Inom varje rasklubb finns en seriös avelsplanering för att bibehålla rasen enligt dess standard. Raserna är skapade för att fungera på olika sätt, tjäna olika syften och vara bra på olika saker. Man har ofta väl dokumenterad fakta om avelsdjur och deras avkommor för långt tillbaks i tiden, och avelsdjuren är kontrollerade för olika sjukdomar och defekter som kan förekomma inom rasen. Blir en viss kombination dålig på något sätt så finns det dokumenterat och uppfödarna undviker (förhoppningsvis) att avla vidare på djur som ger sjukdomar eller defekter av något slag. Inom blandrasaveln finns ingen sådan kontroll, och ingen vet vad föräldradjuren kan bära vidare på för "dåliga gener". Eftersom godkänd avel är dyrare (och "krångligare") i och med att föräldradjuren bör vara godkända och meriterade, så kan det även hända att det är mindre seriösa människor som ägnar sig åt blandrasavel, åtminstone i större utsträckning än inom rasavel. Jag påstår självklart inte att all blandrasavel är oseriös, för det finns många som tycker att man vill korsa två bra egenskaper hos olika raser och på så sätt få fram en ännu bättre avkomma. Och visst finns det många oerhört trevliga blandrashundar! Men den kontroll och historik som finns dokumenterad inom rasaveln är ju egentligen till för att våra hundar ska bli friskare och sundare djur, och den går man helt förlorad om ifall man väljer att blandrasavla.
Sen kan man ju om man vill spåna vidare på om människans rasstandard och skapande av hundraser är rätt eller fel, men då kommer man nog in på mer filosofiska frågeställningar...
