Bilens magiska krafter

[Kimmya]

Det verkar vara många hundar som har en väldigt speciell relation till bilen. Dels så är det ju ofta väldigt uppskattat av hundar att åka bil. Kanske för att man ibland åker till nått kul, men jag har åkt måååånga tråkiga bilturer på raken med hundar som trots detta ÄLSKAR bilen. Det är nått speciellt med bil helt enkelt.

Jag vet flera hundar som absolut inte kan vara ensamma hemma, men som kan vara ensamma i bilen.

Jag har själv en hund (och vet flera andra) som inte alls kommer överens med okända hundar i trängda situationer. Som absolut inte skulle acceptera att sitta i en soffa med en okänd hund, eller öht acceptera att någon kliver på henne eller lutar sig mot henne etc.
I bilen är det dock inga problem att fylla hela baksätet med hundar, kända eller okända och åka en runda. Jag är inte det minsta orolig. Jag har nog aldrig sett nått hundgruff i bil, och då har jag åkt med många olika hundar på mer eller mindre oseriösa sätt, under många år. (Jag vet att man ska ha kombi och bur osv osv men skit i det just nu)

Bussen har ju vissa likheter med en bil, men saknar alla de här superkrafterna. Istället blir ju hundar ofta stressade av andra hundar på bussen, tycker inte att det är jättekul att åka buss trots att man ofta åker till roliga ställen osv.

Har ni också märkt det här?

Och i så fall, vad är det som ger bilen de här magiska superkrafterna? Om man verkligen förstod det borde det ju vara till stor hjälp mycket hundträning.

 

[Raderad medlem 94602]

Jodå, detta har vi märkt.
Calibra har svårt med ensamhet längre än nån timme hemma och hundgård går inte, men ligga i bilen eller hundkärran är toppen!

Mamma Mu hatar att ha okända hundar nära sig men åker utan problem bil och kärra med okända hundar intill. Får hon åka med en snabbis till ICA så har man gjort hennes dag

Samtliga av våra hundar somnar som stenar direkt i bil eller kärra.

 

[mysboll]

Min vuxna hund (snart två år) hatar bilen! Hon går en omväg förbi den om vi går på parkeringen. Men hon hoppar in om man säger till henne och hon gnäller aldrig. Hon sitter bara där bak och lider i tystnad. Hon lägger sig bara om hon är jättetrött annars sitter hon upp hela tiden. Då har hon ändå åkt bil varje dag i sitt liv men det blir varken bättre eller sämre. Hon föredrar att åka buss om hon får välja!

Valpen hoppar glatt in i bilen och lägger sig direkt.

Båda har kunnat vara själva i bilen från dag ett.

 

[WildWilma]

Har en av varje. En som helst undviker att åka bil men sköter sig i bilen när han är i den. Enligt honom är det bäst att åka i baksätet än i buren i bagaget. Det konstiga är att under helger borta på läger eller tävling där de får sitta MYCKET i bilen så verkar han tycka det är mer ok och hoppar oftast in utan knussel.

Den andra tar alla chanser att hoppa in i bilen eller buren för den delen om vi skulle ta ut den ur bilen. Han vill inte missa någon spännande utflykt. Ska vi packa bilen med något annat så måste han vara instängd för annars hoppar han in och vägrar komma ut igen. Enda gången han inte vill in i bilen är när han tror att han ska missa någon rolig träning genom att bli instängd.

Båda åker tyst och verkar inte ha några större problem att ligga och sova. De sköter sig med andra hundar i bilen men jag skulle inte stänga in dem i en bur med varandra eller andra hundar. Särskilt den äldre har mycket personlig integritet.

 

[Preussen]

Jag hade en hund som blev fruktansvärt påverkad om brandvarnaren gick igång. Tog jag då ut honom till bilen så lugnade han ner sig på en gång, det märktes att han kände sig trygg!

 

[Killaloe]

Svansson väljer ofta att lägga sig i bilen om bagageluckan är öppen. Det tog ett tag innan jag fattade det så ibland funderade jag på vart han var när jag inte kunde hitta honom i stallet Men ja, då hade han gått ut och lagt sig tillrätta och slumrade i bagaget

Han är också mycket mer okej med att ligga i bilen än att vara ensam hemma i omgångar (att bli lämnad en gång hemma är okej, andra gången samma dag fungerar inte) så ibland får han sova i bilen när jag är på möten. Vissa gånger lägger han sig även bakom bilen/i bilen om den är öppen om han vet att jag ska iväg och han ska vara kvar.

Det är också dit han vill när han är osäker, typ vid åska. Då är livet bara bra om han får vara i bagaget eller, ännu bättre, åka i baksäte med sällskap.

Allt det här blev mycket tydligare när jag bytte bil - han är mer nöjd med nuvarande (tror den är tystare och han ligger bättre) och den förra var det ibland svårt att få honom att vilja gå in i så länge det inte var läge att åka i baksätet Så ja, Svansson älskar sin bil och det är jag så tacksam för.

 

[vallhund]

Aldrig haft en hund som inte hoppat in i bilen direkt när man öppnar bakluckan.
När nuvarande hunden var på rymmen från nattis blev han upplockad av en bilist som stannade o öppnade bakluckan, vips hade han en hund i bilen!

 

[Kimmya]

Men varför?

 

[Killaloe]

Men varför?

Avgränsat utrymme? Ihop med iaf någon del av flocken? Monotona ljud som stänger ute andra ljud? Monotona rörelser som kanske kan vata avslappnande?

Samt att vissa troligtvis förknippar det med att åka till roliga ställen/görs roliga saker?

 

[iNHALE]

Min är inte jätteförtjust i att åka bil, ännu. Han hoppar in, men inte förrän han testat om det funkar att göra lite motstånd och försöka gå iväg. Han har dock inte åkt jättemycket så jag räknar kallt med att det kommer bli bättre med tiden.

 

[nightcrawler]

Min stora älskar att åka bil. Tyckte verkligen synd om henne när hon var liten och verkligen älskade att åka bil men kräxade som en fontän varje gång. Tack och lov så gick det över.
Lille pudel var helt besatt av att åka bil. Han lärde sig vilken som var den röde och vilken som var dieselknacken. Den stora favoriten var husbilen. Han kunde sitta där i flera timmar så man fick gå och hämta honom. Hade man förtretat honom så han var riktigt tjurig då var han inte lätt att tas med. Han var väldigt långsint. Men satte man honom i husbilen en stund så var allt bortblåst sen. Då var lille herrn glad igen.

Husbilar tycks på nått sätt vara om möjligt ännu mer magiska än vanliga dödliga bilar

 

[tuaphua]

Med mina hundar har jag mest upplevt att det är lite samma syndrom som stå vid ytterdörren när de vet att man ska iväg, sätta sig bland packningen etc.
Dvs ”jag ska med/glöm inte mig!”.

Mina har inte haft några speciella känslor till blev i sig, velat ligga där om inte jag är där etc.

Men de har inte haft problem med rädslor, andra hundar, lämnas ensamma etc.
Däremot vill de vara med och är vana att vara det större delen av dygnet.

Sen känner de igen vissas bilar och blir glada när just de kommer iom att de gillar den personen.

Någon gång har någon hund blivit otrygg och velat till ”sin” bil istället för nya och otrygga miljön.
Tex efter vet.

 

[FengurLaugar]

Vår förra hund älskade verkligen bilen! Då visste han att han inte blev lämnad själv (inga problem att lämna själv men en extremt matte/hussegris) utan fick åka med om vi skulle någonstans. Han kände sig trygg där. Livrädd för åska och smällar så när det åskade fick han sitta i bilen där han blev lugn.

Nuvarande hund vill också med överallt och älskar att åka bil. Det händer ju oftast någon roligt när vi åker bil. Men hon är nöjd över att få åka med till affären och bara ligga bilen också, eller hämta ungarna på dagis

 

[Emmahpemma]

Alla hundar jag haft har älskat att åka bil.
Nuvarande hund kan bli grinig och skällig och allmänt sur mellan varven, det är oftast i samband med att han inte åkt bil på typ en vecka.
Inga problem att lämna ensam hemma, han vaknar oftast inte ens när vi kommer hem utan bara sover som en kanelbulle i sängen
När Åskar är sådär grinig och sur så kan vi fråga honom vad det är. Typ "vill du gå ut?" "vill du träffa Alex (favoritpersonen i hela världen) "vill du åka bil?" När Åskar tycker att han får rätt fråga (hör rätt ord han känner igen) så blir det vild dans och tokbus
Åskar sover som en sten så fort bilen börjar åka, stannar man för snabbt så kan han muttra rätt ordentligt..Han vill ju åka mera bil så för Åskar verkar det vara själva bilåkandet som är grejen.

 

[Kimmya]

Livrädd för åska och smällar så när det åskade fick han sitta i bilen

Varför tror du det var så?

 

[FengurLaugar]

Varför tror du det var så?

Jag tror att separationsångesten han hade gjorde att han blev trygg i bilen för då visste han att han fick följa med om vi skulle någonstans. Plus att jag tror många hundar gillar att det är ett begränsat utrymme och därför bara kan slappna av för det finns inte så mycket att tänka på/göra.