Bett

[Trasdockan]

Hur inverkar ett Waterfordbett (kulbett?) på hästen?

 

[Spunkgrodan]

Sv: Bett

min personliga uppfattning om waterford betten kommer här.

ett waterford består av 5 avlånga kulor vilket gör att den är helt ledad och rörlig. det är rörligt i alla ledder.

Hur bettet funkar beror enormt mycket på vem som drar i det, det är ett bett där man erbjuder hästen att själv vara aktiv med bettet, och det gör det direkt olämpligt att själv "leka , trixa, plocka" med bettet.
den stora fördelen tycker jag är att bettet aldrig kan gå upp i gomen på hästen eller att det inte går att bita sig fast i bettet.

många hästar som lätt knäpper av, eller har bettfel återfår sin positiva syn på betsel genom waterforden under förutsättning att ryttaren låter bettet vila lungt i handen, jag kombinerar gärna med en aaschem nosgrimma, så bettet inte nyper i mungiporna om hästen tuggar intensivt.

Jag har säkerligen provat detta bett på ett 40 tal svårridna hästar och alltid fått resultatet tt hästar funnit mer aktivitet i bettet och samtliga har blivit mer eftergivna i munnen.

Det är ett bett man verkligen ska analysera sin egen ridning innan man köper det. för med hård hand får man rakt emotsatt effekt.

jag brukar på knepiga hästar med dåligt förtroende skippa tyglar i bettringarna och istället kombinera med en kapson, vilket brukar ge bra resultat, som ryttare är man trygg man vet att det går att både styra o få stopp på hästen, o hästen kan finna avslappning, mjukt o lungt jobbar man med en stilla buren hand, med ett mjukt kontakt som fångar upp och komunicerar med hästen.

jag gillar verkligen dessa bett, men om man gillar att mäta tyg tror jag hästen avskyr det!

det finns säkert de som uppfattar bettet på ett annat sätt en mej, ser fram emot att läsa om olika erfarenheter

 

[Alexandra_W]

Sv: Bett

Jag rider min herre på waterford ganska ofta. Han är knepig såtillvida att när han blir ohörsam (vi jobbar på det lydnadsmässigt med, givetvis) och/eller taggad blir han väldigt okänslig och ligger på/hänger sig på handen. Waterfordbettet ger inte lika mycket stöd att hänga på, och mindre att bita sig fast i, och genom att lirka kan jag få av honom av bettet lättare när han blir tung, iom att det är så rörligt i munnen. Dock, han har INGA problem att hänga sig på det om han känner för det, så så skarpt är det inte nödvändigtvis på alla hästar, eller upplevs som.

Men det är rörligheten i bettet jag tycker är bonusen, och hästen tycker på 'tränsbettsavdelningen' absolut bäst om waterfordbettet, märks redan på stallgången.

Jag använder ingen nedre nosrem, men det gör jag sällan på den herrn, få bett jag komb med nedre rem, han går oftast bättra utan.

Just nu (eller just NU-NU är han konvalescent) rider jag på ett hembyggt kombo av S-hackamore och waterfordbettet, med dubbla tyglar.