Gjorde jag fel?

[BusBarro]

Oj, det här kommer bli en lång historia. Ska försöka korta ner den.

Det är såhär. Jag ägde ett halvblod som blev 21 år. Han avlivades 20 mars 2003.

På sommarbetet sommaren innan märkte jag att han började få små knölar på ryggen (3-4 st). Jag ringde efter veterinär och hon sa att det inte var någon fara.

Jag fortsatt att rida honom, han var en väldigt pigg herre med mycket livsglädje. Han ÄLSKADE livet! På hösten började han bete sig konstigt och det började i galoppen. Han slog upp bakdelen högt några gånger vid varje ridtillfälle. Efter ett tag så hände en sak i hagen på natten, hästarna blev attackare av något (?) och Barock (min häst) skydda stona. Han fick ett riktigt otäckt bitmärke vid ganaschen och veterinären kom ut.

Samtidigt så kikade han på knölarna som hade blivit lite större och flera till antalet. Ingen fara, sa han.

Barock fick då vila ett tag och när jag satte igång honom igen började han sparka. Oftare, det kom även i traven nu. Jag kollade sadlarna och dom låg bra, enligt sadelmakaren. Inget är fel, tänkte jag.

Jag fortsatte att rida och han fortsatte att sparka. Jag slutade använda sporrar vid dressyrridning. Jag började lessna på att han sparkade och det hände att jag röt i åt honom och att jag lät honom jobba ännu hårdare. Jag trodde att det var en protest till att han inte hade styrkan än. Det här hände flera gånger.

Till slut tog jag ut veterinären och hon sa att knölarna med stor sannolikhet var cancer. Han hade även fått små vita fläckar i huden (tendens till cancer). Vi bestämde att han skulle få somna in.

Nu såhär efteråt mår jag verkligen skitdåligt för att jag behandlade honom som jag gjorde. Jag har gråtit och gråtit och jag kan inte förlåta mig själv.
Jag tappade totalt mitt självförtroende och jag hatar mig själv verkligen. Har pratat med flera psykologer om det här men det går inte så bra.

Jag vill bara få säga förlåt..

 

[Sommartjej]

Jag förstår dig men samtidigt är det lätt att vara efterklok!
Jag var själv medryttare på en häst ifrån förra hösten till i sommras. Han avlivades i sommras...
För att göra en lång historia kort så var det så att han hade kronisk bronkit. Vintern innan jag blev medryttare på honom hade det avrit nära att ägaren fått avliva honom för att han var så dålig, men vintern då jag red honom mådde han faktiskt rätt bra och jag var överlycklig!
Men så fick han hovböld den våren, först visste vi inte att det var hovböld och innan vetrinären gett diagnosen så hade tillståndet blivit dåligt.....
Han fick avlivas då han inte tålde boxvilan....
Jag anklagade mig själv för att jag inte förstått att det var hovböld och för att jag kanske ridit på för hårt underlag....
Men som sagt är det lätt att vara efterklok....

 

[sante]

Det är absolut inte DITT fel...veterinärer finns ju till för att vi ska få den vård vi behöver för våra fyrbenta vänner...och du ska abslout inte beklaga dig över att Barock fick jobba hårdare pga av det han gjorde. Jag tror att han har det bra nu...och han vill nog åxo att matte ska fortsätta och inte tänka så mycket på det som hänt..vet att det kan vara svårt. Men det som är gjort är gjort...tror du själv att du skulle kunna gjort det bättre om du fick vrida tillbaka tiden? Vi gör alla våra misstag och tyvärr händer detta då hästarna inte kan prata med oss och berätta hur de känner sig. Jah hoppas att du funderar på att köpa en ny häst i framtiden och göra den tiden till något bra! Det skulle nog Barock ha velat!!

Tro mig ,jag har åxo ångrat saker jag gjort , men jag vet att det kan jag inte göra något åt nu...och det finns faktiskt en framtid full av orörd tid och rum...som jag tycker du ska ge en chans.

Jag vet inte vad jag kan säga som gör dig gladare...men som man säger...Det man inte dör av blir man starkare av.

Kanske något att tänka på.

Kram
Sam

 

[Pettsson]

Jag är glad att du fått så många uppmuntande ord här! Verkligen!

Hur skulle du kunna veta, veterinärerna felbedömmde alltihop och som hästägare måste man ju till viss del förlita sig till dem.
Du förstod säkert att något va fel, men i och med att veterinärerna sa till dig att han var helt frisk blev det ju svårare för dig att stå kvar vid din åsikt.

Du har inte handlat fel, men hästen förstod nog inte varför han blev behandlad på det viset när det gjorde ondare och ondare. Tyvärr är det den grymma sanningen men om vi ser det fårn din synvinkel så gjorde du i stort sett korrekt.

Hoppas du kommer underfund med att det inte var ditt fel!

Många tröstande kramar

 

[Marlon]

Du ska ABSOLUT inte klandra dig själv för han tackar dig sä'ker för att du lät honom sluta lida pg av hans sjukdom.
Du hade ju ingen aning om hans sjukdom eler varöfr han beteede sig så!
i bland önskade man verkligen att hästar kunnde prata!
Tro mig han är dig evigt tacksam för att du lät honom somna och han var ju 21 år det är ändå en gansak hög ålder på en häst!

jag har nästa själv varit om något liknande fast där sålde vi hästen i stäället!¨
Pappa hade lovat mig en häst när jag skulle flylla 15 år hade väntat 6 år innan den stora dagen kom vi kollade på två hästar och bästämde mig redan då för ett fullblod sto hon var jätte trevlig när jag provade henne osv sen när vi tog hem henne hade henen på prov i 2 veckor så gick allt jätte bra!
när jag hade haft henne i ca 6 månader så var vi ute och red de började bli mörkt så jag försökte skynda mig hem tog den snabbaste vägen upp för en kulle an såg gansak bra!
Jag bestämde mig för att rida upp för den men hon villei nte riktigt jag försökte och försökte de var ju inte brant kulle och jag såg noga till så att där inte var något till slut blev jag arg och sa till henne då gick hon upp plötsligt blev hon rädd för något och trampade fel och hamnade på höger sidan med mig under min häst sprang hme direk vi var som tur i närheten och inga bilar befan sig på vägen.
Efter den olyckan blev ladrig min häst den sama hon började snabbt överta mig sa till mig att göra som hon vill och passade sig inte så gjorde hon ALLT för att kansta av mig efter 3 månader av slit tårar och veternär besök så beslöty vi oss för att sälja min ögonsten hon såldes till en uppföddare där hon fortfarande står rids i bland och har get jätte fina föl med mycket bra sam.
jag vet inte hur många gånger nu så här 3 år efter som jag ångrar mig att jag inte gjorde mer att jag inte satsade mer att jag inte väntade med att köpa häst eller att jag inte köpte en häst som jag verkligen hade klarat av en D-ponny eller något jag hade ju vänat så länge!!!
Vill oxå säga att alla fullblods hästar är inte så här för efter att berätta min historia har folk sägt *ååh fullblods hästar* har nu 3 st unberbara fullbods hästar men har inte än ändå lyckats lösa vad jag gjorde fel!!eller var det jag??

 

[BusBarro]

tack.

det är så svårt att veta då jag försökte verkligen få fram vad det var som var anledning till hans smärta. Då kunde jag aldrig veta att det var cancer.

Köpte mig ett sto bara 2 månader efter det och det har faktiskt gått väldigt bra.

Tack för alla kloka ord.

Kram på alla er.

 

[talåj]

Veterinärens fel, bara!11

 

[Madelene]

Tycker absolut inte du gjort fel. Om en veterinär har kollat och säger att det är okej så måste man ju få tro på det, de har ju faktiskt mer utbildning än vi som inte får kalla oss veterinärer.
Så om någon gjort fel så är det veterinären som kollade första gången och avfärdade det.

Men att göra misstag är bara mänskligt, alla gör dem!

 

[millansnillan]

Hur skulle du kunna veta att han hade ont? Veterinären sa ingenting förren efter ett långt (?) tag. Du litade såklart på han/henne. Du gjorde det du kunde då = ta ut en veterinär. Eftersom du inte visste att han hade ont (eftersom veterinären sagt att det var ofarligt) så red du som vanligt eftersom lite äldre hästar verkligen behöver sin motion för att inte stelna till. Du gjorde det som skulle varit bäst för hans hälsa om inte veterinären varit så klantig. Sedan när han sparkade bakut visade du vem som bestämde vilket man såklart måste göra. Annars kan det bli farligt för både häst och människa. Att det gjorde ont visste du inte och kunde inte veta eftersom veterinären inte sade något. Eftersom du brydde dig om honom så mycket tog du ut veterinär för att se om han hade ont, när veterinären sedan sa att det inte var någon fara gjorde du det som var bäst för honom. Enligt mig så har du inte gjort något fel.