Hur självisk får man vara utan att vara ett monster?

havamal

Trådstartare
I tonåren chattade jag på internet med en jämnårig. Hen mådde dåligt och jag ville hjälpa, stödja och trösta trots att vi inte hade något gemensamt. Vi kom ingenstans. Hen fortsatte deppa och vägrade göra någon typ av ansträngning för att söka professionell hjälp och krävde väldigt mycket bekräftelse. Hade hen ett problem som jag kunde lösa fanns det alltid något som förhindrade att det gick att använda sig av den lösningen.

Vi chattade ändå under knappt tio år, men när hen det sista året envist försökte få till någon sorts romantisk relation trots att jag vänligt men bestämt förklarade att det inte fanns något sådant intresse från min sida och att jag hade sambo och en bra relation så valde jag att svara allt mer sällan för att till slut avinstallera den chatklienten.

Ett drygt decennium senare har hen hittat mig på facebook och skickade en vänförfrågan. Jag godkände och tyckte att det kunde vara kul att höras och prata om vad som hänt sedan sist. Det händer ju mycket i 25+ års-åldern, familj, jobb, hus och sådant. Men redan efter den första timmen av meddelandebombning så har jag en mycket stark känsla att av ingenting har hänt.

Jag orkar inte vara den positiva kraften som förväntas lyfta en oändlig negativitet igen. Jag har andra, för mig viktigare, saker att lägga den energin på idag. Jag vet ju av erfarenhet att vi inte kommer någon vart. "Får" man snoppa av någon som mår psykiskt dåligt, eller är man ett själviskt monster då? Finns det något sätt som är bättre än andra att göra det på? Om inget har hänt finns det ingen volymknapp på intensiteten så det är nog av eller på som gäller.
 
Sv: Hur självisk får man vara utan att vara ett monster?

Det är inte din sak att ta tag i en annan människa, speciellt inte som du har sambo och ett eget liv.

Jag hade faktiskt inte lagt till den personen igen.
 
Sv: Hur självisk får man vara utan att vara ett monster?

Vet du vad det bästa är då? Att du kan ta bort personen som din vän igen och eventuellt blockera om du känner att du behöver! :)

Det kanske låter kallt men samtidigt, livet är för kort för att leva det åt andra.
 
Sv: Hur självisk får man vara utan att vara ett monster?

Om du nu inte känner för att "avsluta" relationen rakt av bara så kanske du kan skriva något i stil med "Jag märker att du behöver mer stöd och hjälp i livet än vad jag klarar av att ge dig. Men om du söker professionel hjälp så kan vi höras igen om ett tag". Du kan ju ställa krav på personen ifråga.

Jag tror nog tyvärr att det bästa är att avsluta relationen rakt av. Du har ju inget ansvar för den andras mående på det sättet. Tycker inte det gör dig till ett monster på något sätt.
 
Sv: Hur självisk får man vara utan att vara ett monster?

Jag tycker inte man behöver vara rent elak men självklart får man avvisa en människa man inte vill ha i sitt liv, även om den personen mår dåligt.
Att man mår dåligt ska inte bli någon slags fribiljett, folk i ens omgivning måste få tillåtas att vara vanliga människor oavsett hur man mår.
 
Sv: Hur självisk får man vara utan att vara ett monster?

Kan man inte bara skriva "Alltså jag vet att du mår dåligt/kan din historia, men jag klarar tyvärr inte av all din negativitet. Ditt mående smittar av sig och jag klarar inte av att lyfta dig. Om vi ska ha kontakt måste det bli en skillnad". Det kanske är hemskt att säga så, men jag hade nog gjort det:o.
 
Sv: Hur självisk får man vara utan att vara ett monster?

Kan man inte bara skriva "Alltså jag vet att du mår dåligt/kan din historia, men jag klarar tyvärr inte av all din negativitet. Ditt mående smittar av sig och jag klarar inte av att lyfta dig. Om vi ska ha kontakt måste det bli en skillnad". Det kanske är hemskt att säga så, men jag hade nog gjort det:o.

Så hade jag med gjort, och har gjort. Men det blev bara värre så jag avslutade vänskapen. Orkade bara inte längre. Nu ett år senare hör personen av sig och berättar om sina positiva förändringar i sitt liv men jag har inte svarat på smset. Jag vet inte om jag vågar :crazy:
 
Sv: Hur självisk får man vara utan att vara ett monster?

Jag tror att många av oss har precis samma erfarenheter av personer i vårt liv. Jag gjorde allting i min makt för en person för att denne skulle må bättre och få ett drägligare liv. Poängen är att jag fixade nytt jobb, jag fixade bättre bostad, jag fixade hjälp med djuren etc. Men personen ville inte ha någonting av det - den ville bo kvar i sin misär och nu flera år senare snackar personen om att flytta och så många är engagerade, men ingenting händer....och kommer aldrig att hända.

Jag sa som det var att all negativitet är enormt jobbig och att jag vill ha positivitet i mitt liv istället. Att det tar för mycket energi ifrån mig att behöva omges med det negativa. Personen blev jättearg och tog till och med bort mig från Facebook.
 
Sv: Hur självisk får man vara utan att vara ett monster?

Jag är lite som din "kompis" fast jag FÖRSÖKER verkligen att göra saker bättre, jag orkar bara inte.
MEN jag skulle absolut inte vilja att mina kompisar tyckte att jag sög energi ur dem (vilket jag försöker att inte göra) och skulle absolut hellre vilja att de fasade ut bekantskapen med mig - eller sade rakt ut hur de känner - än att de kände att jag liksom drog ner dem.
Du har ansvar för DIG SJÄLV i första hand, livet är för kort för att man skall knäckas av att andra inte mår bra.
På samma sätt har din bekant ansvar för sig själv och kan inte lasta över det på andra/dig!

Tillägg: Tycker att det är en annan sak om någon drabbas av en tillfällig depression eller liknande, då kan man ställa upp men bara så länge man själv orkar.
 
Senast ändrad:
Sv: Hur självisk får man vara utan att vara ett monster?

Känner igen det precis från en person jag chattade med på en chatsida för många år sedan. I flera ÅR ältade han om sin tråkiga situation; han var ful och skulle aldrig få en tjej, han var "för snäll", han var för tråkig, han var allt negativt man kunde komma på. Jag försökte läääääänge peppa (för jag såg ändå att personen hade lite humor, empati och ett gott hjärta), men orkade till slut inte och lät chattandet rinna ut i sanden. Jag försökte lyfta, ge positiv feedback, sa att det faktiskt inte stämde det han sa om sig själv osv. INGET hjälpte....

Som tur är har han inte hittat mig på FB.....:crazy:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • 1-årsvaccination
  • Bra familjehund? Rasvak😇
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp