Bukefalos 28 år!

Hårig rumpa i det offentliga rummetrummet

ekra

Trådstartare
Alltså. Är det bara att se åt ett annat håll om man vill slippa se? Skall man säga till? O_o Eller är det bara så att håriga buttcracks är lika normaliserat som att gå i urringad tröja och visa lite klyfta?

Är lite less på att min kollega som jag jobbar bredvid har brallor som är så tajta och låga i midjan att de drar med sig kallingarna när han sätter sig. För mig och övriga på jobbet är det ju vardag med smålurvig 2/3dels rumpa i synfältet och det stör mig mindre och mindre. Men jag tycker att det ger ett slafsigt intryck gentemot kunder.

Version 2 av rumpflashandet är de byxor som lämnar kallingarna på rumpan men sätter sig en bra bit ned på skinkan. Jag har sett alla hans kalsonger nu tror jag.

Han vill ju säkert inte visa rumpan. Men är jag en påflugen jäkel om jag påpekar att rumpan syns? Jag skulle vilja veta om jag flashar rumpan på jobbet. Men känner mig obekväm med att påpeka detta som ju pågått läääänge.
 
Det jag mest funderar på är om det här med att visa nästan halva sin nakna rumpa blivit lika socialt ok som att ha urringad tröja?

Undrar vad som kommer näst. :)

"Samhället" i stort verkar ha vant sig vid byxor med häng och att man visar kalsongerna/trosorna men rumpan?
 
Håller med om att graden av hårighet spelar mindre roll. Det är att det är lite "too much information" på jobbet.
 
Tja, du kan ju börja kommentera hans kallingar. De du hade igår var sjukt snygga ;)
På mitt jobb finns inga tabun, men tror det beror på att vi jobbar i tajta team och vi är väldigt få samt att vi jobbar som minst 12 timmar ihop varje arbetspass. Det blir liksom ens andra familj med kärlek och bråk, som ett gift gammalt par. Men vi diskuterar det mesta, även privata saker, vi är varandras bollplank och kuratorer, bästa vänner och inte alltid bästa vänner osv. Men tror inte det är något ämne som har bangats för än. Däremot finns en hög respekt för om någon säger att den inte vill prata om nåt. Då accepteras det direkt, liksom att vi har en rå men hjärtlig jargong som ibland faktiskt går över gränsen. Tror aldrig någon behövt markera två gånger om något inte känns hundra.

Så i min värld -jag hade tagit upp det, som en allmän diskussion först kanske så det inte blir så laddat eftersom ni inte verkar ha samma klimat som vi har. Tänker då att man kan diskutera det utifrån, jag hade en livlig diskussion med kompisarna i helgen om modet många yngre har, att brallorna hänger halvvägs ner så man ser både rumpskåra och kallingar. Fattar inte att det ens kan vara skönt, eller varför vill man visa kallingarna etc....
 
Fast han vet väl ändå att byxorna åker ner på det viset? Det KÄNNER man väl :crazy: ? Så att han INTE skulle veta att han visar rumpan/kalsongerna verkar väl rätt otroligt, tycker jag!
 
Jag brukar förtvivlat hojta att jag sett en "vision of the growing crack problem" om jag tvingas beskåda nerhasade byxor, oavsett kön på rumpägaren. Fattar de inte så måste jag förklara på ett mindre roligt och mer pedagogiskt sätt att jag inte är intresserad av att se deras rövskåra.
 
En tidigare kollega kallar mitt jobb för Asscrack HQ... och det ligger en del i det. Ett tag kunde jag nog räkna på ena handens fingrar vilka kollegors rumpor jag INTE sett. Nu har det anställts massa nytt folk som har bättre byxor. :D

Vår kontorskultur verkar lite lik @Girasol s. Ibland har jag sagt till, hur beror lite på personen. Mina närmsta kollegor har jag ibland sagt något om snygga kalsonger eller nån gång om att den där färgen på kallingar går inte ihop med färgen på ditt rövhår, bara så du vet.

Eller gå förbi och helt enkelt säga "asscrack alert!" :)
 
Lägg en femkrona i frysen en timme.
Hämta den, gå direkt till din kollega och fråga om du ska stoppa den i dennes sparbössa.
Om jakande svar, se slanten som för evigt förlorad - men samtidigt som en investering i bättre arbetsmiljö.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp