Det har sagts förut - men behöver nog sägas igen: I dagsläget är man
inte officiellt "auktoriserad" som tränare iom att du blivit godkänd som riddare. Det första inträdesprovet till Ridderskapet visar enbart upp att du har grundutbildat en häst själv. Det säger lika lite om ryttarens egenskap som tränare som en vinst i en tävling gör.
Fritt översatt från
www.ritterschaft.org:
Ryttare, som ansöker till ridderskapet, känner en koppling till den höga dressyren. Dessa ryttare ser ridning som en konstart och är därför nöjesryttare i samma anda som Guèriniére (att ridning är en konst – levnadskonst – livskvalitet).
- att genom gymnastiserande ridning ge hästen ett långt och hälsosamt liv
- att ge hästens en meningsfull tillvaro som den kan fullfölja även vid hög ålder
- att hedra konsten
- att öka cirkeln av ryttare som dedikerar sig själv åt denna konst
Den sista punkten kan tolkas som att man uppmuntras att lära ut sitt kunnande till andra, men man kan också enbart tolka den som att man man ska "fånga upp" andra som är intresserade.
Ibland uttrycks det slarvigt att riddare som undervisar har Bents "approval", men vi har egentligen inte "approval" på att undervisa, utan det vi fått godkänt är vår basridning.
Sen, som sades ovan, ridderskapet går just nu igenom en förändring, där inträdesprovet förändras så att det blir mer heltäckande och där det kan komma att bli mer av en "certifiering" av tränare också. Det ser också ut att bli fler möjligheter för riddarna att delta på seminarier och liknande. De nuvarande riddarna kan kompletera sitt prov med för att få samma kvalifikation som kommande riddare. Men exakt hur detta kommer se ut är såvitt jag vet inte helt klart än, jag lovar att jag ska berätta mer när jag vet.
På Ridderskapets hemsida - som är på tyska - finns en icke uppdaterad lista över riddare som avlagt prov, det är den enda jag känner till. Någon heltäckande lista lär inte heller gå att samla ihop utan problem då det inte finns någon central organisation för tränare in om "barockridningen".
Summa sumarum: Det spelar ingen roll vilken prestation en ryttare gör, det säger inget om kunskapen som instruktör. Det är upp till varje enskilld ryttare att göra sitt val. Jag föreslår att man istället för att stirra sig blind på resultatet tar en titt på tränaren och dess elever och därifrån bildar sig sin uppfattning. Rider man sedan för tränaren och man trivs och känner att man utvecklas - bra! Om inte - sök vidare efter en tränare som passar er bättre, det behöver därmed inte innebära att det är ridstilen som är problemet, det kan vara så enkelt som att det är personkemin som inte fungerar.
/Jennifer
Riddare i den Akademiska Ridkonstens Ridderskap - spö nr. 52
