neywaz
Trådstartare
Lånade annan tråd först men tänkte det kanske lättare få svar om jag skriver direkt här.
För att göra en lång historia jättekort...
Jag har några unghingstar som går i en hage med ett par vuxna valacker. Under sommaren har unghingstarna varit rinniga i näsan och hostat till o från, det var allt från kletigt genomskinligt snor till vattnigt snor i hela nosborren, nån gång syntes även vit/grå aktigare snor och efter ett tag fick ett par av unghingstarna mer gulaktigt snor. De vuxna har inte visat något alls förutom kanske lite vatten i näsan någon gång. Pratade då med en veterinär som tittade på dem, såg det gula snoret och skrev ut ventipulmin och hippotrim. De blev tillfälligt bättre, slutade snora gult men fick tillbaka sitt vattniga, kletiga genomskinliga snor och hostan verkade upphöra förutom på minst en eller två som jag hörde hosta vid några tillfällen. (svårt att ha koll varje minut fast jag är ändå nere i hagen flera ggr dagligen)
Ungefär tre veckor senare var jag på klinik för att kolla upp en gammal skada på en av unghingstarna, berättade då om sommarens sjukdom och sa att jag även ville utreda detta då de fortfarande hade det där genomskinliga liiiite vitblandade kladdet i näsan.
Han ställdes i isoleringsbox, blodprov togs men de tyckte han såg så pigg ut då så de sa att "nej vi tror inte han har ngt så vi tar in honom till kliniken" Han kollades för sin gamla skada, och jag sa att jag vill verkligen veta vad de har/haft och berättade hela sommarhistorian. De lovade att ta alla prover som behövdes och skulle återkomma några dagar senare med provsvaren. Detta var en torsdag.
På lördagen står ovan nämnda häst med 40.3 graders feber och hänger, jag tar in honom på en gång och ringer veterinären som just då inte hade tid pga fler akutfall men sa att ring mig om han blir påtagligt sämre. Han åt br amed hö men drack sämre så på söndagen så hade tempen stigit till 41.5 och han blev hård i magen och började få koliksyptom också så jag släppte ut honom i gräshagen (visste att han druckit dåligt, tänkte gräset skulle hjälpa) och hans koliksyptom avtog men tempen var stillatående. Veterinären arbetade på högvarv så hon kunde komma på kvällen till oss, och misstänkte då direkt bakteriell luftvägsinfektion. Eftersom prover hade tagits på kliniken togs inga nya prover (vilket jag nu insett var dumt, men det var inte jag som inte tyckte vi skulle ta nya prover) men han visade inget snor etc. Penicillin sattes in och han stod tillsammans med en annan häst (han blev för orolig av att vara själv - normalt brukar han kunna det men inte nu) Febern höll i sig ca två dagar men redan dagen efter kom stora gula snorlobbor och två dar senare var de gulgröna. Efter det avtog det kraftiga snoret och febern sjönk stadigt. Nu är han helt feberfri och pigg som 17 men har det där slemmiga genomskinliga snoret kvar. Penicillinkuren avslutades igår.
Två shettisar (unghingstar båda två) i hans hage blev också drabbade två dagar efter och satta på isolering med penicillin. Veterinären hade ingen möjlighet att komma direkt så jag satte in pc direkt och fick efteråt veta att vi skulle ha tagit prov i näsan först, eftersom det visade sig att kliniken inte gjort som de skulle och struntat i att ta näs/baktprov eftersom min häst såg så frisk ut där! Blodprovet de tog visade på något förhöjda värden av vita blodkroppar. Den ena shettisen fick ingen feber, den andra fick 40, men båda med gult snor. Båda är på bättringsväg nu.
Nu är jag sjukt orolig att det ska komma tillbaka, jag har även fler hästar hemma som ser friska ut, har ingen temp. Kan dessa bära på det latent och smitta tillbaka dem sen? Två av de äldre hästarna är vattniga i näsan, det är inte kladdigt direkt men han rinner i näsan, det är så att säga alltid blött där. En av dem har ibland en strimma vatten i näsan men just nu är jag i så nervöst tillstånd att jag inbillar mig att en strimma vatten betyder att den kommer bli jättesjuk.
Jag har haft god kontakt med veterinärerna, men efter att den första tydligen skrev ut fel medicin (han borde - vad jag fått veta i efterhand tagit baktprov och satt in pc) så blir man nervös att det ska bli fel igen. Den andra verkar väldigt bra och seriös men har fruktansvärt mycket att göra och får flera akutfall. Jag har provrör hemma nu ifall någon fler skulle insjukna, så jag kan ta prov direkt. Tänk om jag missar nån? Tänk om de får gult snor i hagen utan att jag ser det och är pigga ändå? Vad ska jag göra med de som är vattniga i näsan, är det virus de bär på? Tänk om de bär nåt bakteriellt latent, hur länge kan de bära på det?
Min senaste veterinär trodde att det började med "dagisvirus" eftersom det har tillkommit några nya hästar med jämna mellanrum under sommaren, och även att nån ny kan ha haft med nåt äckligt latent. Unghingstarna som då inte är vana vid denna baskiluskattack fick först snuva och förkylning och blev friska, sen kom nästa häst och då kom det igen. Sen när det väl bröt ut i gult snor första gången så fick de en medicin som inte tog så bra (hippotrimmet), blev bättre och sen när ena unghingsten utsattes för stress i samband med klinikbesöket så bröt det ut - ännu värre än sista gången.
Förlåt om det blev långt, men jag är så orolig att nåt ska bli fel, är orolig att fler hästar ska bli sjuka, att det ska ligga latent, komma tillbaka etc... Usch, dyker upp tio nya frågor hela tiden i min skalle.
Vart ligger lymfkörtlarna bakom ganasherna? Nån som har en bild som kan visa? Veterinären sa till mig i tele efteråt att min unghingsts lymfkörtlar var svullna men nu tycker jag mig inbilla att alla hästar har svullna lymfkörtlar
Nån som kan komma med tips, råd och ideer?
Jag kan inte ringa veterinären varje dag och be dem komma ut så fort jag ser en kladdig näsa de kan inte göra så mycket tydligen då, och jag blir så nervös, har svårt att skilja på vad som är normalt eller inte just nu
Veterinären som behandlat nu har varit här några gånger, och jag ska bara ringa in henne om det är befogat, inte om en häst råkar rinna lite i näsan - men man är så rädd att det där lilla rinnandet ska dölja nåt annat värre...
För att göra en lång historia jättekort...
Jag har några unghingstar som går i en hage med ett par vuxna valacker. Under sommaren har unghingstarna varit rinniga i näsan och hostat till o från, det var allt från kletigt genomskinligt snor till vattnigt snor i hela nosborren, nån gång syntes även vit/grå aktigare snor och efter ett tag fick ett par av unghingstarna mer gulaktigt snor. De vuxna har inte visat något alls förutom kanske lite vatten i näsan någon gång. Pratade då med en veterinär som tittade på dem, såg det gula snoret och skrev ut ventipulmin och hippotrim. De blev tillfälligt bättre, slutade snora gult men fick tillbaka sitt vattniga, kletiga genomskinliga snor och hostan verkade upphöra förutom på minst en eller två som jag hörde hosta vid några tillfällen. (svårt att ha koll varje minut fast jag är ändå nere i hagen flera ggr dagligen)
Ungefär tre veckor senare var jag på klinik för att kolla upp en gammal skada på en av unghingstarna, berättade då om sommarens sjukdom och sa att jag även ville utreda detta då de fortfarande hade det där genomskinliga liiiite vitblandade kladdet i näsan.
Han ställdes i isoleringsbox, blodprov togs men de tyckte han såg så pigg ut då så de sa att "nej vi tror inte han har ngt så vi tar in honom till kliniken" Han kollades för sin gamla skada, och jag sa att jag vill verkligen veta vad de har/haft och berättade hela sommarhistorian. De lovade att ta alla prover som behövdes och skulle återkomma några dagar senare med provsvaren. Detta var en torsdag.
På lördagen står ovan nämnda häst med 40.3 graders feber och hänger, jag tar in honom på en gång och ringer veterinären som just då inte hade tid pga fler akutfall men sa att ring mig om han blir påtagligt sämre. Han åt br amed hö men drack sämre så på söndagen så hade tempen stigit till 41.5 och han blev hård i magen och började få koliksyptom också så jag släppte ut honom i gräshagen (visste att han druckit dåligt, tänkte gräset skulle hjälpa) och hans koliksyptom avtog men tempen var stillatående. Veterinären arbetade på högvarv så hon kunde komma på kvällen till oss, och misstänkte då direkt bakteriell luftvägsinfektion. Eftersom prover hade tagits på kliniken togs inga nya prover (vilket jag nu insett var dumt, men det var inte jag som inte tyckte vi skulle ta nya prover) men han visade inget snor etc. Penicillin sattes in och han stod tillsammans med en annan häst (han blev för orolig av att vara själv - normalt brukar han kunna det men inte nu) Febern höll i sig ca två dagar men redan dagen efter kom stora gula snorlobbor och två dar senare var de gulgröna. Efter det avtog det kraftiga snoret och febern sjönk stadigt. Nu är han helt feberfri och pigg som 17 men har det där slemmiga genomskinliga snoret kvar. Penicillinkuren avslutades igår.
Två shettisar (unghingstar båda två) i hans hage blev också drabbade två dagar efter och satta på isolering med penicillin. Veterinären hade ingen möjlighet att komma direkt så jag satte in pc direkt och fick efteråt veta att vi skulle ha tagit prov i näsan först, eftersom det visade sig att kliniken inte gjort som de skulle och struntat i att ta näs/baktprov eftersom min häst såg så frisk ut där! Blodprovet de tog visade på något förhöjda värden av vita blodkroppar. Den ena shettisen fick ingen feber, den andra fick 40, men båda med gult snor. Båda är på bättringsväg nu.
Nu är jag sjukt orolig att det ska komma tillbaka, jag har även fler hästar hemma som ser friska ut, har ingen temp. Kan dessa bära på det latent och smitta tillbaka dem sen? Två av de äldre hästarna är vattniga i näsan, det är inte kladdigt direkt men han rinner i näsan, det är så att säga alltid blött där. En av dem har ibland en strimma vatten i näsan men just nu är jag i så nervöst tillstånd att jag inbillar mig att en strimma vatten betyder att den kommer bli jättesjuk.
Jag har haft god kontakt med veterinärerna, men efter att den första tydligen skrev ut fel medicin (han borde - vad jag fått veta i efterhand tagit baktprov och satt in pc) så blir man nervös att det ska bli fel igen. Den andra verkar väldigt bra och seriös men har fruktansvärt mycket att göra och får flera akutfall. Jag har provrör hemma nu ifall någon fler skulle insjukna, så jag kan ta prov direkt. Tänk om jag missar nån? Tänk om de får gult snor i hagen utan att jag ser det och är pigga ändå? Vad ska jag göra med de som är vattniga i näsan, är det virus de bär på? Tänk om de bär nåt bakteriellt latent, hur länge kan de bära på det?
Min senaste veterinär trodde att det började med "dagisvirus" eftersom det har tillkommit några nya hästar med jämna mellanrum under sommaren, och även att nån ny kan ha haft med nåt äckligt latent. Unghingstarna som då inte är vana vid denna baskiluskattack fick först snuva och förkylning och blev friska, sen kom nästa häst och då kom det igen. Sen när det väl bröt ut i gult snor första gången så fick de en medicin som inte tog så bra (hippotrimmet), blev bättre och sen när ena unghingsten utsattes för stress i samband med klinikbesöket så bröt det ut - ännu värre än sista gången.
Förlåt om det blev långt, men jag är så orolig att nåt ska bli fel, är orolig att fler hästar ska bli sjuka, att det ska ligga latent, komma tillbaka etc... Usch, dyker upp tio nya frågor hela tiden i min skalle.
Vart ligger lymfkörtlarna bakom ganasherna? Nån som har en bild som kan visa? Veterinären sa till mig i tele efteråt att min unghingsts lymfkörtlar var svullna men nu tycker jag mig inbilla att alla hästar har svullna lymfkörtlar
Nån som kan komma med tips, råd och ideer?
Jag kan inte ringa veterinären varje dag och be dem komma ut så fort jag ser en kladdig näsa de kan inte göra så mycket tydligen då, och jag blir så nervös, har svårt att skilja på vad som är normalt eller inte just nu
Veterinären som behandlat nu har varit här några gånger, och jag ska bara ringa in henne om det är befogat, inte om en häst råkar rinna lite i näsan - men man är så rädd att det där lilla rinnandet ska dölja nåt annat värre...
