A
alfur
När Smulan var ett foster hade hennes mamma en obehandlad infektion. Detta gjorde Smulan blind på ena ögat men viss syn på det andra(hon fungerar normalt och tar sig fram som en seende katt). När jag kom dit var hon mer död en levande, ägaren sa att två redan dött "men att sånt händer". Två katter fick följa med hem ändå för där kunde man inte lämna dem. Många veterinärbesök med kattsyskonen blev det, samt anmälan av "uppfödaren". Jag flaskmatade Smulan som var väldigt liten för sin ålder, och efter mycket möda började hon växa (och blev världens underbaraste katt).
Sedan dess har hon
-träffat ögonspecialist för starren två gånger
-varit inlagd på ultuna för akut mag och tarmrubbning
-varit bortsprungen två dygn, återfunnen med hjälp av lappar i hela området och snäll granne som ringde
Och så i fredags hände det som inte fick hända
, trots att hon är innekatt lyckades hon bryta benet. Hittade henne inne i kattlådan, insåg snabbt att något var väldigt fel. Hon hade frambenet i en konstig vinkel och kunde bara gå på tre ben. Panik rådde såklart och jag ringde Ultuna. Det var helgdag givetvis så kötiden var lång, men eftersom jag grät och var väldigt uppriven så sa de att vi kunde komma in till kl 18, då var klockan 16. Det var en horribel väntan, och när vi kom dit fick vi vänta till kl 21 innan vi kom in. Stackars lilla lilla katten. Det var 30 gradig värme och inget kunde vi göra för att lindra hennes plågor.
Tack och lov har jag goda vänner, för sambon var på jobbet. En kompis tog hand om vår valp och annan följde med som moraliskt stöd, vilket innebar 5 timmar på sjukhuset.. vi kom iväg hem vid 23, utan Smulan. Frakturen var så pass komplicerad så hon måste vänta på ortoped som såklart inte jobbar under helgen. Så sedan i fredags ligger hon där, spjälkad men med smärtlindring. Imorgon är det dags för nya röntgenbilder och analys av dessa. Eventuellt måste hon opereras. Jag kan bara ana hur ont hon har, och hur rädd hon är. Jag önskar hon kunde förstå att hon är där för sitt eget bästa. Och jag önskar jag fick hälsa på, men arbetsbelastningen är för hög.
Hur mkt otur kan en liten katt ha? Snart har hon nog inga liv kvar. Håll tummar och tassar är ni snälla!
Sedan dess har hon
-träffat ögonspecialist för starren två gånger
-varit inlagd på ultuna för akut mag och tarmrubbning
-varit bortsprungen två dygn, återfunnen med hjälp av lappar i hela området och snäll granne som ringde
Och så i fredags hände det som inte fick hända
Tack och lov har jag goda vänner, för sambon var på jobbet. En kompis tog hand om vår valp och annan följde med som moraliskt stöd, vilket innebar 5 timmar på sjukhuset.. vi kom iväg hem vid 23, utan Smulan. Frakturen var så pass komplicerad så hon måste vänta på ortoped som såklart inte jobbar under helgen. Så sedan i fredags ligger hon där, spjälkad men med smärtlindring. Imorgon är det dags för nya röntgenbilder och analys av dessa. Eventuellt måste hon opereras. Jag kan bara ana hur ont hon har, och hur rädd hon är. Jag önskar hon kunde förstå att hon är där för sitt eget bästa. Och jag önskar jag fick hälsa på, men arbetsbelastningen är för hög.
Hur mkt otur kan en liten katt ha? Snart har hon nog inga liv kvar. Håll tummar och tassar är ni snälla!
Senast ändrad av en moderator: