Informera kollegor/arbetsplats om sjukdom ...

K

Klockmalvan

Kanske någon här har erfarenheter?
Jag fick i somras veta att jag har en allvarlig kronisk sjukdom som kan gå i skov.
Jag mår just nu "hyffsat". Det här hände när jag var/är föräldaledig så ingen
på min arbetsplats vet något ännu.

Vid sista mötet med den sjuksköterska jag regelbundet träffar, tog hon upp detta med mitt jobb. Hon frågade hur jag tänkte inför att informera kollegorna, chefen mm.

Eftersom jag troligen inte kommer kunna arbeta heltid så känns
det ju naturligt att informera chef, men.. resten?
Vi jobbar tätt intill varann i ett stort team
på ca 20 pers.

"Min" sjuksköterska sa att de från klinikens sida kan komma och dels informera om min sjukdom och dels vara ett stöd för mig....

Är det någon som gjort detta? Hur gick det?
Är det någon som varit med och fått sån information
om en kollega?

Jag får skiftande råd från mina nära: en del tycker jag ska "behålla så mycker jag kan för mig själv"- andra tycker jag ska vara så öppen spm
möjligt.
 
Sv: Informera kollegor/arbetsplats om sjukdom ...

Jag har ingen allvarlig sjukdom, men är hörselskadad och har epilepsi bland annat. Detta med hörseln skapade problem på jobbet. Jag fick klagomål på att jag inte hälsade på personalen. Jag gjorde ju det!! Det var alltså så att jag inte hälsade på personalen när jag inte hörde att de hälsat på mig när jag inte ens visste att de gått förbi mig eller varit i närheten. Jag informerade min chef om mina problem och tillät honom informera vidare till min arbetsplats.

Nu fick de förklaring på hur de så många gånger lyckats skrämma livet ur mig när de plötsligt har stått där bredvid mig osv och förståelsen ökade. Flera ur personalen gör små ljud innan de kommer nära så att jag på avstånd hör dem, de undviker att kliva rakt fram till mig när de ser att jag inte riktigt är medveten om deras närvaro. Det har alltså blivit lättare för oss alla, även för mig alltså som inte råkar ut för missförstånd.

Jag tycker att du ska berätta, det är inget att hålla på eftersom det kan minska risken för missförstånd och sura miner ifall de uppfattar att du inte gör det du ska eller liknande, vad som helst alltså. Det kan nog kännas lättare att dela med sig av vetskapen också.
 
Sv: Informera kollegor/arbetsplats om sjukdom ...

Det beror på vad det är och hur det yttrar sig tycker jag. Om det är en sjukdom som ger anfall där du kan behöva få hjälp av dina kollegor så är det ju helt klart en fördel att berätta. Det är inte kul att som ovetandes hitta någon i krampanfall eller som bara är helt borta och inte ha en aning om vad man ska göra.
Jag hade en lärare på gymnasiet som hade svårkontrollerad diabetes vilket hon inte berättade och chocken efter att hon hade fallit ihop medvetslös satt i ganska länge.
Det började med att hon inte svarade på tilltal och hade vi då vetat att hon hade diabetes så hade vi ju snabbt kunnat hjälpa henne att få i sig något och då hade hon snart mått bättre. Istället hamnade hon på sjukhus.

Är det en sjukdom som påverkar arbetet så att du kommer jobba mindre än tidigare eller att du kommer vara sjukskriven i skoven så hade jag berättat efter att jag hade kommit tillbaka efter ett skov. Det är ju omöjligt att veta när nästa skov kommer och om det ens kommer och när det väl blir aktuellt så kommer alla ha glömt informationen om de får den nu.

Precis som Enya så är jag hörselskadad och det brukar jag berätta om det är relevant. Detsamma gäller övriga sjukdomar som jag släpar runt på. Är det relevant så berättar jag, annars pratar jag helst inte om det för jag avskyr när folk tycker synd om mig och det är en vanlig reaktion när de får veta.
 
Sv: Informera kollegor/arbetsplats om sjukdom ...

Jamen just det, jag är rädd för att bli "tycka synd om" stämplad, mem också granskad och ifrågasatt ....

det är inget man faller ihop av men något som definitivt syns och märka. :-/
 
Sv: Informera kollegor/arbetsplats om sjukdom ...

Jag jobbar på en liten arbetsplats, så när jag blev dålig kunde ingen undgå att märka det. Därav blev det naturligt för mig att även berätta när jag äntligen fick en diagnos på vad det var. Om jag skulle byta arbetsplats skulle jag nog inte ha ett möte och berätta för alla, men definitivt för chefen. Skulle jag dessutom kunna få med en sköterska på det mötet skulle jag inte tveka. Sjukdomen må vara vilande nu men är kronisk och kan således komma tillbaka. Likaså kräver min sjukdom behandling var 8e vecka så därav vore det i mitt läge bra att informera.
 
Sv: Informera kollegor/arbetsplats om sjukdom ...

*kl*

Jag har ju samma sjukdom som hemlig och om en sjukdom märks och kan potentiellt påverka arbetet hade jag berättat om den. I mitt fall är det livsviktigt eftersom jag står på mediciner som sjukvården måste få veta om om jag skulle råka ut för en olycka och kommer in medvetslös till akuten. Kollegorna har aldrig brytt sig så mycket utan det har mest varit "jaha, då vet vi om det".
 
Sv: Informera kollegor/arbetsplats om sjukdom ...

Svårt val. Jag tror att relationerna på just din arbetsplats måste avgöra. Om det påverkar andras arbetsinsats, smittrisk osv.
Hos oss berättar vi det mesta.
Har man förtroende för sin chef så tycker jag att man kan låta hen avgöra. Chefen ska ju veta hur det påverkar och får då avgöra om det behövs berättas.
 
Sv: Informera kollegor/arbetsplats om sjukdom ...

Jag tror det beror på hur du är som människa. Går du upp i limningen av att folk frågar hur du mår, hur det är och dylikt - berätta inte. Tycker du det är skönt med den formen av omtanke ska du absolut berätta. Därmed inte sagt att det säkert är en varm, omtänksam kollegestor famn du hamnar i. Å andra sidan tror jag det är få grupper som förskjuter och mobbar någon för att de går ut med en sjukdom.

Själv hade jag berättat, men mer som en parantes. Kanske för närmsta kollegan och sedan meddelat att "det är ju ingen hemlighet" vilket gör det klart att det är OK att berätta vidare. Då blir det ingen stor sak av det, tycker jag.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp