Min man flirtade på nätet

[Lampan]

Då har ni alltså ett förhållande definierat av svartsjukeramar? Och du ser eventuell svartsjuka som... motiverad av omständigheter? Inget problem i sig?

Det sa jag inte
Jag sa att jag kan inte vara tillsammans med en swinger, för vi har olika syn på hur ett förhållande ska se ut
Förstår du har jag menar?

 

[Lampan]

Du beskriver mitt förhållande där... Jag är inte ute sent på krogen så ofta men min sambo har ibland kommit hem ungefär samtidigt som jag går upp. Helt okej för min del så länge vi inte avtalat att göra något den dagen. På samma sätt ser inte han något problem med att jag försvinner hela helger eller fler dagar för att träna hund och/eller umgås med mina vänner. Vi har inte firat en enda nyårsafton ihop eftersom vi har helt olika uppfattning om hur det nya året bör firas in.

Ett annat typ av förhållande är helt otänkbart för mig. De karlar som uttryckt någon sorts begäran att jag ska stanna hemma/höra av mig ofta/tvingas förklara varför jag är ett par timmar försenad, de åker ut med huvudet före. Jag slutar vara attraherad så fort jag känner mig lite kvävd, och det ska verkligen inte mycket till. Så är det alternativet lever jag hellre ensam. Kanske är det mitt eget behov av frihet som gör att jag inte kan känna svartsjuka? Jag kan ju inte vara fri som fågeln samtidigt som någon är "min". Att "äga" någon binder på sätt och vis fast mig själv också.

Då har vi olika förhållanden
Jag skulle inte vilja ha ett förhållande som du har

Jag känner mig fri i min relation, vi ställer inga krav på varandra vi lever ett liv vi trivs med

 

[lil-sis]

Det viktigaste måste ju ändå vara att man är överens med den man valt om hur man vill leva.

Vi har i princip gemensam ekonomi. Har vi pengar handlar vi, har vi inte så får han jobba hårdare

Jag älskar att det finns så många sätt att dela liv på!

Min sambo är borta veckovis och jobbar, jag ringer inte och kollar vad han gör för det.

Vill han ligga med någon annan finns det ju inget jag kan göra åt saken och är det inte mer än så kan jag nog leva med det (jag behöver inte veta). Det är inget jag direkt funderar på.

Vill jag tävla med ponnyn så gör jag det. Vill jag åka på kurs gör jag det. Är han hemma (oftast) följer han med på tävlingar och kurser.

Vill han göra något så kollar han av att jag inte har planerat något. Krockar planerna värderar vems sak som just den hör gången är viktigast. I somras hoppade jag tex över RIKSutställningen då han ville gå på bröllop. RIKS går nästa år igen, kusinen gifter förhoppningsvis inte om sig

Tänk vad tråkigt Buke hade varit om alla gjorde likadant!

 

[Gammeln]

. RIKS går nästa år igen, kusinen gifter förhoppningsvis inte om sig

säg inte det med tanke på hur vanligt det är med sambo som

 

[lil-sis]

säg inte det med tanke på hur vanligt det är med sambo som

Kusinen har ingen sambo...

 

[hagel]

Vad lustigt att det kan vara så olika

Varken min sambo eller jag kan tänka oss att umgås med varandras ex

Ja, tänk så olika det kan vara .

Mitt ex är min bästa vän. Faktiskt så är han också min sambos bästa vän . Jag och sambon är dock lite oense om vem av oss två som ska ha mitt ex som bestman på vårt bröllop. Men det lutar åt att sambon drar "jag har känt honom längst"-kortet och vinner den kampen .

 

[tanten]

Om vi vänder på det.
Vi säger att min sambo inte skulle bli det minsta svartsjuk oavsett vad jag gör.
Han låter mig hålla på och flirta, chatta, gå på krogen, umgås med mina ex, komma hem på morgonen., utan att ifrågasätta något alls.
Han säger, jag litar på dig, du får göra vad du vill, jag vet att du älskar mig

DET hade varit minst sagt konstigt

Nä.

"Han låter mig" är så långt ifrån ett önskeförhållande som jag kan tänka mig.
Om jag inte kan lita på att den jag lever med väljer mig för att han vill ha just mig - vad är det då värt? Om jag bara duger så länge det inte finns något bättre i sikte?

 

[Aionee]

Men alltså, visst kan man välja att inte "känna" svartsjuka? (eller tänka tankar som leder till svartsjuka) Det bottnar ju i brist på självförtroende och tillit gentemot partnern. Därför är även svartsjuka förödande, man litar inte på att partnern antingen älskar en, att den inte väljer någon annan framför en, att hen får mer uppmärksamhet av andra osv. Man kan motarbeta det genom att arbeta emot att lita på partnern och bygga upp sin självkänsla. Sen kanske man får ha en konversation med partnern också om det, så att det blir ett öppet och ärligt förhållande och att inget sker bakom stängda dörrar, som skapar mer oro och misstänksamhet.

Sen angående att kontakta ex, jag vill gärna vara vän med mina ex och har kunnat göra det relativt bra. Enda personen jag inte vill ha något att göra med som är mitt ex, är den person som totalt förstörde min tillit, var otrogen och totalt bara kaos. Vi försökte vara vänner, men sen började vi bråka igen och båda insåg att vi fortfarande har känslor för varandra. Så tills de känslorna är borta kan vi inte vara vänner då det sårar mer än gör gott. (ja, det suger för oss båda att se varandra gå vidare med våra liv och vi kan verkligen inte hantera det moget, men aldrig att jag skulle kunna vara tillsammans med han igen)

Jag tycker det är individuellt hur man väljer att göra. Kan man och vill man vara vän med sitt ex, så borde egentligen nuvarande partner inte ha något emot det och kan man inte det så är det väl bra att man säger upp kontakten? Vare sig vad nuvarande partner säger. Man kan ju även prata med partnern om VARFÖR det är jobbigt för hen att man har kontakt med ett ex för att lösa grunden av problemet (t.ex. om den har tillitsissues så kommer det inte gå bort bara för att man blockar exet på facebook, utan det kommer bara dyka upp om och om igen).

 

[Monstermom]

Det sa jag inte
Jag sa att jag kan inte vara tillsammans med en swinger, för vi har olika syn på hur ett förhållande ska se ut
Förstår du har jag menar?

Jag förstår att olika syn på ett förhållande gör att det blir svårare att få till ett fungerande förhållande, jag förstår dock inte vad det har med specifikt svartsjuka att göra. Du skrev att tack vare att du och din sambo har liknande syn på förhållanden så det ger färre missförstånd och därför mindre svartsjuka, och även generellt att det går att undvika svartsjuka genom att ha liknande syn på förhållanden.

För mig låter det som att svartsjukan (att man har samma/liknande triggers för den) är vad som avgör om man kan få ett förhållande att fungera. Som i att iom att man båda förstår vad som väcker svartsjuka så låter man bli att göra sådana saker?

För mig har svartsjukan inget värde, det är full rimligt - till och med att starkt föredra - att man respekterar varandra, undviker att såra varandra, och vill välja varandra utan att blanda in svartsjuka. Vad gäller att ha liknande syn på förhållanden så ser jag heller ingen koppling till svartsjuka, för mig är "liknande syn" inte att båda är lika svartsjuka utan att man tänker lika kring vilka roller man har i förhållandet och hur det ska fungera.

Tex, jag vill vara särbo. Då bör jag givetvis inte försöka få till ett förhållande med en man som vill vara sambo. Om han vill vara sambo för att han har problem med svartsjuka, då går han alldeles enormt jättebort även för det, men det har inget med att ha liknande syn på ett fungerande förhållande att göra. Två helt skilda problem.

Förutom att jag ser det som skrämmande och dysfunktionellt att ge svartsjuka ett sådant spelrum tycker jag helt enkelt att hela tanken att känslor är något som liksom bara händer, det är bara att åka med, är både väldigt främmande och helt enkelt fel. Känslor händer inte bara, de kommer ur något (och just svartsjukans rötter är fula som stryk), och man är inte hjälplös inför dem.

 

[Lampan]

Jag förstår att olika syn på ett förhållande gör att det blir svårare att få till ett fungerande förhållande, jag förstår dock inte vad det har med specifikt svartsjuka att göra. Du skrev att tack vare att du och din sambo har liknande syn på förhållanden så det ger färre missförstånd och därför mindre svartsjuka, och även generellt att det går att undvika svartsjuka genom att ha liknande syn på förhållanden.

För mig låter det som att svartsjukan (att man har samma/liknande triggers för den) är vad som avgör om man kan få ett förhållande att fungera. Som i att iom att man båda förstår vad som väcker svartsjuka så låter man bli att göra sådana saker?

För mig har svartsjukan inget värde, det är full rimligt - till och med att starkt föredra - att man respekterar varandra, undviker att såra varandra, och vill välja varandra utan att blanda in svartsjuka. Vad gäller att ha liknande syn på förhållanden så ser jag heller ingen koppling till svartsjuka, för mig är "liknande syn" inte att båda är lika svartsjuka utan att man tänker lika kring vilka roller man har i förhållandet och hur det ska fungera.

Tex, jag vill vara särbo. Då bör jag givetvis inte försöka få till ett förhållande med en man som vill vara sambo. Om han vill vara sambo för att han har problem med svartsjuka, då går han alldeles enormt jättebort även för det, men det har inget med att ha liknande syn på ett fungerande förhållande att göra. Två helt skilda problem.

Förutom att jag ser det som skrämmande och dysfunktionellt att ge svartsjuka ett sådant spelrum tycker jag helt enkelt att hela tanken att känslor är något som liksom bara händer, det är bara att åka med, är både väldigt främmande och helt enkelt fel. Känslor händer inte bara, de kommer ur något (och just svartsjukans rötter är fula som stryk), och man är inte hjälplös inför dem.

Jag vet ibte hur jag ka förklara hur jag menar

Jag kan säga att vi tycker lika när det gäller våra ex, vi har ingen av oss något behov av att umgås med våra ex. Det underlättar vi behöver inte missförstå varandra på den punkten.

Om han ska åka iväg en helg, säger han till om att han ska åka och kollar att jag då är hemma med hundar. Jag gör samma sak, det är ett sätt att visa hänsyn

Varken han eller jag har behov av att få bekräftelser från andra. Jag tycker det skulle vara trist om jag hade dom behoven

Vi har överlag samma syn på hur ett förhållande ska vara för att passa oss, vi är väldigt lika

Dessa likheter gör att det blir mindre missuppfattningar vilket i sin tur ger en tryggare relation, vilket i sin tur leder till mindre svartsjuka (eller ingen svartsjuka alls)

Ingen av oss har några minor vi är rädda att trampa på, inga triggers
Om något skulle vara oklart så pratar vi om det

 

[Fan of Bill]

Jag tror... att förhållande som har ett slags teamwork där man hjälps åt med det man har tillsammans, kommunicerar och frågar och lyssnar och tar hänsyn till varandra, har lättare att överleva, än att man ska dela upp förhållandet i ditt och mitt och "jag gör vad fan jag vill och jag skiter i vad du gör och dina planer, så länge det inte går ut över mig och mina planer, men visst jag älskar dig ändå baby"...

...sitter man och chattar och limmar på någon annan när man är upptagen, så är det så fel det bara kan bli. Jag skiter i om det resulterar i att bli lite upprymd och glad och känna sig bekräftad av det, i mina ögon är det fel.

 

[Lampan]

Nä.

"Han låter mig" är så långt ifrån ett önskeförhållande som jag kan tänka mig.
Om jag inte kan lita på att den jag lever med väljer mig för att han vill ha just mig - vad är det då värt? Om jag bara duger så länge det inte finns något bättre i sikte?

Har du ett förhållande. Jag trodde du va singel?

Nä, jag tror inte någon vill vara reserv för att inte bättre finns...jag tror ingen argumenterar mot dig på den punkten

 

[Monstermom]

Jag vet ibte hur jag ka förklara hur jag menar

Jag kan säga att vi tycker lika när det gäller våra ex, vi har ingen av oss något behov av att umgås med våra ex. Det underlättar vi behöver inte missförstå varandra på den punkten.

Om han ska åka iväg en helg, säger han till om att han ska åka och kollar att jag då är hemma med hundar. Jag gör samma sak, det är ett sätt att visa hänsyn

Varken han eller jag har behov av att få bekräftelser från andra. Jag tycker det skulle vara trist om jag hade dom behoven

Vi har överlag samma syn på hur ett förhållande ska vara för att passa oss, vi är väldigt lika

Dessa likheter gör att det blir mindre missuppfattningar vilket i sin tur ger en tryggare relation, vilket i sin tur leder till mindre svartsjuka (eller ingen svartsjuka alls)

Ingen av oss har några minor vi är rädda att trampa på, inga triggers
Om något skulle vara oklart så pratar vi om det

Jag tror inte vi kommer någon vart, jag vet inte om vi pratar förbi varandra eller vad som händer. Jag förstår som sagt inte vad just svartsjuka har för relevans för saker som att man har samma syn på vad som är ett bra förhållande, att man visar varandra hänsyn och respekt, att man pratar om oklarheter. Inget av detta har något med svartsjuka att göra för mig - svartsjuka kan vara kopplad till att något i förhållandet inte fungerar, men det är i så fall ett separat problem. Inte detsamma som det som inte fungerar.

Du skrev tidigare att du och din sambo har ägarförhållanden till varandra och som jag tolkade det menade du det som något positivt, jag har försökt luska ut vad din syn på ägandet och svartsjukan egentligen är men jag kan nog konstatera att jag inte kommer att bli klokare vid det här laget.

 

[Lampan]

Nä.

"Han låter mig" är så långt ifrån ett önskeförhållande som jag kan tänka mig.
Om jag inte kan lita på att den jag lever med väljer mig för att han vill ha just mig - vad är det då värt? Om jag bara duger så länge det inte finns något bättre i sikte?

Har du ett förhållande. Jag trodde du va singel?

Nä, jag tror inte någon vill vara reserv för att inte bättre finns...jag tror ingen argumenterar mot dig på den punkten

 

[Lampan]

Jag tror inte vi kommer någon vart, jag vet inte om vi pratar förbi varandra eller vad som händer. Jag förstår som sagt inte vad just svartsjuka har för relevans för saker som att man har samma syn på vad som är ett bra förhållande, att man visar varandra hänsyn och respekt, att man pratar om oklarheter. Inget av detta har något med svartsjuka att göra för mig - svartsjuka kan vara kopplad till att något i förhållandet inte fungerar, men det är i så fall ett separat problem. Inte detsamma som det som inte fungerar.

Du skrev tidigare att du och din sambo har ägarförhållanden till varandra och som jag tolkade det menade du det som något positivt, jag har försökt luska ut vad din syn på ägandet och svartsjukan egentligen är men jag kan nog konstatera att jag inte kommer att bli klokare vid det här laget.

Nu vet jag varför vi pratar förbi varandra... Jag tror att bra kommunikation, respekt visad hänsyn etc minska risken för svartsjuka
Tror dubsvartsjuka uppkommer från ett vakuum ?

Ägarförhållanden vet jag inte om jag kallar vårt förhållande
Men det finns det som jag inte vill dela med andra, det finns sånt som bara är för honom och mig..

 

[Gnist]

Tror dubsvartsjuka uppkommer från ett vakuum ?

Nej, men ur bristande självkänsla, osäkerhet, brist på tillit gentemot sin partner och ett behov av att ha kontroll över sin partner, vem den umgås med.

 

[Monstermom]

Nu vet jag varför vi pratar förbi varandra... Jag tror att bra kommunikation, respekt visad hänsyn etc minska risken för svartsjuka
Tror dubsvartsjuka uppkommer från ett vakuum ?

Inte alls. Jag ser bara inget värde i att trippa på tå runt någons (eller ens egen) svartsjuka, förutom att det snarare riskerar att mata sjukan är det helt enkelt sjuka gränser i sig självt.

Jag tycker att bra kommunikation, respekt, visad hänsyn etc är goda saker helt i sig själva, och behöver inte viktas med svartsjuka. Saker kan trigga svartsjukan, men det ger inte svartsjukan större validitet.

Jag har redan beskrivit vad jag anser är grunden i svartsjuka. (inlägg 260 tror jag det var?)

Ägarförhållanden vet jag inte om jag kallar vårt förhållande
Men det finns det som jag inte vill dela med andra, det finns sånt som bara är för honom och mig..

Du skrev tidigare att han var din och du var hans, att ni hade äganderätt gentemot varandra. (Tror det var bortåt tio sidor tillbaka.)

 

[tott]

Vet ni jag tycker synd om @Bintang vars rop på hjälp blev att handla om några andras svartsjukesyn - sida upp och sida ner.
Hur går det för dig ts?

 

[Lovisaleonora]

Måste säga att jag tycker det är on topic. Jätteintressanta diskussioner om hur vi alla ser våra förhållanden - olika. Vad vi strävar efter, vad i känner.

För mig hade det varit en stor tröst i det jobb som ts säkert går igenom just nu. Det finns inget svart eller vitt, men en gigantisk gråskala där alla själva måste plocka ut sin nyans.

 

[Bintang]

Vet ni jag tycker synd om @Bintang vars rop på hjälp blev att handla om några andras svartsjukesyn - sida upp och sida ner.
Hur går det för dig ts?

Inget vidare om jag skall vara ärlig..