Dagis-inskolning. Mammigt och sjukt barn

[Lupino]

Min dotter skolas just nu in på förskolan. Hon är 14 månader.

Lite bakgrund:
Det påbörjades onsdagen den 2:a april på ett helt nystartat dagis. De är 10 barn på vår avdelning och två fröknar hittills (en tredje ska ev börja imorgon) inga har jobbat ihop tidigare.
Min dotter hann bara gå ons-fre samt måndag innan hon blev sjuk. Var borta tis-tor och vi gick tillbaka i fredags. Det är massinskolning som gäller och den pågår under 3 veckor.

Problemet är att min dotter är väldigt mammig, men den första veckan gick det ganska bra och jag kände mig hoppfull. Hon fick t.o.m lite kontakt med en av fröknarna och höll om henne.

I måndags var hon väl lite mer avvaktande, ville vara en hel del hos mig och tog mig handen några gånger och ville gå hem.

Efter sjukperioden var hon ännu mer mammig och personalen hade inte tid att umgås med henne eftersom de nu hade barn vars föräldrar lämnade och då behövde extra tröst och stimulans. Det gjorde att jag lekte lite med henne (för att hon inte bara skulle sitta i mitt knä).

Trots att fröknarna hade fullt upp tyckte de att jag borde sätta mig och vara tråkig (det är den ordern vi fått) men min dotter vill bara vara med mig (så länge inte någon annan är väldigt rolig/lockande)och gå hem och då tyckte jag det var bättre jag var med på golvet och hon faktiskt uppskattade dagistimmarna...

Jag har pratat med min man om han skulle kunna ta inskolningen men det fungerar inte med hans jobb.

Har ni som haft liknande barn något tips?

Hur gör man när barnet blivit sjukt och missat en del samtidigt som det pågår massinskolning? Ska det enskilda barnet hoppa på gruppens schema eller gå tillbaka och fortsätta där man var?

Ska jag göra som fröknarna säger och vara tråkig (vilket kommer innebära en gnällig tjej som mest är med mig)?

Är jag töntig som tycker att barn och fröken måste ha fått någon slags kontakt innan det kan vara aktuellt att gå ifrån barnet? (men det lär ju dröja extra nu när de andra barnen börjat bli lämnade och fröknarna har mindre tid än vanligt)?

Några andra tips från er som varit med om inskolning?

 

[mino]

Sv: Dagis-inskolning. Mammigt och sjukt barn

Har du en fröken som är ansvarig för ditt barns inskolning? Min erfarenhet är att det är superviktigt att anknytningen mellan barnet och åtminstone en fröken är etablerad. Barnet måste kunna känna tillit till fröknarna. Men annars tycker jag att de har helt rätt att du ska vara den tråkiga så att de får en chans att vara de roliga. Då gäller det ju dock att dom verkligen är roliga. På det kassa dagis dottern går på nu så menade personalen att de väntade till hon kom fram till dem, annars fick hon gå runt vind för våg trots att hon inte kände nån.

Be om ett samtal och säg att du tycker att inskolningen inte funkar och att du gärna vill att de kommer med förslag på hur ni ska hantera situationen. Nöj dig inte med "allt blir bättre när föräldrarna inte är med" som kan komma. Man känner sitt barn bäst så känner du att det inte funkar så gör det inte det. Dagis ska funka som avlastning för familjen, inte bara som en förvaring för ungar. Det inte för mycket begärt att även föräldrarna känner förtroende för hur de jobbar.

Annars är min erfarenhet att det gick jättebra att skola in i den åldern men att det varit mer problem nu runt 20-22 månader. Så det är klokt att skola in nu och inte vänta.

 

[Lupino]

Sv: Dagis-inskolning. Mammigt och sjukt barn

Tack för ditt svar!

Tyvärr har fröknarna inte särskilt ansvar för vissa barn (blev lite förvånad när jag hörde det, trodde att det alltid hade det).

Den ena fröken är ny från skolan (pedagog-utbildning alltså), den andra är äldre men har aldrig jobbat med så här små barn tidigare. Tredje fröken känner jag inte till något om (eftersom hon inte börjat än). Känns tyvärr som det inte är bästa tänkbara kombinationen.

Jag förstår absolut att man som förälder ska vara tråkig, men det gäller verkligen att fröknarna då är roliga och det är de inte enligt min mening. De leker lite med leksakerna visst, men min dotter gillar när man skojar till det, gör tittut och låtsas snubbla och sånt...

Även här vill de inte gå på barnen utan invänta att barnen tar kontakt. Det ingår i metoden om jag förstår det rätt (ska läsa på om den när jag fått tag på den på biblioteket: Gruppinvänjning av små barn. Skriven av Gunilla Niss).
Jag tycker själv att de inte ska komma och lyfta upp barnen, men de borde komma fram och bjuda in till lek...

Jag ska ge det några dagar till och sen följa ditt råd om samtal om det inte gått framåt. Vi har egentligen ingen brådska, inskolninen får ta den tid den tar.

Tack än en gång för dina åsikter, det finns mycket att ventilera runt detta (är ett stort steg för familjen).