Kvinna död i hundattack

Jag har också tampats med liknande hundar. En gång en staffe och andra gången en större variant, typ amstaff - de är kolosser att hantera. Som tur var omriktade inte någon av de här hundarna men veterinären fick akutsamtal båda gångerna.

Det finns visst en liknande situation nära min hemby ( också i Västerbotten) men här går hundarna helt lösa på tomten. Min mamma och pappa vågar inte gå den vägen på promenad längre. Varje gång de nämner det känner jag att det är en hemsk olycka på gång där.
En av hundarna förföljde dem ut på landvägen en gång, och pappa som är den mjukaste djurmänniskan som finns sa att hoppades att det skulle komma en bil runt kurvan och klippa den. :( Länsstyrelsen känner till situationen och hundarna har blivit omhändertagna minst en gång då ägaren satt inne, men de återlämnades sedan.
Det är en annan typ av hund dock.
 
Nej, absolut inte. Det skulle vara för trubbigt.
Man har ju haft det i vissa länder om jag inte minns fel (Norge?) och det har blivit kritiserat. Bla har tjänstehundar avlivats pga det, vilket vore förödande. Dessutom behöver det ju varken vara fel på ägare eller hund för att någon ska bli biten.
I Danmark är det väl såpass tufft att de avlivar hundar även om de bitit andra djur, alltså inte bara människor... eller har jag fått det om bakfoten?
Helt uppåt väggarna.
 
Min mamma blev attackerad av en hund model stor. Hade inte hennes sambo varit hemma hade hon troligen dött. Hunden siktade på halsen, slet bort en del av örat, på armen hade hon ett stort öppet sår, man såg både muskler och leder.

Det går så fort när de väl attackerar. Den här attacken var nog över på fem minuter men mamma sa att den kändes som en evighet. Trots att mamma inte är en liten kvinna kastade hunden runt henne som om hon var en kamptrasa.
Den hunden avlivades sen.
 
Min mamma blev attackerad av en hund model stor. Hade inte hennes sambo varit hemma hade hon troligen dött. Hunden siktade på halsen, slet bort en del av örat, på armen hade hon ett stort öppet sår, man såg både muskler och leder.

Det går så fort när de väl attackerar. Den här attacken var nog över på fem minuter men mamma sa att den kändes som en evighet. Trots att mamma inte är en liten kvinna kastade hunden runt henne som om hon var en kamptrasa.
Den hunden avlivades sen.
Jag har en fd kollega som blev attackerad av en "hund modell kamphund" och den siktade på halsen. Alltså inte högg vitt och brett utan den siktade verkligen in sig halsen. Även där slutade det med allvarliga skador på armar och på bålen. Hade sannolikt gått mycket illa om det inte hade funnits fler människor på plats.
 
Min mamma blev attackerad av en hund model stor. Hade inte hennes sambo varit hemma hade hon troligen dött. Hunden siktade på halsen, slet bort en del av örat, på armen hade hon ett stort öppet sår, man såg både muskler och leder.

Det går så fort när de väl attackerar. Den här attacken var nog över på fem minuter men mamma sa att den kändes som en evighet. Trots att mamma inte är en liten kvinna kastade hunden runt henne som om hon var en kamptrasa.
Den hunden avlivades sen.
Men så hemskt! Är din mamma okej nu?
 
Usch vad obehagligt! Hur gick det?

Ja det är det värsta jag varit med om i hundsammanhang. Bortsett från avlivningar. Det gick ändå bra, hade en oerhörd tur. Dels tappade den ju min hund, så fick bara ett bett om henne (min väger drygt 8 kg så är ju liten men ändå inte petit), resten blev bara blåmärken och skrubbsår samt brännsår av kopplet när hon fått det i ljumsken. Hon blev ruskad en gång men inte mer, och tack och lov var min i koppel. Och det var räddningen, för hade den hunden fått tag i min och dragit iväg med henne hade hon varit död nu.
Jag försökte hålla bort min hund och sparka och slå den attackerande hunden för allt jag var värd. En gång fick den ju tag på min ändå men det hade kunnat gå värre. Min hade fula sår med fickor som fick skötas ett par veckor men inga inre skador som tur var. Hon hade änglavakt. Och en jävligt arg matte. Det jag ångrar mest var att jag hade jympaskor på mig och inte stålhättor... efter det ville jag ha stålhättor på mig vid varje promenad, men det funkar ju inte att gå i såna...

Har varit med om samma sak :arghh::cry: jag fick tyvärr inte bort den... den satt en bra stund i halsen på min cocker tills ägaren drog den i svansen... Då släppte den.

Men gud så hemskt! Hur gick det för din hund?
 
Jag har en fd kollega som blev attackerad av en "hund modell kamphund" och den siktade på halsen. Alltså inte högg vitt och brett utan den siktade verkligen in sig halsen. Även där slutade det med allvarliga skador på armar och på bålen. Hade sannolikt gått mycket illa om det inte hade funnits fler människor på plats.
Så fruktansvärt.

Just den här hunden skulle aldrig ha hamnat hos mamma från början. Han kom från en missbrukarfamilj. De lämnade ofta hunden i bilen i flera dygn, hetsade hunden på varandra och slog den. Den lärde sig aldrig var leka var utan blev alltid väldigt arg. Trots flera anmälningar hände inget. Inte ens polisen kunde hämta hunden när husse åkte in i fängelse. När attacken skedde skulle mamma bara sopa golvet och hunden flippa.
 
Vår granne hade en (oreggad) Amstaff som anföll åt höger och vänster. Rök på min hund helt oprovocerat när vi gick förbi på vägen, (tack och lov är min hund stor och skadorna blev begränsade), dödade flera andra djur och högg sen en familjemedlem (också oprovocerat, finns på film...) i ansiktet, skrämmande nära halsen. Den avlivades tack och lov till slut.
 
Undrar om det till viss del kan finnas drag liknande de som gör att människor blir kvar i destruktiva relationer och tror de har rationella argument?
Han är snäll egentligen... Om jag bara gör xxx så kommer det att bli bättre... Oförmåga att föreställa sig ett liv utan hunden/personen och att ta avgörande steg...
Du menar alltså att en hund skulle kunna genomföra en normaliseringsprocess på en människa? Det tror inte jag. Jag tror att det är människor som får ett värde i sina egna ögon genom att ta hand om och ju värre det har varit för djuret desto bättre mår de. De är feeders (i dåligt avseende) som bara vill bli älskade och som på riktigt blir arga på djuret om de inte tackar genom att fullkomligt avguda sin ägare. Då omplaceras de oftast och en ny tas hem. Jag tror att det är den typ av människor som mycket hellre tar hand om smuggelhundar, puppymills hundar, hägnhundar , såkallade gatuhundar och liknande än köper en valp av välrennomerad uppfödare eller tar en omplacering från hundstallet eller liknande för att de tror att de gör en god gärning och vägrar inse att den hund de tar hand om finns för att andra människor har tagit hand om liknande hundar förut och det finns grova pengar att tjäna för den som är utan moral så hundarna fortsätter födas upp under helt vidriga förhållanden och ges hemska historier för att sälja bra.
 
Du menar alltså att en hund skulle kunna genomföra en normaliseringsprocess på en människa? Det tror inte jag. Jag tror att det är människor som får ett värde i sina egna ögon genom att ta hand om och ju värre det har varit för djuret desto bättre mår de. De är feeders (i dåligt avseende) som bara vill bli älskade och som på riktigt blir arga på djuret om de inte tackar genom att fullkomligt avguda sin ägare. Då omplaceras de oftast och en ny tas hem. Jag tror att det är den typ av människor som mycket hellre tar hand om smuggelhundar, puppymills hundar, hägnhundar , såkallade gatuhundar och liknande än köper en valp av välrennomerad uppfödare eller tar en omplacering från hundstallet eller liknande för att de tror att de gör en god gärning och vägrar inse att den hund de tar hand om finns för att andra människor har tagit hand om liknande hundar förut och det finns grova pengar att tjäna för den som är utan moral så hundarna fortsätter födas upp under helt vidriga förhållanden och ges hemska historier för att sälja bra.
Genomför en normaliseringsprocess?
Jag pratar om tanke- och handlings mönster som kan uppstå. De behöver inte nödvändigtvis vara aktivt orkestrerade av någon.

Jag håller med om att det också finns personer som går till en absurd nivå av vårdande beteende med självbekräftande syfte. Men det var inte den typen av personer som jag tänkte på. Även om de också har en tendens att bli dåliga djurägare så ser jag en lite annan profil på det problemet.
 
Genomför en normaliseringsprocess?
Jag pratar om tanke- och handlings mönster som kan uppstå. De behöver inte nödvändigtvis vara aktivt orkestrerade av någon.

Jag håller med om att det också finns personer som går till en absurd nivå av vårdande beteende med självbekräftande syfte. Men det var inte den typen av personer som jag tänkte på. Även om de också har en tendens att bli dåliga djurägare så ser jag en lite annan profil på det problemet.
En normaliseringsprocess mot någon behöver inte ske medvetet. Däremot följer den alltid ett visst mönster. Ingen slår på första dejten utan det kommer gradvis. En hund däremot är som den är. Den döljer inte sina dåliga sidor aktivt som människor gör. Den kan utan problem bita någon den ser för första gången.
 
En normaliseringsprocess mot någon behöver inte ske medvetet. Däremot följer den alltid ett visst mönster. Ingen slår på första dejten utan det kommer gradvis. En hund däremot är som den är. Den döljer inte sina dåliga sidor aktivt som människor gör. Den kan utan problem bita någon den ser för första gången.
Det var föreställningen om normaliseringsprocessen som något en part genomför mot en annan part som jag ställde mig frågande till.
Men jag tycker inte detta är rätta tråden för att ta en utförligare diskussion om den saken. Och det jag sade inledningsvis är inte beroende vilken teoretisk förståelse en har av den modellen.
 
Jag tror det händer många fler olyckor än vad som redovisas. och anledningarna kan vara många. Jag har det senaste åren hört om tre incidenter som kunde slutat riktigt illa om inte en utomstående lyckats avbryta. Raserna har inte varit kamphundar utan whorster, wachtel och rottweiler. I det ena var det ett slagsmål som urartade när husse var bortrest och frun i huset skulle gå emellan, i det andra var det ägaren som var berusad och skulle säga till sina hundarna när de härjade och de tände till, och den tredje där är både ägaren och hund opålitliga så det var ganska väntat.
 
Jag tror det händer många fler olyckor än vad som redovisas. och anledningarna kan vara många. Jag har det senaste åren hört om tre incidenter som kunde slutat riktigt illa om inte en utomstående lyckats avbryta. Raserna har inte varit kamphundar utan whorster, wachtel och rottweiler. I det ena var det ett slagsmål som urartade när husse var bortrest och frun i huset skulle gå emellan, i det andra var det ägaren som var berusad och skulle säga till sina hundarna när de härjade och de tände till, och den tredje där är både ägaren och hund opålitliga så det var ganska väntat.
Jag tycker vorsteh är en lite läskig ras... 🙄 så intensiva och kan klippa andra hundar elker katter som de klipper råttor. Biter sönder koppel för att andra hundar ska ta sig loss och går inte att stänga in. Hoppar ut genom stängda fönster....

Okej, baserar det på två stycken vorsteh så är väl inte fakta precis. Och visst off topic också.
 
Eftersom jag för inte alltför längesedan fick freda min egen hund mot en attackerande amstaff så minns jag att ja - de är rejält starka. Jag hade träningsvärk efter den sammandrabbningen som blev av att försöka slå bort den från min hund tills dess att ägaren fick tag på den. Skulle aldrig i mitt liv ta i en sån hund med tång, man har kanske inte en chans nästa gång det smäller...
Min systers pittbull/amstaffkorsning, hane på 1 år attackerade min dobermann som då var runt 10 år. Hon var höjdmässigt dubbelt så hög, rejält stark,snabb och rejäl, men var ingen match för honom att fälla rakt på rygg. När han fick över henne på rygg hade hon liksom ingen chans mot honom, han var över henne och höll sig rejält fast. Jag är djurvän, men då brydde jag mig inte om att han också var en hund, ett djur jag borde känna för. Så mycket avsky och ilska jag drabbades av när jag hörde min hund vråla av smärta och såg henne ligga på rygg- hon var oerhört älskad, min Enya. Jag slängde mig över honom och fällde av honom från min hund, han höll fortfarande ett rejält bett om henne, men hon kravlade på fötter samtidigt och han kom i en position där han fick lossa lite på käken eftersom det blev fel för honom och i samma stund jag såg att han gjorde det knuffade jag honom åt ena sidan, min hund åt andra sidan. Jag satt alltså på golvet med en hand i vardera bringa, armarna fullt utsträckta, sparkade ner handtaget till dörren ut från köket och knuffade ut min systers hund där och smällde igen dörren.

Var jag fick styrkan ifrån vet jag inte, min hund var inte en liten svag hund trots sin ålder, stor, stark och rejäl dobermann alltså, och han, låg höjd men så jäkla stark att jag blev alldeles chockad! Men jag gissar att det var ren viljestyrka det där.

Samma hund anföll min andra systers hund, hon dunkade hans huvud i golvet för att han skulle släppa hennes hund. Till slut tog min syster sitt förnuft till fånga och lät avliva honom när han vid 3 års ålder hade bitit och varit nära att bita flera hundar. Totalt störd hund i närheten av andra hundar visade det sig.
 
Här i närheten finns det en pitbull-liknande hund som är stor som en utställningslabbe. Vad det är för nåt vet jag inte. Men den väger mer än 25 kg iaf. Den kvinnliga ägaren måste hålla kopplet med båda händerna och ta spjärn med benen för att kunna hålla den. Den tål inte andra hanhundar verkar det som.
 
När jag var 11 blev jag attackerad av en Hamiltonstövare, den flög på mig av ingen anledning, han gick förbi mig, helt plötsligt satt han fast i min käke. högg mig i ryggen också. nått år senare anföll han deras yngsta dotter på samma sätt, då avliva de den.
Det finns fall där stövare visat aggressivitet.
De avlivas ofta direkt...det är ingen de vill avla vidare på.
Men där borde den ha avlivas när den anföll dig
 

Liknande trådar

Övr. Hund Min dotter vill ha en tax, och jag är skeptiskt. De är suveräna, men jag ser det mer som en jakthund än sällskapshund. Mentalitet och...
2
Svar
23
· Visningar
1 703
Senast: Tantan
·
Övr. Hund Ja, som frågan lyder ovan. Hur kommer man över sorgen över sina älskade hundar? Fick ta bort min sista hund i veckan. För ca ett år...
Svar
17
· Visningar
1 397
Senast: Troll
·
Övr. Hund Det har tillkommit hund i sommarens reseplaner då det vanliga pensionatet inte kan ta emot och vi inte känner oss bekväma med att lämna...
Svar
15
· Visningar
1 065
Senast: Pilot
·
H
Hundavel & Ras Jag har så smått börjat fundera på en till hund inom ett par år, men känner att jag behöver bolla lite tankar om rasval. Tack på förhand...
7 8 9
Svar
179
· Visningar
13 116
Senast: Bulldoozer
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp