvärda annat än på läktaren!

 

[Islandshästryttare]

Ingen i barngruppen jag sett har ens hört ordet form de lär sig ställa på volt. De har inte gjort skänkelvikning. De är upp till 12-13, flesta runt 9, har ridit i 4 år, de hoppar 30 cm, och jag tycker det är jättebra precis så som det är.

Ja självklart var det inget vi började med redan under första året utan när man kommit lite längre i ridningen. Var kanske inte så tydlig,med det ser nu att det blev nog lite otydligt i mitt inlägg.

 

[Praefatio]

Du fick hoppa 120 cm efter att ha ridit i två år -fyra terminer på en ridskola i Sverige? (eller tre år 6 terminer?) ? Det låter helt annorlunda från någon ridskola jag stött på)

Så var det! Vi började hoppa redan första terminen, sedan gick jag en del ridläger om somrarna och hade lite talang för hoppning så jag fick snabbt öka i höjd. Helt sjukt i efterhand, fattar inte hur de tänkte.

 

[Badger]

Ja självklart var det inget vi började med redan under första året utan när man kommit lite längre i ridningen. Var kanske inte så tydlig,med det ser nu att det blev nog lite otydligt i mitt inlägg.

De har ridit i fyra år, inte ett år. Det känns som att antingen är jag helt borta när det gäller barns ridutveckling och ridskolan med, eller så, jag vet inte. Jag tycker i alla fall de har utvecklats snabbt.

 

[Badger]

borttaget

 

[Ainon]

Min dotter har inte börjat på ridlektioner än men varit på ridläger riktat till nybörjare på 5-6år på två ställen. Utifrån det kan jag säga att det skiljer mycket mellan ridskolorna. Vi har medvetet valt att ställa oss i kö på ridskolan som går långsammare fram och verkar fokusera på grunderna ordentligt.

Ena lägret så handlade om hur man gör för att start/stopp/svänga, att sitta ordentligt i sadeln och hålla snällt i tyglarna så hästen inte får ont i munnen. Kändes lagom nivå. Andra så travade de över bommar (vissa med och andra utan ledare) och gjorde mer avancerade fartiga saker än det första lägret där det mest var skritt och pröva på lite trav.

Det var sisådär 35 år sen jag var nybörjare. Dessutom är minnet därifrån lite oklart, men jag minns iaf att vi red med ledare iaf ett halvår och att vi inte galopperade första året. Hoppning började vi med när alla i gruppen kunde galoppera i lätt sits och styra hästen.

Har en bekant vars barn börjat rida på ridskola i höstas. Bekantingen är oerhört stolt och har skickat några filmer. Där rider barnet själv i trav och skuttar över ett hinder. Ingen skugga ska falla på barnet, hen är bara sju år, men jag blev förvånad då barnet absolut inte har balans i traven (håller balansen i tyglarna) och skumpar rätt hårt på ponnyns rygg.

Hur ser upplägget ut på ridskolor numera? Är det viktigare att barnen har roligt än att de lär sig att faktiskt balansera sig själv på hästryggen?

Vi hade tex voltige första gångerna vi skulle galoppera, för att kunna sitta och bara känna efter hur det skulle kännas samt ha handtag att hålla i tills man hittat rytmen.

 

[Alexandra_W]

Jag minns inte hur det var på min tid. Men jag tycker det är rätt tänkt att det ska vara roligt före prydligt. Och balans är viktigare än tekniskt korrekt.

När barnen är trygga, orädda och har god balans kan man börja finslipa. Då är de redan bitna och kan "ta" det utan att ledsna

 

[SandraUmmIndah]

Du fick hoppa 120 cm efter att ha ridit i två år -fyra terminer på en ridskola i Sverige? (eller tre år 6 terminer?) ? Det låter helt annorlunda från någon ridskola jag stött på)

För vissa går det snabbare.. Jag började rida när jag var 11 och när jag var 14 gick jag i tävlingsgrupp i hoppning för ungdommar på stor häst. Var inga låga höjder vi hoppade i den gruppen, hoppade 80 cm på tävlingar, högre på lektionerna. Men det var för att jag från början var helt orädd och hela tiden väldigt på.. började i grupp som galopperade direkt för jag vägrade gå i någon trist nybörjargrupp. Efter 10 månader hoppade jag en hel terrängbana på ett ridläger (ofrivillig skentur) och efter det kände jag mig redo att börja i grupp som hoppade sen flöt det bara på.. gick i den gruppen i ett år och bytte till näst högsta gruppen, då proppsade min bästis på att jag skulle byta upp mig till högsta nivån så vi kunde rida i samma grupp vilket jag gjorde och efter ett år i den gruppen hamnade jag i tävlingsgruppen som hon med fick börja i. Då gick de jag ridit med från början och som ridit långt innan mig fortfarande i näst högsta gruppen.

 

[Hoarfrost]

För vissa går det snabbare.. Jag började rida när jag var 11 och när jag var 14 gick jag i tävlingsgrupp i hoppning för ungdommar på stor häst. Var inga låga höjder vi hoppade i den gruppen, hoppade 80 cm på tävlingar, högre på lektionerna. Men det var för att jag från början var helt orädd och hela tiden väldigt på.. började i grupp som galopperade direkt för jag vägrade gå i någon trist nybörjargrupp. Efter 10 månader hoppade jag en hel terrängbana på ett ridläger (ofrivillig skentur) och efter det kände jag mig redo att börja i grupp som hoppade sen flöt det bara på.. gick i den gruppen i ett år och bytte till näst högsta gruppen, då proppsade min bästis på att jag skulle byta upp mig till högsta nivån så vi kunde rida i samma grupp vilket jag gjorde och efter ett år i den gruppen hamnade jag i tävlingsgruppen som hon med fick börja i. Då gick de jag ridit med från början och som ridit långt innan mig fortfarande i näst högsta gruppen.

Fick du gå upp i grupp bara för att du ville det? Du sa bara till att du ville gå upp i nivå?

 

[SandraUmmIndah]

Fick du gå upp i grupp bara för att du ville det? Du sa bara till att du ville gå upp i nivå?

Man fick inte gå upp i grupp hur som helst men de var inte jättepetiga heller.. var en stor ridskola med flera olika ridlärare och alla byttes ut i ett svep vid ett tillfälle så de hade ju iinte jättestor koll på hur länge man ridit och hur länge i varje grupp. Var väl mer att man blev tillsagd att gå ner en grupp om ridläraren bedömde att man inte passade i gruppen men det hände aldrig mig. Tävlingsgruppen var man dock tvungen att få en erbjudan. Jag tackade ja för det var spännande så klart men slutade efter ett halvår för jag var egentligenen inbiten dressyrryttare även om jag försökte intla mig att jag var hoppryttarejust då för det var ju roligt och så men ville verkligen gå i dressyrspecial men dit blev jag aldrig erbjuden.

 

[Lobelia]

För vissa går det snabbare.. Jag började rida när jag var 11 och när jag var 14 gick jag i tävlingsgrupp i hoppning för ungdommar på stor häst. Var inga låga höjder vi hoppade i den gruppen, hoppade 80 cm på tävlingar, högre på lektionerna. Men det var för att jag från början var helt orädd och hela tiden väldigt på.. började i grupp som galopperade direkt för jag vägrade gå i någon trist nybörjargrupp. Efter 10 månader hoppade jag en hel terrängbana på ett ridläger (ofrivillig skentur) och efter det kände jag mig redo att börja i grupp som hoppade sen flöt det bara på.. gick i den gruppen i ett år och bytte till näst högsta gruppen, då proppsade min bästis på att jag skulle byta upp mig till högsta nivån så vi kunde rida i samma grupp vilket jag gjorde och efter ett år i den gruppen hamnade jag i tävlingsgruppen som hon med fick börja i. Då gick de jag ridit med från början och som ridit långt innan mig fortfarande i näst högsta gruppen.

Grattis till talangen, men jag gissar att du på de flesta ridskolor med lite vett inte fått hoppa över nybörjargruppen helt. Det är inte shysst mot vara sig hästar eller elever. De flesta hade förmodligen slutat rida i det läget och de som redan kan rida lite vill inte ha nybörjare med. Oavsett hur duktig man är och hur mycket talang man har så behöver man mer fokus av ridläraren för att hänga med och veta hur man ska göra.


Och att folk utvecklas olika snabbt är som det är, men man missar stora delar av utbildningen om man hoppar för snabbt. Det är en sak att kunna hoppa höga hinder, det kan man förmodligen fixa att lära sig snabbt om man har talang och en snäll häst som är självgående men allt mäts inte i höga hinder. En letion i skritt kan vara minst lika givande även för en avancerad ryttare.

Jag tror du vunnit på att ta det lite lugnare genom grupperna. Kanske hade du fått rebjudande om att gå i dressyrspecialen då.

 

[SandraUmmIndah]

Grattis till talangen, men jag gissar att du på de flesta ridskolor med lite vett inte fått hoppa över nybörjargruppen helt. Det är inte shysst mot vara sig hästar eller elever. De flesta hade förmodligen slutat rida i det läget och de som redan kan rida lite vill inte ha nybörjare med. Oavsett hur duktig man är och hur mycket talang man har så behöver man mer fokus av ridläraren för att hänga med och veta hur man ska göra.


Och att folk utvecklas olika snabbt är som det är, men man missar stora delar av utbildningen om man hoppar för snabbt. Det är en sak att kunna hoppa höga hinder, det kan man förmodligen fixa att lära sig snabbt om man har talang och en snäll häst som är självgående men allt mäts inte i höga hinder. En letion i skritt kan vara minst lika givande även för en avancerad ryttare.

Jag tror du vunnit på att ta det lite lugnare genom grupperna. Kanske hade du fått rebjudande om att gå i dressyrspecialen då.

Jag hade varit hästskötare i 2 år så visste hur man skötte om och gjorde i ordning hästen samt hjälpt nybörjarna fast jag inte börjat rida själv än. Tittade mycket på lektionerna så visste ju precis hur jag skulle göra, var ju självklart redan ett proffs som kunde rida innan jag börjat. Hade sitstränat mycket på sadelbocken med så kunde både rida lätt och stå i lätt sits. Var ganska lätt på häst sen. Angående hoppningen har du helt rätt men var ju mest intresserad av dressyr så den biten hade jag med mig mycket bättre kände jag eftersom jag var så intresserad och sög åt mig den kunskapen. Jag fortsatte rida på högsta nivån och utvecklades mycket inom dressyren. Lärde mig rida alla hästarna i form, hade jag inte flyttat till en annan stad ett år senare hade jag förmodligen för eller senare fått börja i dressyrspecialen.

 

[SandraUmmIndah]

Grattis till talangen, men jag gissar att du på de flesta ridskolor med lite vett inte fått hoppa över nybörjargruppen helt. Det är inte shysst mot vara sig hästar eller elever. De flesta hade förmodligen slutat rida i det läget och de som redan kan rida lite vill inte ha nybörjare med. Oavsett hur duktig man är och hur mycket talang man har så behöver man mer fokus av ridläraren för att hänga med och veta hur man ska göra.


Och att folk utvecklas olika snabbt är som det är, men man missar stora delar av utbildningen om man hoppar för snabbt. Det är en sak att kunna hoppa höga hinder, det kan man förmodligen fixa att lära sig snabbt om man har talang och en snäll häst som är självgående men allt mäts inte i höga hinder. En letion i skritt kan vara minst lika givande även för en avancerad ryttare.

Jag tror du vunnit på att ta det lite lugnare genom grupperna. Kanske hade du fått rebjudande om att gå i dressyrspecialen då.

Sen var ju detta 90-talet.. går ju inte att jämföra med idag. Ridlärarna hade ingen examen i det de gjorde osv. Men tyckte ändå de var de bästa. När jag ridit i nått år ville ridskolan ha in utbildade ridlärare och gjorde en fuling, fick alla att självmant säga upp sig genom att sänka lön och arbetsvilkor till den grad att de inte ville jobba kvar med motivering att de saknade utbildning. En som gått hippologprogramet osv var något riktigt tjusigt på den tiden så det ville de ha istället, var inte alls nöjd med dessa i början och ville ha tillbaka de gammla roliga trotjänarna. Men å andra sidan fick jag rida för dessa högutbildade när jag red på högre nivå sen så passade ju mig bra att få börja med de gamla trotjänarna man fick lov att utmanas och sen de som hade den högre meriterna.

 

[Alexandra_W]

Du fick hoppa 120 cm efter att ha ridit i två år -fyra terminer på en ridskola i Sverige? (eller tre år 6 terminer?) ? Det låter helt annorlunda från någon ridskola jag stött på)

Vilken ridskola sliter ens på sina hästar såpass att de går 1.20 på lektion? Det gör inte ens hoppspecialgrupperna

 

[Lobelia]

Jag hade varit hästskötare i 2 år så visste hur man skötte om och gjorde i ordning hästen samt hjälpt nybörjarna fast jag inte börjat rida själv än. Tittade mycket på lektionerna så visste ju precis hur jag skulle göra, var ju självklart redan ett proffs som kunde rida innan jag börjat. Hade sitstränat mycket på sadelbocken med så kunde både rida lätt och stå i lätt sits. Var ganska lätt på häst sen. Angående hoppningen har du helt rätt men var ju mest intresserad av dressyr så den biten hade jag med mig mycket bättre kände jag eftersom jag var så intresserad och sög åt mig den kunskapen. Jag fortsatte rida på högsta nivån och utvecklades mycket inom dressyren. Lärde mig rida alla hästarna i form, hade jag inte flyttat till en annan stad ett år senare hade jag förmodligen för eller senare fått börja i dressyrspecialen.

Nästan alla kan rida lätt och sitta rätt på sadelbocken (åtminstone om ingen tittar på med facit). Problemet framförallt med lättridning är att hålla takten och synka med hästen under rörelse, det går inte att träna det på en sadelbock. Personligen hade jag mer problem att lära mig sitta ner utan att skumpa eller hålla balansen med tyglarna. En del har lätt för lättridning andra svårt. Du har uppenbarligen lätt för det och talang, annars tar det några gånger minst, att få till koordinationen och tekniken för att klara det i rörelse.

.

 

[SandraUmmIndah]

Nästan alla kan rida lätt och sitta rätt på sadelbocken (åtminstone om ingen tittar på med facit). Problemet framförallt med lättridning är att hålla takten och synka med hästen under rörelse, det går inte att träna det på en sadelbock. Personligen hade jag mer problem att lära mig sitta ner utan att skumpa eller hålla balansen med tyglarna. En del har lätt för lättridning andra svårt. Du har uppenbarligen lätt för det och talang, annars tar det några gånger minst, att få till koordinationen och tekniken för att klara det i rörelse.

.

Att sitta ner i traven var min favorit. Då satt jag så där snyggt, inbillade mig det iaf och låtsades att jag var en dressyrryttare som de på tv.

 

[Lobelia]

Sen var ju detta 90-talet.. går ju inte att jämföra med idag. Ridlärarna hade ingen examen i det de gjorde osv.

Eh, jag lärde mig rida på 70/80-talet Förutom Herr och fru Martinnson ( militär och dressyrryttare av äldre skolan tror jag) så var mina ridlärare utbildade vad jag vet. Jag har inte full koll på allas utbildning men det fanns utbildningar långt tidigare än 90-talet. Organiserad och med examen/utbildningsbevis.

Den jag minns bäst hade stallchefsutbildning tror jag det hette, jag tror det var en treårig högskoleutbildning. Det måste varit i början av 80-talet.