Hur ska man råda?

Tyvärr finns det dömande människor... Vi omplacerade vår 9 månaders lurvtuss pga hälsoskäl( husses, inte hundens). Husse är i grund och bitten allergiker men uppvuxen med just denna ras och det har fungerat bra( behövt ta receptfria mediciner i perioder men inte mer än så). Så, efter att ha levt utan hund läääänge skaffade vi vår fna fina vovve. Och allergin eskalerade:cry:. Till slut sa läkaren att det kan ju kanske fungera med daglig kortison( då hade husse utvecklat astma). Då bestämde vi oss för att söka ett nytt hem. Vi hittade ett fantastiskt hem till honom. Han bor inte långt ifrån oss och jag träffar på honom då och då när jag är ute och springer. Huset är sanerat, husse mår bra.
De flesta förstod vår situation men en av mina allra närmaste vänner, och vi umgicks även mycket hela familjerna( varit på semestrar ihop osv) bröt kontakten med mig/oss helt. Hon räddar spanska gatuhundar och är väldigt engagerad i allt som har med hundar att göra. När jag storgråtandes berättade om vårat beslut konstaterade hon att " det beslutet säger mer om er som människor än vad jag egentligen hade velat veta". Efter det svarade hon inte längre i telefon osv. Det är nu drygt 1 år sedan och jag vet att de flyttat utomlands. Hennes man skickar lite sms ibland till min man, men inte mer. I somras var de här i stan i två veckor ( fick ja höra i efterhand) men ingen kontakt. En nära gemensam vän berättade att hon träffat familjen och min fd väninna är tydligen ledsen över situationen men "hon kan inte umgås med någon som inte kan ta ansvar för sina handlingar". Hon hade tydligen jämfört det med barn... ( hon har barn själv).

så ja, jag är inte alls förvånad att din väninna blir påhoppad. Men det allra viktigaste är att hon försöker hitta styrka i sitt beslut-för det kan bli jättebra för alla!
Det förstärker mina fördomar mot dessa "hundräddare" Herregud, vad är det för fel på folk?
 
Tyvärr finns det dömande människor... Vi omplacerade vår 9 månaders lurvtuss pga hälsoskäl( husses, inte hundens). Husse är i grund och bitten allergiker men uppvuxen med just denna ras och det har fungerat bra( behövt ta receptfria mediciner i perioder men inte mer än så). Så, efter att ha levt utan hund läääänge skaffade vi vår fna fina vovve. Och allergin eskalerade:cry:. Till slut sa läkaren att det kan ju kanske fungera med daglig kortison( då hade husse utvecklat astma). Då bestämde vi oss för att söka ett nytt hem. Vi hittade ett fantastiskt hem till honom. Han bor inte långt ifrån oss och jag träffar på honom då och då när jag är ute och springer. Huset är sanerat, husse mår bra.
De flesta förstod vår situation men en av mina allra närmaste vänner, och vi umgicks även mycket hela familjerna( varit på semestrar ihop osv) bröt kontakten med mig/oss helt. Hon räddar spanska gatuhundar och är väldigt engagerad i allt som har med hundar att göra. När jag storgråtandes berättade om vårat beslut konstaterade hon att " det beslutet säger mer om er som människor än vad jag egentligen hade velat veta". Efter det svarade hon inte längre i telefon osv. Det är nu drygt 1 år sedan och jag vet att de flyttat utomlands. Hennes man skickar lite sms ibland till min man, men inte mer. I somras var de här i stan i två veckor ( fick ja höra i efterhand) men ingen kontakt. En nära gemensam vän berättade att hon träffat familjen och min fd väninna är tydligen ledsen över situationen men "hon kan inte umgås med någon som inte kan ta ansvar för sina handlingar". Hon hade tydligen jämfört det med barn... ( hon har barn själv).

så ja, jag är inte alls förvånad att din väninna blir påhoppad. Men det allra viktigaste är att hon försöker hitta styrka i sitt beslut-för det kan bli jättebra för alla!

Jag förstår att det var en jobbig situation med väninnan men någonstans undrar jag om det inte är skönast att slippa ha sådana människor i sin omedelbara närhet... :cautious:

Jag ska inte gå in på vad jag anser om folk som "räddar" gatuhundar hit till Sverige :grin:
 
Hade en kollega på jobbet ett kort tag som hade en gatuhund från Spanien. När hon fick höra att jag också hade hund var hon såklart intresserad, men när det framkom att min hund både är renrasig och har växt upp i ett bra hem så var det inte intressant att diskutera hund med mig längre.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Jag startade en tråd här igår där jag ville höra folks åsikter om vilken hund som kanske passar mig. Jag hade ändå fäst mig vid en sorts...
Svar
14
· Visningar
1 437
Senast: Roheryn
·
Hundavel & Ras Nu kommer ytterligare en ”vilken ras ska jag köpa” tråd… Jag söker efter en liten, glad hund som älskar långa promenader i skog och...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
7 666
Senast: hundtant
·
Hundavel & Ras Jag har en sheltie, och sheltie är "min ras" sedan årtionden. Det jag gillar är storleken och att de är alerta och lättlärda. Men jag...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
8 516
Senast: lilstar
·
Hundavel & Ras Hej! Jag har entusiastiskt läst många "vilken ras"-trådar här på buke och faktiskt registrerat mig här för att fråga er kloka människor...
2
Svar
23
· Visningar
3 220

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp