Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Min man jobbar också väldigt mycket. Jag ser egentligen ingen större skillnad på att jobba mycket och att ha ett heltidsjobb plus en tidskrävande hobby, egna renoveringsprojekt eller liknande, vilket ju också är ganska vanligt (inte minst bland hästfolk). Problemen blir dom samma.Ni som har en partner som jobbar väldigt mycket, vi pratar mycket mer än heltid, hur känner ni inför det? Min sambo sen mer än 4 år har ett nytt jobb sedan 1,5 år tillbaka som han älskar där han får göra massa (för honom) spännande och utvecklande arbetsuppgifter men han jobbar också otroligt mycket, än mer i perioder. Han jobbar i de lugnare perioderna oftast ca 8-18 på vardagarna med mer jobb att göra när han kommer hem så mycket av kvällarna spenderas framför datorn. Han jobbar inom IT. I andra perioder som nu och ett par månader tillbaka så är de underbemannade eller nya projekt och då jobbar han i princip hela tiden, många sena kvällar på kontoret och hemma med helgarbete utöver det, nu har han t.ex. haft 1 ledig dag på en 14 dagarsperiod. Han själv säger att visst jobbar han mycket men det är ofta utvecklande och intressanta saker så han tänker inte så mycket på det och han tjänar väldigt väldigt bra och bättre ju mer han jobbar, men utöver allt sitt jobbande så har han dessutom ett långtidsprojekt med en kollega på sin fritid som också har med IT att göra som han lägger mycket tid på för det är också spännande och utvecklande.
Jag är ju jätteglad att han har hittat ett jobb som han verkligen gillar och som ger honom så mycket men han jobbar bara mer och mer hela tiden och när jag tar upp det så säger han att det kommer lugna ner sig men då kommer det en ny kund, ett nytt projekt, någon slutar, en ny kurs, ett nytt cert osv. Jag kommer inte ihåg senast vi åt middag tillsammans och än mindre när vi åt middag utan att han sa att han måste jobba lite mer senare. Jag har tappat sexlusten för vi aldrig ses känns det som vilket han inte verkar kunna förstå riktigt. Jag vill inte umgås hela tiden, jag har stort behov av egentid men nu börjar jag känna mig riktigt ensam. Det känns som att ända gången vi gör nåt tillsammans är på nån helg när vi äter middag med vänner eller firar någons födelsedag, men väldigt sällan bara vi två. Vi ses ju hemma emellanåt men då är han ofta trött (eller jag är trött jag jobbar också en hel del) och vi har ju roligt tillsammans de stunderna vi har men de känns få.
Jag vet inte hur jag ska prata med honom om det för jag vill inte skuldbeläggs honom för han har ett roligt jobb utan jag vill att han ska vilja prioritera vårt förhållande, inte att jag ska tvinga honom. Nu låter det som att han är en douchebag som bara jobbar och skiter i mig men så är det absolut inte, jag vet att han försöker på sitt sätt men det är inte tillräckligt som det är nu. Han blir så uppe i sina projekt att han blir fartblind.
Så ni som också har partners som jobbar otroligt mycket eller kanske gör det själva, hur får ni ert förhållande att fungera ändå? Kan ni kompromissa och kommunicera på nåt bra sätt så båda är nöjda? Jag vill inte leva så här för alltid, jag har full förståelse för att man i perioder måste jobba mycket och det gör jag med men det verkar inte precis lugna ner sig inom någon överskådlig framtid..
Jag behöver Buke-oraklets hjälp att bena ut tankar och få lite tips och råd hur jag ska hantera allting.
Vissa lyckliga människor kan kombinera arbete med hobby/fritidsintresse och det verkar din sambo ha hittat, därav att han kanske inte ser gränsen mellan fritid och arbete. Vissa arbetsområden är ju kända för det, bl.a IT. Ett annat 'notoriskt' jobb är hästnäringen där man gladeligen sliter 12-14 timmar om dagen året runt och känner sig lyckligt lottad att man får betalt för något man älskar att göra
Allt jag skrev kommer från världens främsta relationsexperter, de som ger råd som faktisk fungerar och kan ändra ett förhållande helt och hållet. Det är inget som jag själv hittat på.
Är det något män verkligen springer från så är det neediness.
Sen försöker du använda positiv förstärkning. Fokusera på det han gör som är bra och beröm det. Tex, jag tycker det är så mysigt när vi äter tillsammans. Eller, jag älskar verkligen att ha sex med dig. ..//... Ge honom mer sex så spenderar han kvalitetstid med dig istället för datorn. Var mer intressant än jobbet.
jag vill känna att jag är prioriterad ibland (inte alls alltid, man måste få jobba och va själv också sålart) inte att jag bara är något som finns där när allt det andra är klart.
Och glöm inte att ha middagen klar och dig själv upp-piffad när han kommer hem från jobbet.Ge honom mer sex så spenderar han kvalitetstid med dig istället för datorn.
@tolksele bara det gör att det känns bättre ska du veta ibland känner man sig så konstig tills man inser att det finns andra som känner likadant.
@tolksele bara det gör att det känns bättre ska du veta ibland känner man sig så konstig tills man inser att det finns andra som känner likadant.
Appropå det här med relationer, jag hade en kvinnlig chef för många år som öppet - och ofta - sa att det finaste och viktigaste en kvinna kunde vara, var mor och hustru. En (kvinnlig) kollega till mig var på utvecklingssamtal och kom tillbaka rosenrasande. Vår chef hade lutat sig fram och sagt mycket allvarligt, 'Du jobbar för hårt och länge, D. Du måste lära dig att ta hand om din sambo och inte försumma honom. Det är jätteviktigt att prioritera hans behov.' Till saken hör att D var, och är, en riktig feminist. Kan väl säga att chefens kommentarer inte togs emot med glädje.
Samma chef avslutade fö ett (officiellt) mail till hela enheten, 'eller som min gynekolog säger, lilla snuttiluttan.'