Tack så mycket för alla svar. Nu har jag grunnat på era motargument och hoppas kunna ha bra svar på dem i morgon om de skulle dyka upp
Jag fick ta bort en del av mina argument då tiden helt enkelt inte räcker till (vi har 5 min). Men nedan kommer mitt tal iaf. Svart är info. Rött är argumenten och grönt är min lösning. Fetat är där jag kommer betona i själva talet.
Är utbildning alltid rätt väg att gå?
Utbildningsningsnivån i Sverige är hög!
Mer än var tredje svensk i åldern 25–64 år, har någon form av eftergymnasial utbildning.
Detta brukar framhävas som något
positivt. Som den
rätta vägen att gå för ett land. Att vi
till och med ska sträva efter att andelen svenskar med eftergymnasial utbildning
ökar.
Jag vågar påstå att så inte är fallet. Jag vill hävda att människor med en eftergymnasial utbildning inte ska vara ett självändamål för Sverige.
Jag menar inte att vi ska begränsa rätten till utbildning. Jag menar att vi ska pröva frågan om utbildning alltid är rätt väg att gå? Om det inte istället har gått till överdrift och blivit en politisk kassako?
När våra föräldrars generation gick ut skolan så fanns det jobb till
alla. De som tagit
studenten sökte sig till ett
kontor eller liknande där de arbetade sig upp från en assistentstjänst till höga positioner som chefer eller specialister. De som inte ens orkade ta sig igenom
gymnasiet hamnade på fabriker såsom
Strumpan i Malmö.
Vad är då problemet med att en allt högre andel av befolkningen har en eftergymnasial utbildning?
- Jo, när man införde pensionssystemet såsom vi känner till det missade man att vi lever längre och längre för var generation som går. De slantar som går in i systemet ska alltså försörja oss under en allt längre tid. Den som förr började arbeta vid 20 års ålder och fortsatte med detta har alltså 45 år på sig att tjäna in till sin pension. Pensionen ska därefter räcka i drygt 17 år. Samtidigt som vi blir äldre så kommer vi ut i arbetslivet senare pga att vi vidareutbildar oss. Detta leder alltså till att vi på en kortare tid ska tjäna ihop till en pension som ska räcka längre än tidigare. En åttiotalist med en vidareutbildning på 3år kommer alltså ha 42 år på sig att tjäna in till sin pension. Pensionen ska då räcka i 23 år.
Det är värt att upprepas. Åttiotalisten kommer ha 3 år mindre på sig att tjäna in en pension som ska räcka 6 år längre.
- Idag används vidareutbildning inte enbart för att få rätt kompetens hos arbetstagare, utan även som ett sätt att sålla bland kvalificerade sökanden. Detta har lett till att det på orter med hög arbetslöshet förekommer krav på eftergymnasial utbildning även på tjänster där man tidigare klarat sig med någon dags kort introduktion på arbetsplatsen. Det finns exempelvis krav på 1-åriga utbildningar för att få anställning inom detaljhandeln på vissa orter.
En sådan utbildning ger inte högre lön än vad anställda utan utbildningen får. Inte heller ger den fler möjligheter till avancemang. Istället har den här utbildningen lett till kostnader för individen, såsom: CSN-lån, som ska betalas tillbaka, samt inkomstbortfall under de år man studerar.
- Man får tycka vad man vill om vilken politik som ska bedrivas i Sverige. Men ett är säkert och det är att om vi inte har några företag så kan inte Sverige fungera. För att företagen ska fortsätta existera, och helst även expandera, krävs det att de får sålt sina produkter. För detta krävs det i sin tur kunder. Även om ett företag enbart säljer sina produkter till andra företag så är alltid slutkunden antingen Staten eller en privatperson.
Vi leker med tanken att Traktorspecialisten AB säljer en traktor till bonden Pettersson. Petterson använder traktorn för att så och skörda sina grödor, sin produkt. När skörden är klar säljer Pettersson grödorna till Findus och så småningom kan du köpa Pettersons grödor på ICA.
Om din köpkraft är minskad och din matbudget är låg pga t ex skulder till CSN så kommer inte Findus kunna sälja lika många påsar wokgrönsaker som tidigare. Pettersson får i sin tur inte sålt lika mycket grödor till Findus och har därmed inte råd att köpa den där nya traktorn som han behövde. Din minskade köpkraft har alltså lett till en lägre pension för dig själv samt en lägre omsättning för Findus, Pettersson och Traktorspecialisten AB.
En minskad omsättning i företag tenderar i sin tur att resultera i minskad personal. Dvs högre arbetslöshet och ytterligare minskad köpkraft.
Hur ska vi då komma åt problemet?
Svaret på detta ligger inte i att begränsa rätten till utbildning utan snarare i att begränsa rätten till att hålla utbildningar. Det bör inte vara OK att trycka ut kull efter kull med t ex ekonomer utan att det finns ett behov av dem.
Om rätten att utbilda prövas återkommande i förhållande till det kunskapsbehov som finns så bör vi komma ifrån att det sitter högutbildad personal på lågavlönade arbeten. Dessa arbeten kan då istället gå till personer som inte har valt att vidareutbilda sig.
Nej, rätten att utbilda sig bör inte begränsas. Utbildningssystemet bör dock kunna styras på ett mer effektivt sätt för att förhindra både att arbetskraft saknas eller att företag kräver utbildningar på arbeten där detta egentligen inte är nödvändigt.
