Jag har en RR-hane på snart 4 år som bröt nacken som valp.
Han har återhämtat sig otroligt och har varit utan smärtstillande de senaste 2½ åren. Han är en lite för tålig hund som aldrig säger till om det gör ont, inte ens när olyckan skedde.
Nu på senare tid har han dock "segat ihop", han leker inte lika mycket med den andra hunden, ligger mest framför brasan. Är inte särskilt glad för att gå ut osv. Men samtidigt kan han bli superglad och studsa och hoppa som en tok men det är inte alls som förr.
Vintern är inte hans bästa årstid med blåst och kyla, dock täckas han och har halsduk.
Jag har hela tiden intalat mig att han bara har blivit vuxen medans andra nu på senare tid påpekat att han faktiskt kan ha ont.
Självklart KAN han ha det, men då borde han ju inte tända till och busa ?
Jag är villrådig, jag kan ju inte veta om han har ont. Jag kan heller inte avliva (som en del faktiskt tycker) min hund för att han kanske har ont.
Han är inte deprimerad, kan busa, springa och äter bra osv.
Tips emottages tacksamt !
Han har återhämtat sig otroligt och har varit utan smärtstillande de senaste 2½ åren. Han är en lite för tålig hund som aldrig säger till om det gör ont, inte ens när olyckan skedde.
Nu på senare tid har han dock "segat ihop", han leker inte lika mycket med den andra hunden, ligger mest framför brasan. Är inte särskilt glad för att gå ut osv. Men samtidigt kan han bli superglad och studsa och hoppa som en tok men det är inte alls som förr.
Vintern är inte hans bästa årstid med blåst och kyla, dock täckas han och har halsduk.
Jag har hela tiden intalat mig att han bara har blivit vuxen medans andra nu på senare tid påpekat att han faktiskt kan ha ont.
Självklart KAN han ha det, men då borde han ju inte tända till och busa ?
Jag är villrådig, jag kan ju inte veta om han har ont. Jag kan heller inte avliva (som en del faktiskt tycker) min hund för att han kanske har ont.
Han är inte deprimerad, kan busa, springa och äter bra osv.
Tips emottages tacksamt !