Sv: Catahoula, heeler, greyhound...
Min andra greyhoundhane var uppväxt ungefär sådär. Dvs i hundgård, men uppvärmd 'bodel'. Han fick inte bli 'innehund' förrän han förtidspensionerades för en skada (och han var superlycklig första julen här, när de snälla människorna ställde in en gran åt honom som han kunde kissa på så han slapp gå ut när det var kallt, hrm..)
Men, det viktiga för mig och det jag skrev är just det att kunna vara med människan ute hela dagarna i både passivitet och aktivitet. Där har greyen en av sina nackdelar för mig. De var ju inga problem ha med ute på ridturer, promenader etc. Oavsett hur kallt det var. Däremot så i passivitet så började de ju frysa - fort. Medan t ex riesen som jag har nu, utan problem kan lägga sig och knoppa i en snödriva när matte pysslar med annat och 'inget händer'.
Sen är ju 'frusenheten' individuell med, eller kanske inte frusenheten, men hur mkt de bryr sig om att de fryser. Men även om de är som små barn med blåa läppar och hackande tänder som 'inte alls fryser och vill gå upp ur vattnet, utan vill bada mer', så tar ju muskler osv en del stryk,f ör att inte tala om hur mkt kalorier de bränner när de fryser.
Min tik lyckades jag glömma ute mer än en natt (lång story), vintertid. Hon överlevde det med utan vidare men, men som sagt, hon fröööös. En annan mer robust hund skulle sluppit frysdelen sas.
Men, jag ville nu ha en hund som kunde vara med i alla lägen och i ur och skur. Och därför jag valde att byta ras. Men en vacker dag blir det absolut greys igen. Men just nu föredrar jag en hund som kan vara med ute, vintertid, i 4 h i sträck och vi bara lallar omkring, utan att frysa.
Hundarna hålls på lite annat vis där borta egentligen - även om "min hund" kommer hållas på ett mktmkt svenskt sätt.. men apråpå det här med greys och inte utomhus.. De greys som finns där just nu är alla utehundar, året runt. De har sina hundgårdar och sina hundkojor (mkt väl halmade och Lformade för vindens skull, låga i tak och ganska små, så jyckarna får plats men så det inte är en massa kalluft att värma upp för dom) och fri tillgång på mat.
Jag som svensk har ju väldigt svårt för att ha hundarna ute på det sätt de har där över... ni skulle sett min Min första gången!Men jag får ju acceptera deras sätt att ha hund - på samma sätt som min pv glatt får acceptera att jag har andra hundhållningssätt med mig i bagaget.
Min andra greyhoundhane var uppväxt ungefär sådär. Dvs i hundgård, men uppvärmd 'bodel'. Han fick inte bli 'innehund' förrän han förtidspensionerades för en skada (och han var superlycklig första julen här, när de snälla människorna ställde in en gran åt honom som han kunde kissa på så han slapp gå ut när det var kallt, hrm..)
Men, det viktiga för mig och det jag skrev är just det att kunna vara med människan ute hela dagarna i både passivitet och aktivitet. Där har greyen en av sina nackdelar för mig. De var ju inga problem ha med ute på ridturer, promenader etc. Oavsett hur kallt det var. Däremot så i passivitet så började de ju frysa - fort. Medan t ex riesen som jag har nu, utan problem kan lägga sig och knoppa i en snödriva när matte pysslar med annat och 'inget händer'.
Sen är ju 'frusenheten' individuell med, eller kanske inte frusenheten, men hur mkt de bryr sig om att de fryser. Men även om de är som små barn med blåa läppar och hackande tänder som 'inte alls fryser och vill gå upp ur vattnet, utan vill bada mer', så tar ju muskler osv en del stryk,f ör att inte tala om hur mkt kalorier de bränner när de fryser.
Min tik lyckades jag glömma ute mer än en natt (lång story), vintertid. Hon överlevde det med utan vidare men, men som sagt, hon fröööös. En annan mer robust hund skulle sluppit frysdelen sas.
Men, jag ville nu ha en hund som kunde vara med i alla lägen och i ur och skur. Och därför jag valde att byta ras. Men en vacker dag blir det absolut greys igen. Men just nu föredrar jag en hund som kan vara med ute, vintertid, i 4 h i sträck och vi bara lallar omkring, utan att frysa.
