Hej,
Jag har två st RR hanar, 3 respektive 6 år som självklart lever och bor med oss som familjemedlemmar. De har absolut inga problem med varandra och är världens bästa kompisar.
Nu till problemet, svärfar har en rottis hane på 3 år som tyvärr får vara själv lite mer än vad jag gillar. Uno är en glad prick som älskar att vara med. Vi bor nära varandra och mina hästar huserar på svärfars gård så hundarna träffas alla tre så gott som varenda dag.
Dock så är Uno (som rottisen heter) rätt så burdus och detta uppskattas inte av mina grabbar. Pga detta reser dom ibland ragg mot honom men det har aldrig någonsin hänt något, men dom visar honom tydligt att dom inte gillar hans beteende. Uno träffar i princip bara en annan hund vilket består av hans kullsyster, de leker och har superkul tillsammans.
Vissa dagar ignorerar dom helt varandra, medans andra dagar är Uno rätt så utmanande ex, vandrar runt min äldsta hane med svansen höjd. Det händer även att han andra dagar står han och slickar honom i mungiporna. Dom har inga problem med att ligga bredvid varandra och slappa.
Ska kanske tillägga att dom alltid träffas på Unos hemmaplan.
Jag tror problemet ligger i att Uno så gärna vill vara en i gänget, samtidigt som att han vill vara tuffast på sin hemmaplan och sen kommer han på att det ju faktiskt kan vara roligt med kompisar.
När mina hundar leker tillsammans på sitt speciella RR-vis så kommer Uno i full fart och vill vara med, men han blir liksom det udda barnet. Dom leker inte likadant och han försöker verkligen leka som dom men dom accepterar honom inte riktigt fullt ut.
Summan av det hela är väl att jag gärna vill att han ska kunna vara hemma hos oss istället för att vara ensam när svärfar är borta längre perioder.
Men samtidigt är jag rädd att dom ska ryka ihop och inte kunna tåla varandra alls längre. Jag kan även tänka mig att jag kanske tillför en del spänningar när jag har koll på dom och säger åt dom hela tiden om dom gör något jag inte tycker är riktigt okej.
Samtidigt känner dom ju varandra och det ska nog ganska mycket till innan dom skulle slåss, inget har ju hittils tenderat sånt beteende men dom är ju som sagt inte riktigt överens heller.
Hoppas ni förstår vad jag menar och jag tar gärna emot tips och råd !
Jag har två st RR hanar, 3 respektive 6 år som självklart lever och bor med oss som familjemedlemmar. De har absolut inga problem med varandra och är världens bästa kompisar.
Nu till problemet, svärfar har en rottis hane på 3 år som tyvärr får vara själv lite mer än vad jag gillar. Uno är en glad prick som älskar att vara med. Vi bor nära varandra och mina hästar huserar på svärfars gård så hundarna träffas alla tre så gott som varenda dag.
Dock så är Uno (som rottisen heter) rätt så burdus och detta uppskattas inte av mina grabbar. Pga detta reser dom ibland ragg mot honom men det har aldrig någonsin hänt något, men dom visar honom tydligt att dom inte gillar hans beteende. Uno träffar i princip bara en annan hund vilket består av hans kullsyster, de leker och har superkul tillsammans.
Vissa dagar ignorerar dom helt varandra, medans andra dagar är Uno rätt så utmanande ex, vandrar runt min äldsta hane med svansen höjd. Det händer även att han andra dagar står han och slickar honom i mungiporna. Dom har inga problem med att ligga bredvid varandra och slappa.
Ska kanske tillägga att dom alltid träffas på Unos hemmaplan.
Jag tror problemet ligger i att Uno så gärna vill vara en i gänget, samtidigt som att han vill vara tuffast på sin hemmaplan och sen kommer han på att det ju faktiskt kan vara roligt med kompisar.
När mina hundar leker tillsammans på sitt speciella RR-vis så kommer Uno i full fart och vill vara med, men han blir liksom det udda barnet. Dom leker inte likadant och han försöker verkligen leka som dom men dom accepterar honom inte riktigt fullt ut.
Summan av det hela är väl att jag gärna vill att han ska kunna vara hemma hos oss istället för att vara ensam när svärfar är borta längre perioder.
Men samtidigt är jag rädd att dom ska ryka ihop och inte kunna tåla varandra alls längre. Jag kan även tänka mig att jag kanske tillför en del spänningar när jag har koll på dom och säger åt dom hela tiden om dom gör något jag inte tycker är riktigt okej.
Samtidigt känner dom ju varandra och det ska nog ganska mycket till innan dom skulle slåss, inget har ju hittils tenderat sånt beteende men dom är ju som sagt inte riktigt överens heller.
Hoppas ni förstår vad jag menar och jag tar gärna emot tips och råd !
