Hmm... läsa av känslor?

[Poetry_princess]

Det finns en annan tråd här om hästar kan läsa av rädsla, men den är så lång och rörig att jag startar en ny och utvecklar det hela lite mer.
Tror ni hästar eller djur i allmänhet kan läsa av människors känslor?
Jag har två exempel:
Min kompis hund är väldigt "mammig" av sig. Lägger man sig på golvet och gnyr och låtsats gråta och vara jätteledsen så kommer den underbara tiken genast fram och försöker trösta, slickar en i ansiktet och så vidare. *älska*!

När jag var liten så skulle min första sköthäst säljas efter att jag hade skött henne i tre år. Jag blev jätteledsen över beskedet och gick genast in hennes spilta, satte mig på golvet och började storgråta. Ponnyn, som var ganska "märrig" och lite av en "kärring" för det mesta och inte gosade i första taget, sänkte till min stora förvåning ned huvudet i min famn och buffade mjukt på mig, för att sen stanna där med huvudet nere ända tills jag gråtit klart.

Tror ni att hästar kan känna av vrede och sorg lika bra som rädsla? Har ni några erfarenheter av att hästarna har reagerat eller rentav anpassat sig efter vilken sinnestämning ni är i?

 

[bengall]

Ja, dom kan läsa våra känslor lika tydligt som en bok.

Jo, att dom anpassar sig händer ju hela tiden.
Är jag stressad, så stressar hästen upp sig, o.s.v.

 

[Kiddo]

Jag tror definitivt att hästar kan läsa av sinnesstämningar! Vet en häst som blir på dåligt humör om man själv är stressad eller på dåligt humör (arg eller irriterad). Är man nere, så är han genast där och ska gosa. ...och det är bara ett exempel.

 

[Dainty]

Ja, det tror jag absolut, men jag har skrivit så långt om det i den andra tråden, så jag ska väl inte dra allt det här också :smirk:

I grund och botten tror jag hästarna behöver kunna det för att de snabbt ska reagera på varandra inom flocken. Därför tror jag inte att hästar nånsin döljer känslor, och att de mår bättre av att vi visar känslor än av att vi döljer dem.

 

[Yrja]

Alla varelser har ett medvetet någonstanns där känslor och instinkterna finns. Det är dock inte alla människor som kan använda sig av detta medvetet. De kan känna räddsla utan att egentligen veta att det är räddsla. Dock är det så att djur använder detta för att komunicera med varandra. De "känner" den andra. En häst kan reagera på en känsla från oss som vi själva inte ens uppfattat. Kan tänka mig att det är detta som menas med ESP.

 

[martha]

självklart kan dom det...men vänd på steken istället, hur många ggr "känner" du av din häst??
Jag har ju haft förmånen att träffa en hel drös hästar under de senaste åren...och jag har ring min vän uppe i norrland och vi har tjafsat lite allmänt om ditt o datt, sen säger jag typ att jag är så in i h-e trött eller liknande...då säger hon: Men vad har du nu fått för en ny häst??? Då har jag fått nån urtrött stackare som står i stallet och bara VILL skicka signaler till mig(kan ju lika väl bero på att dom är nyopererade typ)
Samma är det när man håller på med dom, en del hästar blir man så glad o lycklig av bara man ser dom, andra kanske man blir arg eller trött eller nån annan sinnestämning...JAG är helt övertygad om att hästarna eller djuren övht skickar oss signaler om deras status...det gäller bara att lyssna

 

[Rikkan]

Tack för det, martha. Ibland tänker jag inte alls tydligen -har ju så fullt upp med att leva så jag ignorerar intellektet.
Fattar varför jag har varit så himla trött. Vi har ju varit det båda två, Rikkan och Jag. Rikkan är ju dräktig ju. Inte så konstigt. Nu är hon piggare. Jag oxå. Livet leker igen och magen växer.

Tycker att det är lättare att reda ut känslor på andras hästar. Det är som mina egna är mig så nära att jag inte kan skilja på deras tillstånd och mitt eget...

 

[martha]

fast även om man vet om det så är det lätt att glömma miljoner ggr har jag fått en ett par dgr försent
sen är det ju så att när man typ rider eller arbetar med sin häst så kan man ju få rent ont nånstans, i knäna, ryggen, axlarna and so on.....lägg över det på hästen och kolla upp den när ni kommer in så ska ni få se på f-n
När man håller på med mycket olika hästar så vävs en röd tråd in i alla, när man är ute med den hästen så får jag ont i knäna, den andra hästen ont i svanken och så vidare...det är INGEN tillfällighet gott folk utan det är signaler man oftast väljer att inte lyssna på(Om man nu inte är KONSTATERAT dålig själv nånstans förståss)

 

[lil-sis]

Javisst gör de det. Ponnyn läser mig naturligtvis som en öppen bok och själv bankar hon in vad hon känner i mitt huvud. Övertydlig skulle man kunna beskriva henne. Kan känna av också men har inte gjort det så mkt med ponnyn, däremot hade jag ett sto på foder som jag var väldigt mottgaglig för.

 

[caballus]

O Ja! De känner av oss bättre än man kan tro.
Ganska omöjligt att förklara hur de lyckas, men lyckas gör dom iallafall, både hästar och hundar, och katter.

 

[Sar]

Oh ja, jag tror vi är ganska lätta för hästar att läsa av. Hästar har också ett gott minne och minns om de blivit behandlade på ett visst sätt när människan varit i en viss sinnesstämning. En av de mer förvånande saker ajg varit med om var när jag flyttat till ett stort stall och min hästs nya boxgranne hade fått svår feber på grund av ett sår på benet. Hästarna kände inte varandra men vi hade båda boxdörrarna öppna så att hästarna kunde röra varann. När jag titta mot dörren ser jag att min häst slickar den andra hästen över hansiktet och nosryggen. Gång på gång slickar han och den andra hästen står med ögonen stängda och njuter. En ganska vacker gest tycker jag med tanke på att den sjuka hästen nog skulle bli frånsprungen av flocken om de levt i frihet.

 

[fejko]

Jag tror hästar är mycket duktigare på att läsa av oss än vad vi är på att läsa av dem. Därför undviker jag att rida dressyr om jag har en dålig dag. Då rider jag hellre ut i skogen och tar träningen dagen efter.

 

[Rikkan]

Jag tror att det är oerhört vanligt att vara blockerad (fysiskt eller psykiskt) så att man inte kan ta imot nåt.
Jag vet att rädsla blockerar mer än vad vi många gånger är klara över.

 

[wild]

JA det ligger nog en hel del i det du skriver! Och tänker man efter så faller en del pusselbitar på plats!!