- Islandshäst
- Trådstartare farmen
- Startdatum
F
farmen
Re: Fler gamla trådar om ämnet+ länkar till bilder
tråden viktbärande islandshästar,hur? var just det jag efterlyste, tack! resten var inget speciellt nytt under solen, bilderna visar extremt många exemplar(från Wången som du tipsade om)på dåliga sitsar!
Så dessa bilder är slutdiskuterade tycker jag....
Naturligtvis finns det många fula sitsar hos dressyr- och hoppryttare, det har jag aldrig förnekat!
Vidhåller att orginalfrågan var en vetenskaplig studie om islandshästarnas styrka att bära/inte bära tunga vuxna män,alt överviktiga personer...
Tack för ordet
tråden viktbärande islandshästar,hur? var just det jag efterlyste, tack! resten var inget speciellt nytt under solen, bilderna visar extremt många exemplar(från Wången som du tipsade om)på dåliga sitsar!
Så dessa bilder är slutdiskuterade tycker jag....
Naturligtvis finns det många fula sitsar hos dressyr- och hoppryttare, det har jag aldrig förnekat!
Vidhåller att orginalfrågan var en vetenskaplig studie om islandshästarnas styrka att bära/inte bära tunga vuxna män,alt överviktiga personer...
Tack för ordet
F
farmen
testade att sitta som många islandshästryttare gör, sitta med skänkeln rätt ut från knäna, känslan jag fick:
enormt knäslut samt en pressande överskänkel,kom i obalans samt föll framåt i sitsen, men detta tycker du tydligen är OK?
Nä detta är inte värt att diskutera vidare, tro inte att ni "fått tyst" på mig, tvärtom, jag är än mer övertygad nu än tidigare!
Tack för ordet
enormt knäslut samt en pressande överskänkel,kom i obalans samt föll framåt i sitsen, men detta tycker du tydligen är OK?
Nä detta är inte värt att diskutera vidare, tro inte att ni "fått tyst" på mig, tvärtom, jag är än mer övertygad nu än tidigare!
Tack för ordet
Sits
I det avseendet håller faktiskt jag med dig. Jag tycker inte att det är vettigt att rida med fötterna rakt ut, visst det får man väl göra om man vill. Det gjorde jag också när jag började rida islandshäst, men allteftersom insåg jag att vanlig hederlig lodrät sits med skänklarna några centimeter ifrån magen var vettigare,
Något i denna stilen
Men minus ut&nedpekande tår.
Så att man har underskänklarna, eller iallafall den del av underskänklarna som inte hänger under magen någonstans i närheten av hästmagen så att man kan "vakta" hästen om den får för sig att rinna iväg åt något håll.
Vill man rida en öppna så nog är det lättare om man har benen utefter hästens sidor än rakt ut. (Eller hur?)
Att hästarna är så känsliga att det inte går är en dålig ursäkt, det går att träna bort och är förmodligen orsakat av att hästen ridits in av en ryttare med benen rätt ut.
Plus att det i mina ögon ser helt sjukt ut att rida med bara låren mot hästen och spreta med underbenen som ryttaren i bildexemplet med den som rider med handhäst.
Vad gäller att det ibland blir stolsits etc, så måste jag nog säga att åtminstone jag ibland tycker att jag MÅSTE sätta mig längre bak i sadeln när jag vill "skjuta på" ordentligt med rumpan. Iallafall tillfälligt, tills jag fått den reaktion jag vill (ökat tempo vanligtvis), sen kan jag gå tillbaka till korrekt sits när hästen går stadigt som jag vill. Annars sitter jag kvar i det "fula" läget ett tag till. Jag upplever att det verkar pådrivande att sätta mig längre bak i sadeln, det gäller även om jag lutar mig en smula bakåt. (Inte hela tiden naturligtvis, men tillfälligt)
Kika gärna in på denna tråd;
Lodrät sits!
Jag tycker att det känns som om det finns lite olika läger och läror inom "Islandsrytteriet".
Lodrätsits förespråkare,
Spikraka ben och ingen kontakt med magen förespråkare
och Isländsk bonnasits.. Som kanske är en klass för sig.
Vissa instruktörer lär ut lodrät sits andra spikraka ben osv. Man får ta till sig det man tycker verkar bra, och sålla bort resten.
Men spikraka ben utesluter inte en lodrät sits och vaktning av mage, det beror på hur man utför det. Det kan nämligen kombineras med benen rakt ut åt sidorna..
Men!: Sitter man med "dressyrlånga" stigläder på en såpass liten häst kan det ibland vara omöjligt (upplever jag det iallafall) att hela tiden ha benen nära dess sidor, särskilt om hästen är rund. Åtminstone om man skall sitta och driva i ökad tölt tex. Om jag inte skall åt sidan, fatta galopp eller rida öppna& sluta så använder jag oftast låren att driva med. För att det blir minst "störning i sitsen" då. Men jag försöker iallafall att ha vaderna nära hästen för att vara mer beredd på alla eventualiteter.
Man invervar väl mer effektivt om man kan använda hela skänkeln, och inte bara låren?
I det avseendet håller faktiskt jag med dig.
Jag tycker inte att det är vettigt att rida med fötterna rakt ut, visst det får man väl göra om man vill. Det gjorde jag också när jag började rida islandshäst, men allteftersom insåg jag att vanlig hederlig lodrät sits med skänklarna några centimeter ifrån magen var vettigare, Något i denna stilen
Men minus ut&nedpekande tår.
Så att man har underskänklarna, eller iallafall den del av underskänklarna som inte hänger under magen någonstans i närheten av hästmagen så att man kan "vakta" hästen om den får för sig att rinna iväg åt något håll.
Vill man rida en öppna så nog är det lättare om man har benen utefter hästens sidor än rakt ut. (Eller hur?)
Att hästarna är så känsliga att det inte går är en dålig ursäkt, det går att träna bort och är förmodligen orsakat av att hästen ridits in av en ryttare med benen rätt ut.
Plus att det i mina ögon ser helt sjukt ut att rida med bara låren mot hästen och spreta med underbenen som ryttaren i bildexemplet med den som rider med handhäst.
Vad gäller att det ibland blir stolsits etc, så måste jag nog säga att åtminstone jag ibland tycker att jag MÅSTE sätta mig längre bak i sadeln när jag vill "skjuta på" ordentligt med rumpan. Iallafall tillfälligt, tills jag fått den reaktion jag vill (ökat tempo vanligtvis), sen kan jag gå tillbaka till korrekt sits när hästen går stadigt som jag vill. Annars sitter jag kvar i det "fula" läget ett tag till. Jag upplever att det verkar pådrivande att sätta mig längre bak i sadeln, det gäller även om jag lutar mig en smula bakåt. (Inte hela tiden naturligtvis, men tillfälligt)
Kika gärna in på denna tråd;
Lodrät sits!
Jag tycker att det känns som om det finns lite olika läger och läror inom "Islandsrytteriet".
Lodrätsits förespråkare,
Spikraka ben och ingen kontakt med magen förespråkare
och Isländsk bonnasits.. Som kanske är en klass för sig.
Vissa instruktörer lär ut lodrät sits andra spikraka ben osv. Man får ta till sig det man tycker verkar bra, och sålla bort resten.
Men spikraka ben utesluter inte en lodrät sits och vaktning av mage, det beror på hur man utför det. Det kan nämligen kombineras med benen rakt ut åt sidorna..
Men!: Sitter man med "dressyrlånga" stigläder på en såpass liten häst kan det ibland vara omöjligt (upplever jag det iallafall) att hela tiden ha benen nära dess sidor, särskilt om hästen är rund. Åtminstone om man skall sitta och driva i ökad tölt tex. Om jag inte skall åt sidan, fatta galopp eller rida öppna& sluta så använder jag oftast låren att driva med. För att det blir minst "störning i sitsen" då. Men jag försöker iallafall att ha vaderna nära hästen för att vara mer beredd på alla eventualiteter.
Man invervar väl mer effektivt om man kan använda hela skänkeln, och inte bara låren?
Re: Fler gamla trådar om ämnet+ länkar till bilder
Det bästa "vetenskapliga beviset" för att islandhästarna klarar av sina uppgifter bättre än exempelvis halvbloden är försäkringspremierna. Islandshästarna finns i den billigaste rasgruppen. Om hästen tog skada av för tunga/långa ryttare skulle det knappast varit fallet.
Det bästa "vetenskapliga beviset" för att islandhästarna klarar av sina uppgifter bättre än exempelvis halvbloden är försäkringspremierna. Islandshästarna finns i den billigaste rasgruppen. Om hästen tog skada av för tunga/långa ryttare skulle det knappast varit fallet.
F
farmen
Re: Fler gamla trådar om ämnet+ länkar till bilder
nu när det återigen diskuteras mkt i exempelvis Ridsport om tunga ryttare, vad anser ni nu då efter halvår sedan vår senaste diskussion?
I TR för ridhäst och ponny kan överdomaren utesluta ponny-ekipage som är oproportionerliga, nu säger jag inte att era hästar är ponnier men ändock av ponnystorlek.
Så, hur funderar ni nu?
nu när det återigen diskuteras mkt i exempelvis Ridsport om tunga ryttare, vad anser ni nu då efter halvår sedan vår senaste diskussion?
I TR för ridhäst och ponny kan överdomaren utesluta ponny-ekipage som är oproportionerliga, nu säger jag inte att era hästar är ponnier men ändock av ponnystorlek.
Så, hur funderar ni nu?
B
beagle
undrar också om det finns något bevisat belägg för det hela.
hörde senast i veckan en kommentar om att "de satte upp riktigt stora ryttare på mindre new forest ponnier som om de vore islandshästar eller nåt, jag menar även om de är samma mankhöjd så klarar de ju inte samma vikt som islänningar!"
att isisar oavsett exteriör är bättre lämpade att bära tungt än new forest ponnier.?
själv tycker jag att allt är relativt och beror på hur hästen ser ut och hur vältränad den är.
men som sagt det man undrar är ju om det finns något speciellt som gör rasen mer viktbärande än andra.?
jag har exempelvis hört att de skulle ha större hjärta...
?
hörde senast i veckan en kommentar om att "de satte upp riktigt stora ryttare på mindre new forest ponnier som om de vore islandshästar eller nåt, jag menar även om de är samma mankhöjd så klarar de ju inte samma vikt som islänningar!"
att isisar oavsett exteriör är bättre lämpade att bära tungt än new forest ponnier.?
själv tycker jag att allt är relativt och beror på hur hästen ser ut och hur vältränad den är.
men som sagt det man undrar är ju om det finns något speciellt som gör rasen mer viktbärande än andra.?
jag har exempelvis hört att de skulle ha större hjärta...
?
B
beagle
Re: Fler gamla trådar om ämnet+ länkar till bilder
kan inte detta ha något att göra med att isisar oftare används till skogsmulle ridning och halvblod oftare tävlar?
(Observera ordet OFTAST. jag menar inte ALLA islänningar och ALLA halvblod!)
sen är ju små hästraser ofta tåligare och lever längre än större.
fast det e ju lite konstigt att de tillhör en billig grupp att försäkra då spatt och eksem är så vanligt förekommande. :smirk:
kan inte detta ha något att göra med att isisar oftare används till skogsmulle ridning och halvblod oftare tävlar?
(Observera ordet OFTAST. jag menar inte ALLA islänningar och ALLA halvblod!)
sen är ju små hästraser ofta tåligare och lever längre än större.
fast det e ju lite konstigt att de tillhör en billig grupp att försäkra då spatt och eksem är så vanligt förekommande. :smirk:
Re: Fler gamla trådar om ämnet+ länkar till bilder
Egentligen spelar det ingen större roll vad man använder hästen till, du har säkert rätt i att det är mer tävlande bland halvbloden framför allt när det gäller hoppning, men det är av underordnad betydelse, man får väl ändå utgå från om de klarar av sitt arbete oavsett vilket.
Egentligen spelar det ingen större roll vad man använder hästen till, du har säkert rätt i att det är mer tävlande bland halvbloden framför allt när det gäller hoppning, men det är av underordnad betydelse, man får väl ändå utgå från om de klarar av sitt arbete oavsett vilket.
F
farmen
Re: Fler gamla trådar om ämnet+ länkar till bilder
jag VET att erat reglemente heter FIPO, ngt annat har jag inte påstått... :smirk:
jag VET att erat reglemente heter FIPO, ngt annat har jag inte påstått... :smirk:
F
farmen
bra frågat! Jag hakar på och ställer mig lika frågande!
T
tulla
Re: Fler gamla trådar om ämnet+ länkar till bilder
Så vitt jag vet så finns ingen vetenskaplig undersökning som bevisar att islandshästen är mer viktbärande än andra raser av samma stolek och grovlek. Har svårt att se hur en sådan undersökning skulle utformas. I och med att islandshästarnas försäkringspremier är lägre än för många andra hästar så torde det iaf tyda på att de är skadedrabbade i mindre omfattning trots att de i större utsträckning rids av stora ryttare. Jag ser dock ingen anledning till att islandshästen skulle vara starkare än andra raser med samma kroppskonstitution och detta är ju väldigt individberoende det finns islandshästar av alla sorter -en del knappast kraftigare än en welshponny och en del av nordsvenskstuk. Hur vältränad hästen är är naturligtvis av största betydelse samt ryttarens förmåga att följa hästens rörelser. Kontentan av mitt resonemang, jag tror inte att en islandshäst är starkare eller svagare än en annan häst av samma grovlek och storlek tränad på samma vis men därmed inte sagt att det är islandshästen som bär för tungt (vilket dock med all säkerhet förekommer), vi kanske underskattat andra rasers viktbärande förmåga?
Så vitt jag vet så finns ingen vetenskaplig undersökning som bevisar att islandshästen är mer viktbärande än andra raser av samma stolek och grovlek. Har svårt att se hur en sådan undersökning skulle utformas. I och med att islandshästarnas försäkringspremier är lägre än för många andra hästar så torde det iaf tyda på att de är skadedrabbade i mindre omfattning trots att de i större utsträckning rids av stora ryttare. Jag ser dock ingen anledning till att islandshästen skulle vara starkare än andra raser med samma kroppskonstitution och detta är ju väldigt individberoende det finns islandshästar av alla sorter -en del knappast kraftigare än en welshponny och en del av nordsvenskstuk. Hur vältränad hästen är är naturligtvis av största betydelse samt ryttarens förmåga att följa hästens rörelser. Kontentan av mitt resonemang, jag tror inte att en islandshäst är starkare eller svagare än en annan häst av samma grovlek och storlek tränad på samma vis men därmed inte sagt att det är islandshästen som bär för tungt (vilket dock med all säkerhet förekommer), vi kanske underskattat andra rasers viktbärande förmåga?
För många år sen hade jag en diskussion med en halvblodsuppfödare om ämnet små hästar och om de orkar bära... det roliga är att hon liksom du undrar över vetenskapliga bevis och snackar om "för lång" eller "för tung" utifrån en mall som aldrig blivit ifrågasatt! Jag menar; var finns de vetenskapliga bevisen för att också andra raser inte klarar mer än x antal kilo? Vad säger att en New Forest eller Connemara INTE klarar lika hög vikt (eller lika långa människor) som en islandshäst??
Jag har aldrig sett några vetenskapliga bevis för den delen heller... men ändå ska jag ( o många andra) ha "bevis" för motsatsen. Jag brukar säga såhär: att hästarna på Island lever till uppåt 30 år och är ridbara långt upp i åldern utan större problem är väl i paritet med en empirisk forskning?? :smirk:
Det jag vet är att Islandshästar har tätare benstruktur än halvblod. Men hur det är med en New Forrest-ponny, det vet jag inte. Men jag skulle gissa att även dessa har tätare benstruktur. De Brittiska Ponnyerna användes på Vikingatiden till vuxna ryttare på precis samma sätt som islandshästarna gör i dag. Och då, på Vikingarnas tid, så var det nog ingen direkt skillnad på dessa hästar.
Re: Fler gamla trådar om ämnet+ länkar till bilder
Islandshästar blir ofta ganska så gamla, man kan utan vidare räkna med 20 årig livslängd. Och när de väl "tar slut" så är det oftast spatt och eksem inblandat i det. Men de tar liksom inte slut så tidigt som andra raser.
Halvblod tar i medeltal slut vid 7 års ålder när de blir ett försäkringsfall. Islandshästarna är ofta redan utförsäkrade p.g.a. hög ålder när de "tar slut", och belastar därför inte försäkringsbolagens ekonomi på samma sätt.
Om en Islandshäst får några problem, så brukar det vara just spatt eller sommareksem. Men Islandshästarna får mindre problem än halvbloden totalt sett.
Islandshästar blir ofta ganska så gamla, man kan utan vidare räkna med 20 årig livslängd. Och när de väl "tar slut" så är det oftast spatt och eksem inblandat i det. Men de tar liksom inte slut så tidigt som andra raser.
Halvblod tar i medeltal slut vid 7 års ålder när de blir ett försäkringsfall. Islandshästarna är ofta redan utförsäkrade p.g.a. hög ålder när de "tar slut", och belastar därför inte försäkringsbolagens ekonomi på samma sätt.
S
sleepy
Kan ikke noen gi meg masse penger, så kan jeg forske på det, jeg?!!! Er ferdigutdannet biolog og klar til å forske om et år! 
Er ferdigutdannet biolog og klar til å forske om et år! 
S
sambaengi
Re: Fler gamla trådar om ämnet+ länkar till bilder
Det här svaret är inte riktat till dig Boj, du råkade bara stå längst ned i listan.
Vad trött man blir när man ser att det bråkas lika mycket som vanligt på Bukefalos. Jag har inte haft tid att besöka forumet på länge. Och man tröttnar ju käbblet. Men jag kan inte låta bli att ge en nyanserad bild som varken stödjer den ena eller den andra.
För det första: islandshästen är ingen enhetlig ras. Det finns lättbyggda islandshästar och grövre byggda sådana. Höjden på hästen avgör inte hur mycket den orkar bära. Alla är väl överens om att en kraftig ardenner på 160 bär betydligt mer än ett spinkigt fullblod i samma höjd, eller??? O en fjording på runt 140 bär betydligt mer än en arab på 150.
En gång i tiden fick jag lära mig att om man sträckte ut armen 90 grader från kroppen rakt ut så skulle hästens manke vara i höjd med handflatan. Då var den lagom för ryttaren. Så för mig som är 169 är nog 135-140 ganska lagom storlek!
En lättbyggd islänning bör inte bära 100 kg under några omständigheter! Jag har haft islänningar på 145 som varit lättbyggda och de har klart visat att de inte gillar tunga ryttare. De har efter ett par ggr ridning av en tung ryttare gått undan för densamme och man ser varför; ryggen sjunker ner flera cm under ryttaren...... Samma häst kan stå blickstill när jag sitter upp och jag väger bara runt 60.
Jag har också islänningar som är knappt 140 men byggda som en fjording med kraftig och kort stark rygg ( har nu inte alla fjordingar iofs ) och de kan kännas som väldigt mycket häst för mig och har inga större problem med ryttare på 90 kg.
Det är typiskt storhästryttare, och observera att jag själv ridit stora hästar i över 20 år innan jag började med islänning för 10 år sedan, att tjata om skänkeln. Men du har en hel kropp att rida med och islänningarna rider man bäst med sätet! För den delen gäller det även andra hästar......
Det är glädjande med alla svar som liksom jag sagt tidigare håller med att den bästa sitsen är den som gör att hästen går i balans i det ändamål och den gångart hästen går i. Man tävlar inte galopp i lodrät sits och passen blir obehaglig för både häst och ryttare om man sitter lodrätt.
Liksom du har jag varit nybörjare på islandshäst och jag beklagar att folk reagerar så kraftigt och känner sig påhoppade. Men islandshästen är inte lättriden och du har 4 el 5 gångarter att rida i istället för tre. Mig gav bytet till islandshäst en ny dimension av ridningen. plötsligt fick man lära om. Om man rider på ett sätt som underlättar för hästen eller inte, får man en rejäl feedback från hästen själv vid gångartsridning.
En islandshäst kan inte gå i en bra och ren fyrtaktig tölt om den inte är ok i ryggen, benen, nacken osv. Den får inte ha ont någonstans för det visar sig direkt i en oren tölt, hästen rollar, tölten blir markbunden, den trampar inte under sig, sänker ryggen, går snett med huvudet eller med hela kroppen. Allt sådant är symptom på att något är galet. Men en häst som går korrekt, jobbar ivrigt, har en ren takt, bra undertramp och bär sig i ryggen, den har inte ont eller lider av sin ryttare!
Visst finns det de som är alldeles för tunga för sin lättbyggda islandshäst. Det finns de som tror att alla islänningar bär 100 - 150 kg. Sanningen är den att en del skall absolut inte bära mer än 60 - 70 kg medan andra, kanske inte så stora men betydligt grövre byggda islänningar orkar bära 100 kg eller tom mer.
I Ridsport stod en riktlinje om att en häst inte bör bära mer än 1/6 av sin vikt. Det är en tumregel. Nu är det verkligen inte många islandshästar som når vikten 600 kg, om ens någon, även av de största och fetaste. Jag tror säkert den regeln passar på lättbyggda hästar, men den är nog inte lika anpassad till hästar med mer kallblodsliknande byggnad.
Naturligtvis är det bäst för en häst att bära så lite som möjligt men en klumpg ryttare på 60 kg kan vara värre att bära än en följsam på 90 kg. Desutom spelar det stor roll hur välmusklad hästen är, hur lätt den har för att bära upp en ryttare och vilken kondition den är i. Det som krävs är framför allt ett gott omdöme av ryttare eller ansvariga på tex turridningsfirmor och ridskolor, vad varje häst tål.
Som avslutning kan jag ju säga att tex den berömda Brandklipparen var en normalstor häst i armén på sin tid och han har jag bestämt för mig bara är lite över 140. Det vi anser normalt stora hästar har ur hästenhistoriens synvinkel inte funnits så länge utan är resultatet av senaste seklers avel. De flesta hästar var inte mycket större än en större islänning men hade en kompakt och stark kroppsbyggnad. Det syns inte sällan på alla gamla målningar av kungar och härförare till häst.
Och de enorma hästar vi fått de senaste 10 - 20 åren på 170 och tom 180, visar varken hållbarhet eller ökad styrka. Snarare tvärtom!
Så låt oss nyansera oss lite. Det är inga små nätta fullblod vi rider. En liten islänning kan vara väl så stark som en nordsvensk. Min granne har kört in ett par av mina islänningar och har själv stor erfarenhet av nordsvenskar och ardenner. Han hävdade förvånat och imponerat att de hade större arbetskapacitet och var mer dragvilliga än hans nordsvenskar! Det säger kanske lite om att man inte skall döma hästen efter dess storlek. Det vet väl alla som någon gång har haft med kraftigt byggd liten shettis att göra......
Anette
Det här svaret är inte riktat till dig Boj, du råkade bara stå längst ned i listan.
Vad trött man blir när man ser att det bråkas lika mycket som vanligt på Bukefalos. Jag har inte haft tid att besöka forumet på länge. Och man tröttnar ju käbblet. Men jag kan inte låta bli att ge en nyanserad bild som varken stödjer den ena eller den andra.
För det första: islandshästen är ingen enhetlig ras. Det finns lättbyggda islandshästar och grövre byggda sådana. Höjden på hästen avgör inte hur mycket den orkar bära. Alla är väl överens om att en kraftig ardenner på 160 bär betydligt mer än ett spinkigt fullblod i samma höjd, eller??? O en fjording på runt 140 bär betydligt mer än en arab på 150.
En gång i tiden fick jag lära mig att om man sträckte ut armen 90 grader från kroppen rakt ut så skulle hästens manke vara i höjd med handflatan. Då var den lagom för ryttaren. Så för mig som är 169 är nog 135-140 ganska lagom storlek!
En lättbyggd islänning bör inte bära 100 kg under några omständigheter! Jag har haft islänningar på 145 som varit lättbyggda och de har klart visat att de inte gillar tunga ryttare. De har efter ett par ggr ridning av en tung ryttare gått undan för densamme och man ser varför; ryggen sjunker ner flera cm under ryttaren...... Samma häst kan stå blickstill när jag sitter upp och jag väger bara runt 60.
Jag har också islänningar som är knappt 140 men byggda som en fjording med kraftig och kort stark rygg ( har nu inte alla fjordingar iofs ) och de kan kännas som väldigt mycket häst för mig och har inga större problem med ryttare på 90 kg.
Det är typiskt storhästryttare, och observera att jag själv ridit stora hästar i över 20 år innan jag började med islänning för 10 år sedan, att tjata om skänkeln. Men du har en hel kropp att rida med och islänningarna rider man bäst med sätet! För den delen gäller det även andra hästar......
Det är glädjande med alla svar som liksom jag sagt tidigare håller med att den bästa sitsen är den som gör att hästen går i balans i det ändamål och den gångart hästen går i. Man tävlar inte galopp i lodrät sits och passen blir obehaglig för både häst och ryttare om man sitter lodrätt.
Liksom du har jag varit nybörjare på islandshäst och jag beklagar att folk reagerar så kraftigt och känner sig påhoppade. Men islandshästen är inte lättriden och du har 4 el 5 gångarter att rida i istället för tre. Mig gav bytet till islandshäst en ny dimension av ridningen. plötsligt fick man lära om. Om man rider på ett sätt som underlättar för hästen eller inte, får man en rejäl feedback från hästen själv vid gångartsridning.
En islandshäst kan inte gå i en bra och ren fyrtaktig tölt om den inte är ok i ryggen, benen, nacken osv. Den får inte ha ont någonstans för det visar sig direkt i en oren tölt, hästen rollar, tölten blir markbunden, den trampar inte under sig, sänker ryggen, går snett med huvudet eller med hela kroppen. Allt sådant är symptom på att något är galet. Men en häst som går korrekt, jobbar ivrigt, har en ren takt, bra undertramp och bär sig i ryggen, den har inte ont eller lider av sin ryttare!
Visst finns det de som är alldeles för tunga för sin lättbyggda islandshäst. Det finns de som tror att alla islänningar bär 100 - 150 kg. Sanningen är den att en del skall absolut inte bära mer än 60 - 70 kg medan andra, kanske inte så stora men betydligt grövre byggda islänningar orkar bära 100 kg eller tom mer.
I Ridsport stod en riktlinje om att en häst inte bör bära mer än 1/6 av sin vikt. Det är en tumregel. Nu är det verkligen inte många islandshästar som når vikten 600 kg, om ens någon, även av de största och fetaste. Jag tror säkert den regeln passar på lättbyggda hästar, men den är nog inte lika anpassad till hästar med mer kallblodsliknande byggnad.
Naturligtvis är det bäst för en häst att bära så lite som möjligt men en klumpg ryttare på 60 kg kan vara värre att bära än en följsam på 90 kg. Desutom spelar det stor roll hur välmusklad hästen är, hur lätt den har för att bära upp en ryttare och vilken kondition den är i. Det som krävs är framför allt ett gott omdöme av ryttare eller ansvariga på tex turridningsfirmor och ridskolor, vad varje häst tål.
Som avslutning kan jag ju säga att tex den berömda Brandklipparen var en normalstor häst i armén på sin tid och han har jag bestämt för mig bara är lite över 140. Det vi anser normalt stora hästar har ur hästenhistoriens synvinkel inte funnits så länge utan är resultatet av senaste seklers avel. De flesta hästar var inte mycket större än en större islänning men hade en kompakt och stark kroppsbyggnad. Det syns inte sällan på alla gamla målningar av kungar och härförare till häst.
Och de enorma hästar vi fått de senaste 10 - 20 åren på 170 och tom 180, visar varken hållbarhet eller ökad styrka. Snarare tvärtom!
Så låt oss nyansera oss lite. Det är inga små nätta fullblod vi rider. En liten islänning kan vara väl så stark som en nordsvensk. Min granne har kört in ett par av mina islänningar och har själv stor erfarenhet av nordsvenskar och ardenner. Han hävdade förvånat och imponerat att de hade större arbetskapacitet och var mer dragvilliga än hans nordsvenskar! Det säger kanske lite om att man inte skall döma hästen efter dess storlek. Det vet väl alla som någon gång har haft med kraftigt byggd liten shettis att göra......
Anette Liknande trådar
Hästmänniskan
Jag red som barn, men slutade efter en olycka i tidiga tonåren och satt inte på en häst på 15 år. Nu har jag ridit i vuxen ålder igen i...
Senast: Fabian In Memoria
·
Hästmänniskan
Åh känner mig så velig🙈. Letar en häst till, har en appaloosa och shettis hemma på gården. Och letar nu efter en till främst för...
Senast: Fjordfrälst
·
Senast: Enya
·
Hästmänniskan
Varning för långt inlägg, läs gärna allt innan svar.
Lite bakgrund om mig som kanske gör det lättare för er att hjälpa mig och kunna ge...
Senast: Verdandi
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Det här visste du inte om ponny-SM i Sundsvall – här är frågorna och svaren- Hästnyheter Drygt 200 av Sveriges bästa ryttare och ponnyer gör i helgen upp om åtråvärda medaljer när Ponny och children SM i hoppning avgörs på...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 171
- Hästnyheter
-
Jos Lansink lämnar uppdraget som förbundskapten
- Hästnyheter Efter några framgångsrika år i täten för det holländska landslaget i hoppning tar Jos Lansink ett kliv tillbaka. Under Lansinks ledning...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 121
- Hästnyheter
Hästrelaterat
-
Stora shoppingtråden II- Utrustning ...och fått balansplattor från Temu!
- Fiorano
- Svar: 1 836
- Visningar: 152 544
- Utrustning
-
Kemnevall sadel- Utrustning Jag har en Kemnevall Theia till Mirre och vi båda älskar den. Jag har verkligen provat många andra sadlar men denna är den enda...
- Amanda_F
- Svar: 22
- Visningar: 909
- Utrustning
