Gry
Trådstartare
Hej alla kloka!
Jag har ju som sagt en väldigt het islänning, "Rudis". Hon är väldigt känslig, minsta pet med benen betyder "fram". Det har tagit tid att få henne att bara skritta i normalt tempo. Och tölta utan att rusa. Och att stanna och göra halt
Nu har vi precis börjat med sidvärtsrörelser, det går så där. Oftast stressar hon bara, men när koncentrationen är där, tar hon ett steg åt sidan med bakbenet. Vi stannar alltid i samma hörn i paddocken. Jag håller i tyglarna, båda lika mkt och flyttar skänkeln tillbaka ca fem cm, max, och "trycker" (inte hårt!!! bara lägger till den lite mer än innan.)
Jag tänker inte börja med galoppfattningar ännu men ibland, i skogen, vill vi galoppera och då lägger jag galoppfattning, ena fram och ena bak. Men hon är ju SÅ känslig. Jag tror eg. det räcker med att lyfta ena skinkan typ.
Men jag har så svårt för att tänka mig vad skillnaden är, i det minsta minsta. Vid galoppfattning brukar jag lätta lite på innertygeln, lägga bak ena skänkeln och luta mig pyttelite framåt (vilket är fel, men jag gör så, vi arbetar på att få bort det) Vid skänkelvikning eller öppna brukar jag leda/ta lite i innertygeln (dit vi ska) och lägga tillbaka ytterskänkeln, lyfta lite på innerskinkan och sitter till mer. Fel eller rätt... jag har "alltid" gjort så och det funkar liksom
Hur skulle ni gjort? Vilka är de "kommandon" man "minst" ger? Hur ska de skilja sig åt så hästen inte blandar ihop det.
Det är jätteviktigt att sidvärtsrörelsen tränas in separat på min tok, det är jag med på och vi skippar galoppfattning ett bra tag fram över. Men hur ska jag göra för att det inte ska bli helt lika?
Jag har ju som sagt en väldigt het islänning, "Rudis". Hon är väldigt känslig, minsta pet med benen betyder "fram". Det har tagit tid att få henne att bara skritta i normalt tempo. Och tölta utan att rusa. Och att stanna och göra halt
Nu har vi precis börjat med sidvärtsrörelser, det går så där. Oftast stressar hon bara, men när koncentrationen är där, tar hon ett steg åt sidan med bakbenet. Vi stannar alltid i samma hörn i paddocken. Jag håller i tyglarna, båda lika mkt och flyttar skänkeln tillbaka ca fem cm, max, och "trycker" (inte hårt!!! bara lägger till den lite mer än innan.)
Jag tänker inte börja med galoppfattningar ännu men ibland, i skogen, vill vi galoppera och då lägger jag galoppfattning, ena fram och ena bak. Men hon är ju SÅ känslig. Jag tror eg. det räcker med att lyfta ena skinkan typ.
Men jag har så svårt för att tänka mig vad skillnaden är, i det minsta minsta. Vid galoppfattning brukar jag lätta lite på innertygeln, lägga bak ena skänkeln och luta mig pyttelite framåt (vilket är fel, men jag gör så, vi arbetar på att få bort det) Vid skänkelvikning eller öppna brukar jag leda/ta lite i innertygeln (dit vi ska) och lägga tillbaka ytterskänkeln, lyfta lite på innerskinkan och sitter till mer. Fel eller rätt... jag har "alltid" gjort så och det funkar liksom
Hur skulle ni gjort? Vilka är de "kommandon" man "minst" ger? Hur ska de skilja sig åt så hästen inte blandar ihop det.
Det är jätteviktigt att sidvärtsrörelsen tränas in separat på min tok, det är jag med på och vi skippar galoppfattning ett bra tag fram över. Men hur ska jag göra för att det inte ska bli helt lika?