Hus eller lägenhet?

För att jag planerade mitt liv och satte mig i kö. Den som planerat sämre får ju nöja sig med en mindre fin lägenhet.

Om en hyresvärd inte har nån kö så tycker jag att det är fritt fram att byta. Alla har inte ett kösystem. Rätta mig om jag har fel men är det inte oftast allmännyttan som har det?
Som min syster då som misshandlades framför ögonen på deras barn och behövde ett annat boende? Hon borde planerat att hennes livs kärlek skulle misshandla henne?!

Sa lott-system?
Det kan man val gora - jag tror det som folk protesterar ar att dar det finns ko-system, far en del fortur darfor att de redan har ett boende.
Det är inte förtur att byta lägenhet, ingen blir bostadslös för att de inte får just den lägenheten.
 
I ett lott-system kan man ha otur varje gång och aldrig vinna lottdragningen. I ett kösystem blir det förr eller senare ens tur.

Fast i kön kan det ju stå någon som jag, som stått i alla möjliga köer i ungefär 20 år för att jag råkar vara en människa som gillar att kratta för valmöjlighet längre fram, och dessutom är fostrad till att se efter mina möjligheter. Samtidigt finns det tex en kvinna som snabbt behöver flytta ifrån sin partner, för sin och sina barns skull. Hon hade kanske inte räknat med att vara tvungen att snabbt flytta, samtidigt som det pga jobb och skola inte är sådär "bara" att byta stad och sammanhang. Vem är det mest rättvist får en ny bostad? Jag, som redan har ett bra boende och kanske bara är sugen på något större för att få det där arbetsrummet som jag är lite sugen på, eller hon? Finns det något sådant som ett helt 100% rättvist system?

I mina ögon finns det inget sätt att nå 100%-ig rättvisa, och man får balansera behoven så gott det går och åtminstone försöka fördela enligt "en in, en ut" och att man inte ska få byta eller förtur på falska premisser. Uppfattningen om vad som är rättvist är ju liksom olika.
 
Fast i kön kan det ju stå någon som jag, som stått i alla möjliga köer i ungefär 20 år för att jag råkar vara en människa som gillar att kratta för valmöjlighet längre fram, och dessutom är fostrad till att se efter mina möjligheter. Samtidigt finns det tex en kvinna som snabbt behöver flytta ifrån sin partner, för sin och sina barns skull. Hon hade kanske inte räknat med att vara tvungen att snabbt flytta, samtidigt som det pga jobb och skola inte är sådär "bara" att byta stad och sammanhang. Vem är det mest rättvist får en ny bostad? Jag, som redan har ett bra boende och kanske bara är sugen på något större för att få det där arbetsrummet som jag är lite sugen på, eller hon? Finns det något sådant som ett helt 100% rättvist system?

I mina ögon finns det inget sätt att nå 100%-ig rättvisa, och man får balansera behoven så gott det går och åtminstone försöka fördela enligt "en in, en ut" och att man inte ska få byta eller förtur på falska premisser. Uppfattningen om vad som är rättvist är ju liksom olika.
Fast att det är 20 års kö för att få en lägenhet är ju inte kösystemets fel, utan att vi inte har bostäder där folk vill bo. Bättre att åtgärda det problemet kanske.
 
Fast att det är 20 års kö för att få en lägenhet är ju inte kösystemets fel, utan att vi inte har bostäder där folk vill bo. Bättre att åtgärda det problemet kanske.

Givetvis är bostadsbristen något som måste åtgärdas. Men inte ens här i Gbg där det är väldigt svårt att få en HR i vissa områden är det omöjligt att få tag på något med "bara" ett par år i kö. Dock kommer man få kompromissa med något i form av område, storlek, hyra. Det är en kass marknad, men den här eviga jämförelsen med Sthlm som helt verkar ha kapitulerat sin bostadspolitik blir rätt knepig när det inte är majoriteten av landet.

Däremot är det en nolla till på det om man vill ha en väldigt attraktiv lägenhet. Jag vet inte ens om det är teoretiskt lösbart? Det går inte att ha extremt förtätade områden i de områden som nu har längst kötid, eftersom det är just deras karaktär som gör dem attraktiva? Smäll upp tre hus till utanför mitt, och det är inte längre ett område som jag vill bo i, liksom. (Jag flyttade hit för att jag behövde något tystare än mitt förra läge, som var helt suveränt ur logistisk synvinkel.)
 
Ingen blir lidande för att man byter ett större boende mot ett mindre, det blir ingen tom lägenhet över iaf. Det går att pendla från Enköping, varför ska någon barnfamilj ha större rättighet till att bo i Farsta än någon som redan gör det?
Ja vilka skall egentligen få de attraktiva hyresrätterna?
Det är en oändligt svår fråga att svara på.
Alla har sin egen syn på om det är rättvisa som skall gälla och sedan vilken rättvisa som skall räknas.
Fastighetsägarna vill ju också ha ett ord med i laget.

För det måste ju vara tillåtet för ägaren till husen att välja sina hyresgäster, eller?
 
Ja vilka skall egentligen få de attraktiva hyresrätterna?
Det är en oändligt svår fråga att svara på.
Alla har sin egen syn på om det är rättvisa som skall gälla och sedan vilken rättvisa som skall räknas.
Fastighetsägarna vill ju också ha ett ord med i laget.

För det måste ju vara tillåtet för ägaren till husen att välja sina hyresgäster, eller?
Jag tycker inte dom ska få välja hur dom vill faktiskt, det får inte bli så att vissa typer av folk får företräde för att dom är på ett visst sätt. Eller att andra inte får företräde för att dom inte "passar in" i området tex. Alla måste ha en lika chans till alla områden, förutsatt att dom kan betala hyran då och såklart sköter sig.
 
Fast uteliggaren har knappast råd att betala för det. Eller tycker du att hyrevärdar ska hålla på med välgörenhet? Här finns som sagt nästan alltid nåt att hyra om man uppfyller kraven.
De får försörjningsstöd om de har en fast adress.
Sociala kontrakt gör att det inte är hyresvärden som står för det.
 
Som min syster då som misshandlades framför ögonen på deras barn och behövde ett annat boende? Hon borde planerat att hennes livs kärlek skulle misshandla henne?!
Man kan se att stå i bostadskö som en försäkring för sämre tider.
Som att vara med i A-kassa utan att tro att man skall bli arbetslös och ha en olycksfallsförsäkring utan att tro att man skall slå sig fördärvad.

Han hade ju kunnat dö också eller huset brinna upp eller ekonomin gå åt skogen.

Jag står sedan många år i bostadskö både där jag bodde förut och där jag bor nu.
Det är bra att ha om jag i framtiden inte orkar med mitt något ansträngande boende.
Eller om något går riktigt på tok.
 
Hon behöver inte bli hemlös alls.
Problemet med bostäder i Sverige är att de inte finns riktigt just där människor vill bo.
Om man är beredd på att flytta så finns marklägenheter att få på dagen.

Frågan är egentligen vem som skall få bo exakt där de vill bo.
Och hur det skall fördelas.

I Enköping finns seniorlägenheter att få omedelbart.
Lägenheter som inte är tillgängliga för barnfamiljen.
Problemet är att det inte bara är att flytta - folk behöver kunna ta sig till sina arbeten och de behöver bo där det finns skolor etc. De där "lediga lägenheterna ute i landet" som t.ex. Täby tubbat mindre bemedlade att flytta till har ju inte visat sig vara några höjdare. I synnerhet inte om man inte har råd med bil.

Att det skulle finnas lediga lägenheter är till stor del en myt. https://fastighetstidningen.se/hitta-bostaderna-som-star-tomma/
 
Fast i kön kan det ju stå någon som jag, som stått i alla möjliga köer i ungefär 20 år för att jag råkar vara en människa som gillar att kratta för valmöjlighet längre fram, och dessutom är fostrad till att se efter mina möjligheter. Samtidigt finns det tex en kvinna som snabbt behöver flytta ifrån sin partner, för sin och sina barns skull. Hon hade kanske inte räknat med att vara tvungen att snabbt flytta, samtidigt som det pga jobb och skola inte är sådär "bara" att byta stad och sammanhang. Vem är det mest rättvist får en ny bostad? Jag, som redan har ett bra boende och kanske bara är sugen på något större för att få det där arbetsrummet som jag är lite sugen på, eller hon? Finns det något sådant som ett helt 100% rättvist system?
Så om någon syster ska flytta ihop med någon ska hon blåvägra att använda sin kötid till det gemensamma hemmet - ifall att partnern väljer att misshandla henne i framtiden. "Oh baby, hellre att vi är hemlösa tillsammans nu, än att jag inte kan lämna om femton år när du pucklat på mig inför barnen" :confused:
 
Vem är det mest rättvist får en ny bostad? Jag, som redan har ett bra boende och kanske bara är sugen på något större för att få det där arbetsrummet som jag är lite sugen på, eller hon?
Eller jag som då säljer något dyrt och planerar att leka upp pengarna?
 
Fast att det är 20 års kö för att få en lägenhet är ju inte kösystemets fel, utan att vi inte har bostäder där folk vill bo. Bättre att åtgärda det problemet kanske.
Det är väldigt svårt.
De nya dyra lägenheterna vill ingen ha.

Och det blir dyrt att bygga nytt.
 
Jag tycker inte dom ska få välja hur dom vill faktiskt, det får inte bli så att vissa typer av folk får företräde för att dom är på ett visst sätt. Eller att andra inte får företräde för att dom inte "passar in" i området tex. Alla måste ha en lika chans till alla områden, förutsatt att dom kan betala hyran då och såklart sköter sig.
Så en hyresvärd skall inte få hyra ut i första hand till sig själv, sin familj och sina vänner?
 
Problemet är att det inte bara är att flytta - folk behöver kunna ta sig till sina arbeten och de behöver bo där det finns skolor etc. De där "lediga lägenheterna ute i landet" som t.ex. Täby tubbat mindre bemedlade att flytta till har ju inte visat sig vara några höjdare. I synnerhet inte om man inte har råd med bil.

Att det skulle finnas lediga lägenheter är till stor del en myt. https://fastighetstidningen.se/hitta-bostaderna-som-star-tomma/
En gammal mamma som behöver flytta ner på markplan eller ha hiss har inget behov av att ta sig till något arbete eller ha skolor nära.
Seniorlägenhet får man först efter 65 (eller i vissa fall 55).
 
Som jag skrev så tycker jag det ska vara lika för alla. Annars kan det snabbt gå ganska illa i samhället.
Hur skulle det gå illa om fastighetsägare själva får bestämma över sina hus?

Det är så i dag att en fastighetsägare får bestämma själv vem den vill hyra ut till.
Och jag tror inte att det kommer att ändras någonsin.
 
Hur skulle det gå illa om fastighetsägare själva får bestämma över sina hus?

Det är så i dag att en fastighetsägare får bestämma själv vem den vill hyra ut till.
Och jag tror inte att det kommer att ändras någonsin.
Det går väldigt illa om det är en hyresvärd som inte vill ha utlänningar boende där, eller som inte vill ha folk som inte lever upp till en viss klass osv. Alla måste få en lika chans sålänge dom sköter sig och betalar.
 
Jag vågar knappt säga det, men här får man som anställd i kommunen företräde till lägenhet i det kommunala bolaget. Alltså anställd i kommunen, inte av kommunen. Om man vill flytta hit har man företräde. Visst, man får ta det som erbjuds. Men man får en lägenhet.

Så fick vi vår jättefina tvåvånings med egen ingång och uteplats. Visserligen i liten byhåla, men maken hade gångavstånd till jobbet och jag tio minuter med bil. Nu har vi båda bytt jobb men bor kvar i hålan (fast i eget hus).
 

Liknande trådar

Hemmet Jag är på väg att köpa hus,imorgon kommer mäklaren hit och värderar min lägenhet och på fredag ska jag på förhandsvisning av en liten...
28 29 30
Svar
594
· Visningar
51 434
Senast: Amha
·
Juridik & Ekonomi Svårt med rubriken! Jag o sambon ska separera, vi bort fortf ihop och är fort mkt nära varandra. Vi ska sälja vår bostadsrätt radhus...
3 4 5
Svar
82
· Visningar
7 469
Senast: Squie
·
Fordon Vi har flyttat från lägenhet till hus en bit från kommunikationer och inser att vi skulle behöva en andrabil. Dels för att inte bli...
2
Svar
21
· Visningar
1 255
Senast: Fetaost
·
Juridik & Ekonomi Hur går det till? Det är inte aktuellt i dagsläget, men jag känner att jag längre fram vill ha något annat, lite längre bort från...
Svar
9
· Visningar
1 244
Senast: julgrisen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp