Humörtips tack!

Sv: Humörtips tack!

Till Alla På Ett Svar

Alltid skönt att höra att fler har samma erfarenhet ;-)

Ang. Jobbsituation så känner jag att det spelar mindre roll... Det är som det är och jag är mest ute efter tips på HUR man verkligen släpper det. I mitt jobb måste jag samarbeta direkt med personerna i fråga och jag verkligen älskat mitt jobb- inte helt lätt att hitta nytt jobb och jag har familj och grejer så jag behöver min lön! Så sluta vill jag inte.

Men ok- man säger till sig skälv att inte göra det till sitt problem - HUR lyckas ni med det?
Mina idéer hittills är t. Ex att springa långt och fort så man blir sjukt trött och inte orkar bry sig . Eller ringa en rolig kompis som gör att man skrattar åt det och känner att nån bryr sig... Är jag ovanligt vek som inte bara kan tänka "släpp det" och verkligen släppa det?

Kom igen- kula tips så man får garva lite ;-))

Man stänger av bara. Och koncentrerar sig på vad man ska göra. Det spelar ingen roll hur dom är.

Blir dom väldigt obehagliga så brukar man rekommendera att man garderar sig med vitlök och ett kors! Vik hädan! Dom gillar inte korsen alls!
 
Sv: Humörtips tack!

Inget är privat och inget är över någon gräns enligt lag. Det är bara mitt eget humör som behöver hålla sig stabilt. Jag vill inte ta med trubblet hem.
Jag vill kunna betee mig normalt mot dessa människor och inte göra en så stor sak av det!

Vet de om att de sårat mig? Tror de anar men det är inget jag sagt. Jag försöker säga vad jag tycker men inte blanda in känslor alls.
 
Sv: Humörtips tack!

Precis så skulle jag vilja göra! Men det fastnar lite i halsen, det blir helt krystat. Fast det kanske känns mer än det märks?

Men går det inte att ta upp det som konflikten från början gällde? Exempel: A fick reda på att hennes man var otrogen med en av hennes jobbarkompisar. Det blev en smutsig blodig skilsmässa men A och älskarinnan var likförbannat tvungna att kunna jobba ihop. Älskarinnan gick stora cirklar runt A. A som är ganska rak och modig gick in på hennes rum, sa "nu får du skärpa till dig, vi måste jobba ihop och vi behöver båda två klara av det. Hur ska vi göra? " Och så kunde de komma fram till en lösning där inte jobbet blev lidande. Var säkert jättesvårt för båda många gånger.

Om det inte går att prata om utan du måste stå ut med bitterheten föreslår jag att du försöker börja med att tänka något snällt varje gång du ser personerna. Fin tröja, kan räcka. Eller tänk en love-smiley. Varje gång. Det kommer förändra dina tankar med tiden. Jag lovar. Inte så att du kommer älska personen men att du kanske kommer tycka lite synd, känna dig lite mjukare. Börja kunna se att det finns goda sidor hos personen också.

Jag vet inte om det är det du vill, för jag vet ju inte vad det är som hänt. Jag skulle inte vilja att du biter ihop om något som du borde protestera mot.
 
Sv: Humörtips tack!

Vet de om att de sårat mig? Tror de anar men det är inget jag sagt. Jag försöker säga vad jag tycker men inte blanda in känslor alls.

Hur ska de kunna undvika att såra dig ytterligare gånger om du bara låtsas som ingenting och inte berättar det för dem?
Kanske behöver du berätta för just dem att du känt dig trampad på, ge dem en chans till förändring för att kunna släppa det som hänt och gå vidare?
 
Sv: Humörtips tack!

Alltid svårt att tipsa när man inte får hela storyn- det förstår jag :-)

Men håller man det mer allmänt är det kanske fler till gagn! Mitt problem är nog att jag inte helt kan bestämma mig för om det är bäst att bara försöka med smiley tricket i kombi med vitlök eller om jag ska kräva respekt och ursäkter.
Rakhet är bra men det gäller ju att det verkligen blir löst och det är inte det lättaste i detta läget. Det är därför jag tänker att det kanske är bättre att svälja förtreten och försöka lösa det genom att vara positiv!!!

Men som sagt - jag klarar det inte riktigt. Jag märker ju på min egen reaktion att jag inte släpper det. Jag har så svårt att låtsas vara bekväm när jag inte är det. Jag hade velat vara okrossbar och positiv!
 
Sv: Humörtips tack!

Säg nån trampar dig på tån. Du säger Aj det tycker jag inte om. Nej det kanske var klumpigt men du måste flytta din fot säger den andra. Jag ska be dig flytta den nästa gång- vi glömmer det...

Sen blir du trampad på andra tån. Aj- jag sa ju att det gör ont! Ja säger den andra, jag var kanske lite klumpig men jag tyckte detta var en viktig grej. Vi
Får glömma och gå vidare.

Tredje gången personen står på fin tå säger du till någon annan att den här personen står på min tå och jag blir skitflrbannad. Kan du försöka säga det för jag har provat utan resultat. Jovisst ska jag det, bra att du sa till. Jovisst- bra du säger till.

Fjärde gången personen står på tån tänker du " vad är det för fel på dig? Jag ska mosa dina tår om jag får chansen" och sen bara väntar du på nästa tramp för du vet att det kommer.

Ska jag skrika för full hals eller inse att
Jag får skaffa stålhätta på skorna?
 
Sv: Humörtips tack!

Vitlök, smileys, kors, be en bön och se nakna människor!
Nu börjar det likna något!
 
Sv: Humörtips tack!

Jag ska berätta en historia för dig.

Den handlar om en man som var ute och fiskade i en liten båt. Han var där i sjön och fiskade i godan ro och hade det bra. Så får han syn på en annan båt som närmar sig. Den har kurs rakt mot hans båt. Och den kommer närmare och närmare men den ändrar inte kurs. Då börjar mannen bli lite orolig och han börjar att vifta för att visa den andra att dom är på väg rakt mot varann. Men ingenting händer, ingen reaktion. Då blir han ännu mera orolig och börjar vifta häftigare och skrika. Men ingen reaktion. Nu börjar han bli arg och skriker och viftar allt vad han orkar. Ingen reaktion. Nu är mannen rosenrasande och båtarna är väldigt nära att kollidera. Med uppbådande av sina sista krafter lyckas han förhindra kollisionen. När den andra båten passerar så tittar han in i båten för att se vem som är i den. Och då får han se att det är en helt tom båt. Den driver bara med strömmen.
 
Sv: Humörtips tack!

Jag märker ju på min egen reaktion att jag inte släpper det. Jag har så svårt att låtsas vara bekväm när jag inte är det. Jag hade velat vara okrossbar och positiv!

Ibland kan det hjälpa med symbolhandlingar. Man ska inte underskatta kraften i det. Jag vet inte vad som känns bekvämt för dig, men exempel på symbolhandlingar:

skriv ett brev - allt du vill säga, allt du vill få ur dig till de personer det gäller. Bränn brevet, spola ned askan i toaletten. Säg högt: nu är jag fri.

Ta en bit av en regel eller kraftig bräda. Slå i en spik för varje oförrätt. Frossa i det. När alla spikarna är islagna slänger du träbiten i soptunnan.

Ta med dig en hink stenar, åk till en sjö. För varje bittert minne slänger du en sten i vattnet. När hinken är tom är din bitterhet borta.

Såna här saker kan låta lite corny men vi är inte bara logiska och intellektuella, vi har andra sidor också. Och en symbolhandling kan tala till de lager av din person som du inte kommer åt bara genom att bestämma dig.

Berätta för hela dig själv att det är dags att gå vidare. Och berätta för dig själv att du inte är den där personen längre, som de kunde skada så enkelt. Att du är värd något bättre.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp