Jag ska designa mig den ultimata hunden. En unik hund som bara kommer att finnas ett fåtal av.
Från den första rasen kommer den få dessa positiva egenskaper: Lättlärd, väldigt allround, lättskött päls, respektingivande ( jag vill att andra ska tycka så om min hund)
Nu finns det vissa negativa sidor. Den är lite för stor, fäller som ett as, är väldigt aktiv och krävande och det förekommer lite klåda och ledproblem och den drar gärna på vilt. Men det ska jag fixa till med ras nr två.
Andra rasen: Fäller inte, lugn, robust, frisk ras, inte speciellt krävande, smutavvisande päls och den ser väldigt charmig ut. Det är en gårdsras som håller sig hemma och städar undan lite möss och råttor.
Negativt är dock att den är lite för liten, PRA förekommer ( men det finns ju inte hos första hunden så det problemet löser sig självt) och den är lite svårmotiverad men det jämnar ju också ut sig med den första
Jag kommer alltså att få en lättlärd allroundhund som inte kräver mycket. Den kommer gå här hemma på gården och ta en å annan mus. Den kommer inte att fälla men ändå ha en underhållsfri päls som tål väder och smuts. Till utseendet kommer den vara charmig och respektingivande. Den kommer vara fri från PRA-anlag och riskerna för klåda och HD är minimala. Storleken blir väl ca 15 kg. Hur perfekt som helst.
Jag har båda ingredienserna hemma för att koka ihop den här drömjycken. Rasen ska jag kalla Dvärgschäfnaser (lite komplicerat, jag vet
) . Jag har en Dvärgschnauzer som gärna vill bli pappa och två godkända schäfertikar som förtjänar att bli mamma
(eller så får jag en hund med klåda som fäller än värre och med åren blir blind och får kassa höfter. Under tiden är den hyperaktiv och hittar ständigt på egna uppgifter att lösa och rymmer så fort den ser något röra sig i buskarna eftersom jag inte hade tänkt aktivera hunden nämnvärt mycket mer än med promenader. Fördelen är att grannskapet numera är fritt från alla djur i storlek med en större råtta och neråt. Trist på katten bara...)