Att rida en häst i form

[MiniLi]

Tror inte heller det går att beskriva egentligen. Det är teknik och känsla som man övar upp över tid. Framförallt känsla.

Om jag ska utveckla lite mer än ovan så tänker jag att man lär sig detta i olika steg. I början lär man sig kanske främst hur man påverkar hästens huvudposition och börjar närma sig någon slags arbete bakifrån. Sen förfinas ens färdigheter över tid, man hittar mer och mer känsla och då är kanske ett rimligt mål att lära sig rida hästen på tygel (dvs med eftergift) och att försöka ha hästen ärligt mellan hand och skänkel. Samling kommer långt senare och är kanske inte ens relevant att tänka kring i början.

Det är ju sant att ”på tygel” kommer bakifrån, men det kan också bli onödigt svårt om man blir allt för rädd för att inverka med handen. I början behöver man nog få ge sig själv tid att lära sig hur man inverkar och formger med handen.
Likaså är det nog många som i början använder drivande hjälper på ett lite överdrivet sätt när de ska lära sig, men så måste det kanske få vara för att man ska ha chans att lära sig och hitta känslan.
Ska man vara helt ärlig så lär sig väl de flesta genom att från början ”lirka fram och driva bak” och då kanske det blir lite grova hjälper och mest böj på nacken, men alla måste börja någonstans

 

[Roheryn]

@inaa jag känner väldigt mycket igen mig i din frågeställning från min tid på ridskola (vilket var hela min uppväxt och lite till). Det ÄR mycket lättare med egen häst än ridskolehäst - man lär sig mer vad som funkar på sin egen och man har tid och möjlighet att köra lite "trial and error".

För att försöka ge så konkreta tips som möjligt så lägger jag upp ett ridpass ungefär såhär:
1) Fri skritt på lång tygel. Här har vi ju diskuterat lite fram och tillbaka i tråden vad som egentligen är "fri skritt", jag ser det som att jag bara sitter på hästen medan han går framåt med så lite inverkan som möjligt (dvs jag påminner om att gå framåt om han stannar helt eller styr tillbaka om han går åt helt fel håll, annars ingenting).
2) Tar tyglarna och rider tempoväxlingar i skritt. Är vi på ridbana så rider jag långsamt i hörnen och på kortsidorna, snabbt på långsidorna. På min häst som är lite åt det långsammare hållet är detta ett bra sätt att se till att "framåt" fungerar. Här ska ju fokus vara på att det ska bli lika lätt att öka skritten som att sakta ner den. Inget som helst krav på form ännu.
3) Börjar lägga in lite mer övningar och vägar - volter, fram-/bakdelsvändningar, några steg öppna eller sluta. Här brukar min häst "hitta formen" om han inte gjort det innan (varierar lite på dagsform). Jag brukar också lite mer aktivt försöka få honom att aktivera överlinjen, vilket han brukar göra om jag driver samtidigt med ledande tygeltag på volt. Han får gärna sträcka sig framåt-nedåt om han vill, fortfarande ganska avslappnat.
4) Börjar kräva mer energi även i den långsamma skritten. Då brukar han samla sig i några steg, sedan får han gå på mer framåt igen. Efter ett tag rider jag lite längre sträckor mer samlat, lägger återigen in lite öppna och sluta och/eller "glider" mellan de rörelserna.
5) Nästa gångart. För dig antagligen trav. För mig som har islandshäst antingen tölt eller trav. Och så rider jag lite på samma sätt som i skritten - först lite tempoväxlingar, inte så höga krav på energi, men så småningom lite mer "tryck" och även övningar som öppna, sluta, öka o minska volten etc. Energi får jag till 90% genom att driva aktivt med sätet. Lägger gärna in lite sträckor i galopp för den lösgörande effekten och för att det ger min häst bra framåtbjudning.

Sedan är det bara att fortsätta.... Som nedvarvning rider jag tölt eller trav på längre tygel, ber hästen sträcka sig framåt-nedåt och rider lite stora vägar på ridbanan - stora volter, serpentiner osv så jag känner att hästen är lösgjord och bär sig själv (dvs jag måste inte hålla i tygeln för att han ska fortsätta i samma gångart och tempo). Och sedan ner till skritt. Lång tygel, gärna sitta av för avskrittningen.

 

[Hoarfrost]

Tack för alla intressanta svar!
När jag rider nu har jag det liksom på tungan.. Jag känner att snart trillar den där poletten ner. Jag har ju fått till det ibland, på vissa hästar, men oftast inte. Fullblodet jag har nu har mest använts som hopphäst. Vet inte hur mycket dressyr han kan, men jag vet att han aldrig ”raceat”. Han gör ofta som ett typiskt fullblod: kör upp huvudet vid gångartsbyten för att sedan ticka på ganska energiskt. Men jag har märkt att jag stör honom med sitsen om jag är för aktiv. Han har egentligen en energisk, fri skritt med jag tror jag bromsar honom genom att böka runt däruppe. Det märkte jag en gång när jag fick telefon och för ovanlighetens skull faktiskt svarade medan jag skrittade av. J-r vilka långa fina kliv det blev när jag var fokuserad på något annat! Så där har jag ju en ledtråd. Jag har också märkt att han blir mjukare i kroppen när han fått galoppera lite, innan kan traven vara lite ojämn. Jag antar att galopp är en naturligare gångart för honom så fullblod han är.. Jag tror också jag ska prova med dressyrsadel. Ska se om jag kan boka in en lektion i helgen, så fortsättning lär följa..

Jag tänker att om du har det på tungan så är det nog så att det snart kommer (skitjobbigt att höra jag vet)

Kom på en annan grej som för mig var nyckeln för den där första gången i form. Jag började några månader innan analysera min ridning för mig själv och på så sätt vara superaktiv mentalt. Det är/var lite jobbigt i början att vara så superfokuserad längre tider men jag började med 5 min här och där och ökade upp till i princip hela lektionstiden.
Det jag gjorde var att jag kände efter noga och så fort jag kände att här klev hästen in lite med tex höger bakben så ställde jag mig några frågor. Vad hände, vad gjorde jag, går det att göra om? Alltså om jag fick känslan när jag vände vänster och samtidigt flyttade skänkel någonstans/flyttade vikten på något sätt/överkroppen vred sig eller whatever, så testade jag att svänga på samma sätt och göra samma grej.
Samma med lite luddigare känslor som typ "nu kände jag att hästen slappnade av i halsen tror jag".
Tror att ju mer i synk man är med hur hästen rör sig desto enkare är det att komma ett steg på vägen. Det har ju med timing/känsla att göra.
Tex. skriver du om när du svarade i telefon. Kan du försöka mentalt svara i telefon för att se vad som ändras i din kropp och mentalt hos dig då?

 

[Blyger]

Jag har också haft perioder då jag behövt starta den uppsuttna skritten utan att inverka överhuvudtaget. Fick vara jäkligt noga med att jag inte råkade driva av misstag för då tjurade hästen ihop, tvärstannade och/eller ställde sig på bakbenen.. Då behövde jag vänta tills hon kom igång mer innan innan jag kunde inverka med benen, det funkade att smacka lite försiktigt och när hon väl kom igång så kunde jag be om lite mer i taget.
Håller med dig om att man kan behöva göra på olika sätt med olika hästar.

Nuförtiden kräver jag ordentligt tempo och uppmärksamhet direkt med den hästen, hon har utvecklats och reder ut det nu

Jag har en likadan häst. Herregud vad han kan tjura för exakt ingenting (oftast när vi inte är fullt igång). Fick varken röra tyglar eller skänklar överhuvudtaget.

@inaa min tränare brukar säga att känslan i handen ska vara lite som när en tulpan slokar, att hästen liksom "nickar" till med huvudet och får nacken som högsta punkt. Vet inte om det kan hjälpa dig alls

 

[Bri]

Mina tips:
* fokusera på takt och tempo. Det är så mycket lättare att få till en trevlig form på en häst som går i lagom och jämn takt. Jag brukar försöka börja i den änden.
* mycket halvhalter - för att stämma av att kommunikationen fungerar och att hästen är alert på dina hjälper.
* tänk att du driver hästen bakifrån och fram till bettet. Att handen är relativt stilla, och fångar upp energin som kommer bakifrån. Detta hjälper i alla fall mig bort från en tung känsla i handen, eller att man hamnar i något slags "dragkamp" med hästen.