Från början är det några celler i ”fostret”, cellklumpen, som rytmiskt börjar pulsera/dra ihop sig. De delar sig och fler celler fortsätter i samma takt, tills hela organet hjärtat är uppbyggt. Man vet inte exakt mekanismen bakom varför de börjar pulsera från början. Men de gör ju det och utan det hade inte liv funnits. Väldigt häftigt när man tänker på det!
En annan superhäftig grej med hjärtat är att i födelseögonblicket ändras blodflödet genom hjärtat. I och med att första andetaget dras efter att ett barn fötts, ändras tryckförhållandena och en klaff som hos fostret hela tiden varit öppen, stängs helt och växer så småningom ihop. När klaffen stängs och tryckförhållandena ändras, ändrar blodet riktning där. Blodet slutar ju också rinna ut och in ur navelsträngen, och får en ny cirkulär väg enbart i barnets kropp istället för ut/in till mamman. Borde vara exakt samma hos föl som hos människor eftersom de också har navelsträng. Sjukt häftigt tycker jag! Och att det ”alltid” funkar, nästan iaf. Fetal shunt och firanden ovale heter det om man vill googla.
