kollade på femman idag

orion_x

Trådstartare
De hade något djurprogram från en klinik i USA. De visade en ganska intressant sak därifrån. Om en häst bryter ett ben är ju det valigaste att man avlivar den. Spikar man ihop benet klarar de inte convalacenttiden m.m. Men här sa de att de bahndlade även svåra frakrurer. det vanligaste var att om man hade spikat ihop benet så splittrade hästen det när de vaknade upp ur narkosen och försökte resa sig, men här sänkte de ner hästen i en bassäng. Dva de höll ju hästen uppe, men när den vaknade och sprattade runt så hade den inget att skada sig på. När hästen sedan hade vaknat helt lyfte man upp den och den kunde därefter lyftas in i en box. Utvärderar man liknande metoder i Sverige? Det verkade intressant.
 
Såg också, väldigt smart lösning måste jag säga. Men man kan ju tänka sig att den utrustning de hade är väldigt, väldigt dyr!
 
hej
jag såg också programmet och tyckte att dte var väldigt intressant

Däremot reagerade jag på den 24 åriga fånghästen som de matade med cola och höll vid liv.
Jag vet inte om jag tycker att det är ok att behandla och behandla sådär, men hästen verkade inte lida??

mvh/
 
Synen på hur 'långt' man ska gå för att försöka rädda en häst tillbaka och var gränsen för ett 'värdigt liv' går skiljer sig en hel del mellan Sverige och USA. Jag säger inte att bassängknepet är ett utslag av detta, men det brukar avspegla sig i dylika program. Dels att man lägger ner större summor pengar även i ganska hopplösa fall innan man ger upp, att man behandlar 'in absurdum' en held el gånger.

Ett exempel som man ganska ofta se är att i Sverige så amputerar vi ben på katt, men inte på hund. I USA är amputation av ett ben på en hund inte helt ovanligt, och man tolerar även i andra fall ganska mycket mer 'kvarstående problem/symptom' av t ex neurologisk art än vi i Sverige gör. Samma sak när det gäller hur länge man ska behandla, hur länge man ska 'stå ut' med hästen på box etc. Därav skiljer sig t ex fångbehandling ganska mkt åt i t ex England och Sverige. I England är det inte helt ovanligt att man fullständigt tar bort hovväggen etc. Detta har iofs en ganska bra prognos, men det innebär ett ÅR på boxvila där ma måste mocka sju - åtta gånger per dag för bädden måste hållas pedantiskt ren för infektionsrisken. Och det är inte heller en smärtfri metod etc. I Sverige drar vi gränsen för vad man kan 'utsätta' djuret för för att få det friskt tidigare. Vilket som är rätt eller fel är en smaksak. Både USA och England har ju 1 påse butta/dag livet ut som en standardordinationen för en hel del åkommor i rörelseapapraten (pålagringar, spatt etc etc). I Sverige är vi dels 'räddare' för magtarmstörningar och magsår som butta kan ge, och är inte lika pigga på att ha en häst i arbete/kvar i livet om man för att uppnå detta dagligen måste ge den smärtstillande och antiinflamamtoriskt t ex.
Så man får ta med det i beräkningen också, var grå gränsen både rent kostnadmässigt och livsvärde/livskvalitetsmässigt, och hur skiljer den sig från land till land?

Däremot, utan att ha sett programmet så verkade ju bassängtekniken smart, just uppvak är ju den stooora risken med operationer (inte bara när det gäller frakturoperationer utan även vanliga rutinop). Fast jag har som sagt inte sett programmet och vet inte vad det kan finnas för nackdelar, men spontant så lät det himla smart =)
 
Reagerade oxå på fånghästen. Vad exakt var det dom gjorde med hovarna egentligen??? Jag hade nog låtit min häst somna in...
 
Förstod inte heller vad det var de satte på fånghästen. DEn såg ju inte så jäkla nöjd ut med de där styltorna på heller. Och eftersom den ändå var 24 år så undrar man ju verkligen om det inte var för ägarens skull de hade kvar hästen vid liv. Och Coca Cola... :confused:
 
DEt var bland annat några som betalade 2000 dollar för en operation på en katt...

Och jag håller med, det där med medicinering i andra länder skiljer sig en del från vad vi är vana vid i SVerige och det gäller medicinering av människor också. Kommer ihåg en person på Irland jag kände som tog antibiotika regelbundet mot varenda liten snuva och hosta eller vad det nu kunde vara.

Måste säga att hästhanteringen där (Irland) verkade mest inriktad mot att behandla i efterhand istället för att förebygga, men så var det nog i Sverige förut också.
 
Av vilken anledning är det fel att betala så mkt för att operera en katt?
Är det det gamla vanliga, att en katt inte anses så mkt värd? :mad:
Jag SER RÖTT när jag hör sådana uttalanden om katter! :mad: :mad: :mad:

Om prognosen är god för ett värdigt liv med en så dyr operation, och om ägaren har råd med den, så ser jag faktiskt inget hinder att göra operationen!
Oavsett om den är på en enligt många värdelös katt som anses lätt att ersätta, eller på en prisbelönt dressyrhäst!
 
Fast ingen sa väl att det var FEL att lägga ner 20 000 kr på en operation av en katt? Jag såg baar ett neutralt konstaterande att någon i programmet gjort det. Som jag tolkade det ett svar på att det ofta läggs ner större summor även vid dåliga prognoser i USA/England?

JAG skulle operera min katt för 20 000 kr om det var en god prognos och en konvalescens som var värdig. Jag skulle inte ha råd att betala det själv men hon är försäkrad. Och hon kostade 0 kr i inköp, är en bondkatt och jag kan skaffa femton nya för ingen summa alls på en kvart.

Däremot skulle jag INTE göra som många i USA gör och lägga de 20 000 kr när det är en dålig prognos, en plågsam konvalescent etc. Jag brukar titta på 'Emergencu vets/Akutveterinärerna' på Animal Planet. Det är från en amerikansk smådjursklinik. Och ibland blir jag verkligen ARG framför TV:n. T ex cockerspanieln med känt hjärtproblem som nu förvärrats och som hade så svåra andningsproblem att den var tvungen att bo i syrgastält på kliniken för att övht hjälpligt kunan få tillräckligt med syre. Och som prognosen var nattsvart på och det humanaste att göra var att omedelbart förkorta lidandet. Det tog TRE DAGAR innan veterinärerna lyckades övertyga tanten som ägde den om att det humanaste var att ta bort den. Hon ville till varje pris rädda den. Eller som när en hund kom in med fula frakturer på ALLA fyra benen. Men ägaren vilel till varje pris att de skulel försöka rädda hunden, som fick gå igenom massor med operationer och över ett års plågsam konvalescens (då den inte kunde gå utan bara låg, eller fick köras runt i typ en gåstål). Det sista man fick se av den var när den var 'frisk'. Dvs den kunde hjälpligt stappla fram oerhört stel, och stod på konstant smärtstillande. Men ägaren var SÅÅ lycklig så för lilla vovven mådde minsann sååå bra för den kunde ju 'gå' igen. veterinärerna var också 'nöjda'.

Det är DET jag vänder mig emot, att man in absurdum behandlar, och dessutom har ett väldigt generöst begrepp för vad 'frisk', 'värdigt liv' och så vidare betyder. Och står ut med i princip hur plågsamma konvalescense som helst.

Många gånger har de gjort de där dyra operationerna fast prognosen varit nattsvart och sen ändå fått avliva hunden för plågorna var för stora med. I Sverige hade veterinären talat om att 'det finns ingenting att göra, tyvärr'. i USA så säger veterinärerna 'Vi kan ju försöka, det finns en mikroskopisk chans'. Och alltför ofta kommer djuret i kläm.

Men ingen har väl sagt något om att lägag ner mycket pengar på en operation med bra prognos osv?
 
DEt var inte så jag menade! DEt är naturligtvis upp till var och en hur mycket de vill betala det är mycket möjligt att jag skulle göra det själv också om, som sagt, prognosen var god.

Men sen tycker jag faktiskt att vissa av dessa operationer av små råttor och andra djur är ett extremt "i-landsproblem". Att ha husdjur överhuvudtaget är ju lyxigt, men vissa gånger känns det som att pengarna kanske inte används rätt... Om ni förstår vad jag menar?

Problemet med veterinärvården (och djurens ägare) i andra länder är ju ändå det större än pengafrågan. Djur ska inte lida till vilket pris somhelst!!!!

Tack och lov har de flesta insett det i detta land.
 
DEssutom så har knappast en vanlig medelsvensson med oförsäkrad katt knappast råd att betala den typen av summor för de behöver faktiskt pengarna att föda sina barn eller betala huslån eller nåt annat, som i mina öron känns viktigare. Därmed inte sagt att dessa människor inte tycker att deras katter (eller vad det nu är för djur) är VÄRDA detta pris!!
 
Jag tycker inte det funkar att kalla sådana saker för
"I-landsproblem".
För i så fall så skulle vi ju kunna skippa allt vad veterinärvård heter, och skicka de pengarna till några svältande i ngt U-land.
Och då i stället slå ihjäl alla djur som blir så sjuka att de behöver veterinärvård.

Så jag kan rent egoistiskt säga att jag hellre vill att de pengar som satsas på forskning om djursjukvård i Sverige och andra I-länder, fortsätter gå till just den forskningen i stället för att användas till "ngt bättre", då typ
U-landshjälp till svältande.

Att inte lägga ner pengar i 20.000:- klassen på ett husdjur om man inte har råd tycker jag är ok.
Som du skriver, familj och huslån är ju viktigare.
Men ngt jag inte tål, är de som inte lägger några pengar alls på djurets veterinärvård, och ändå struntar i att ha en försäkring.
Då låta tex katten som har gjort sig illa och "bara" kostar en femtusen spänn att få helt frisk dö, för att ägarna inte anser sig ha råd.
Jag tycker då man ska låta bli att ha djur, om de inte får kosta ngt ALLS i veterinärvård. Det blir för mkt "slit och släng" annars tycker jag.
 
Jag tycker absolut att man ska betala det det kostar att behandla sitt djur och ha kunskap om försäkringar men TYVÄRR så ser inte samhället ut så. DEt är ju det man strävar efter. Men däremot tycker jag faktiskt att var och en får själv skaffa sig en åsikt om de vill sätta "pris" på sina djur eller ej. Att inte vilja betala veterinärvård för sina djur, ja då ska man inte heller ha några. Men det är ju inte så att det inte finns några alternativ däremellan, det är ju där de flesta befinner sig.

Och angående min tanke om I-landsproblem så är det bara en idé som kommer upp när man sitter och funderar eller tittar på ett sånt här program hur himla mycket pengar det kan röra sig om när man lägger ihop allt och är det verkligen rättvist?

Jag är också egoist när det gäller det här med att kunna ha husdjur men rent allmänt så är det faktiskt en lyx och inte en rättighet.
 
Men sen tycker jag faktiskt att vissa av dessa operationer av små råttor och andra djur är ett extremt "i-landsproblem".

Där satte du fingret på något jag tycker är ganska intressant. En råtta är väl inte det bästa exemplet, men ta en HAMSTER. En hamster har en KORT levnadstid, de flesta blir cirka 2 år gamla. Hur mycket är det då 'värt' att lägga ner på en 1½ år gammal hamster? Jämför man med hästar så är de allra flesta benägna att lägga ner mer både pengamässigts ett och konvalescentmässigt sett på en 9-årig häst n en 19-årig (och jag tycker inte det är fel). Och en hamster som då är i 'slutet' av sin naturliga livslängd, är det eller är det inte 'fel' att istället låta den somna på ett humant sätt?

Dessutom finns det för mig en till sak som styr det här med vetvård och hur mycket man 'satsar'. Graden av TAMHET på djuret. Således så avlivar jag en kanin hellre än lägger ner stora pengar eller utsätter den för en jobbigt konvalescens. Helt enkelt för det är svårt att skapa end räglig konvalescens för en 'inte så tam' kanin som för en tam häst, hund eller katt.
 
Japp, håller med där om hamsterexemplet. För hamsterns skull (även om den skulle bli frisk) så måste det ju vara jobbigare att gå igenom värsta behandlingen och sen ändå dö några månader senare.

När det gäller gamla djur med sjukdomar tycker jag i många fall att det ska ses som en förmån att vi människor har rätten till aktiv dödshjälp.
 
Att man ska ta djurets ålder i beaktande, det håller jag fullt med om.
Tex så skulle jag inte utsätta min kärnfriska 22-åring för tex en buköppning. Just för att jag vet att han är för gammal för att klara konvalescensen, och komma tillbaka till ett för honom drägligt liv.
Men däremot skulle jag i samma situation buköppna
11-åringen.

Håller även med där om vilda djur. Att få dem friska kan ju paja dem så mentalt att det inte är värt det. Bättre då att låta dem somna in så de slipper självdö i allafall.

Minns ett program för några år sedan när ngn hade en shettisliknande häst (givetvis i USA) och ansåg den räddat hästen från en för tidig död.
Hästen hade alltså fått ett eller flera ben, minns inte helt, amputerade, och fick ha ngn sorts "gåstol" att gå med.
Horribelt! :cry:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp