Fler som tagit upp ridning igen?

[Margurite]

Hej!
Jag har precis hittat den här sidan.
Jag red hela min ungdom, men slutade i tonåren.
Har sedan bara ridit lite sporadiskt någon gång ibland på kompisars hästar.
De senaste åren har jag suttit mycket på läktaren och tittat när äldsta dottern har ridit och tävlat och blivit mer och mer sugen på att rida igen.
När min man så började rida för 2 år sedan så blev jag ännu mer inspirerad och har nu tillslut blivit medryttare.
Det är så roligt!
Jag var lite nervös att jag skulle ha glömt allt, men det verkar som om mycket sitter kvar i kroppen och går automatiskt. Det gör däremot inte musklerna hade visst muskler som jag hade glömt bort.
Är det fler härsom har tagit upp ridning igen efter långt uppehåll?
Vore kul att byta lite erfarenheter.

 

[phie]

Sv: Fler som tagit upp ridning igen?

Hej Margurite!

Jag ska faktiskt rida min första ridlektion på 9 ½ år idag Är hur förväntansfull som helst. Även om det var ett tag sedan jag red "ordentligt" har jag ridit några få gånger under årens lopp, och det är precis som du säger - man kommer ihåg mer än vad man tror. Nu tror jag förvisso inte att jag kommer att ligga på samma nivå som jag gjorde när jag slutade, men hoppas att jag inte är så kass och kommer ihåg "finliret" Drygt tio år av ridning måste väl finnas kvar någonstans i ryggmärgen?

Ja, vi är många som har tagit upp ridningen efter långa uppehåll, för övrigt Vi har faktiskt en "egen" tråd i gnägg-forumet, den finns här Kika in, vetja!

 

[Moori]

Sv: Fler som tagit upp ridning igen?

Jag har så smått börjat rida igen efter 1,5 års uppehåll. Det känns jättekul och jag är taggad till tusen!

 

[Forest Autumn]

Sv: Fler som tagit upp ridning igen?

Jag red också mycket i min ungdom. Efter gymnasiet flyttade jag till södra Sverige för att läsa vidare och det blev aldrig av att jag fortsatte att rida. Jag träffade inte en häst på 13 år! Sedan startade en ridskola i byn där vi bodde och mina barn och min man började rida. jag väntade vårt lilla sladdbarn så det blev inte så mycket ridet för min del i början. Nu bor vi på landet och har egna hästar sedan flera år tillbaka. Jag tycker att det har varit en ganska lång väg tillbaka till hästarna och ridningen. Det är ju ungefär som med cykling har man en gång lärt sig så.. men jag kände mig rädd och osäker (eller äldre och mer förståndig i början)men känner nu att jag har kommit vidare. I början red jag bara hemma men de senaste åren har jag också ridit på ridskola en gång i veckan och det har gett mig mycket. Så här efteråt kan jag inte förstå hur jag kunde vara utan hästar under alla de åren. Nu när mina barn är stora lägger jag ner mycket tid på hästarna. Det blir bara roligare och roligare.

 

[Tussinussen]

Sv: Fler som tagit upp ridning igen?

Jag slår alla rekord!

Höll på med hästar en hel del när jag var ung bl a skötte åt en släkting som var hopprytterska. Red själv på turridning minst en gång/veckan i 8 år, blev 3 ggr i veckan i ett halvår innan jag fick jobb och bytte stad. Det var 1984.

1989 red jag i en timme på turridning i Franrike. Skritt o trav.
1992 red jag en isis på en timme, också turridning. Skritt, passage o tölt.

Hösten 2006 skaffade jag egen häst och började rida igen...

Tycker INTE att det "sitter kvar i kroppen" men å andra sidan har jag haft ett enormt långt uppehåll....försöker hitta tillbaka till balansen i travet...har inte galloperat sedan 1984....

Tar ridlektioner och skrittar ut/kör lite dressyrpass i skritt med min häst, som helst inte ska gå snabbare pga gammal skada. Så vi passar varandra!
Jag tycker det är kul, jag är en mycket mera "medveten" ryttare nu än vad jag var förr och tänker mycket på vad jag gör. Men det som jag tycker är svårt är jag är mycket mera rädd , jag är mamma nu ju....

Iaf: återföreningen medl hästar har gått bra och snabbt, så nu har vi plötsligt 2 (barnponny oxå) ........

Jag är inte så galen som jag verkar

 

[suss1]

Sv: Fler som tagit upp ridning igen?

hej alla!
Har oxå tagit upp ridningen efter lång tidsuppehåll. aldrig ridit på ridskola förr utan "skogsluffat"på foderhästar. den sista en gammal travare som kastade av och skenade med mig. det som hände då var ju att man blev rädd. man e ju ingen ungdom längre. plus mamma oxå. blev sen tvingad ut till kompisens stall och upp på en häst som var hur lugn och go som helst. och då "klickade" det i huvet att nu j---drar ska jag lära mig rida. så jag började på vår ridskola. nu gallopperar jag (var rädd för det innan) och hoppar.
men bara ridit där i 6 mån. letar ny foderhäst som jag kan träna med och även ha med på lektioner.
och jag ångrar mig inte en sekund förutom att jag skulle ha gjort det tidigare.