mackan
Trådstartare
Vill höra om andras erfarenheter/kunskap runt kräsna katter. Vet att det inte är ovanligt att de blir såna, men varför, och finns det ngt man kan göra eller är det bara att rätta in sig i ledet?
Har två katter, en 9 årig katt som jag haft sen han var 1,5 år, och en 4 årig katt som jag har haft sen hon var 12 veckor gammal. Bägge är kräsna men på olika sätt, och de har inte alltid varit så kräsna, tycks som att de blivit det mer och mer genom åren.
Min 9 åring tog jag som hittekatt. Han hade då levt på gatan väldigt länge, utifrån hur dålig kondition han var i, med mask i massor, öronskabb, hull osv. När han kom till mig åt han ALLT. Torrfoder, all sorts blötfoder, köttfärs, räkor, krabba, kokt fisk - allt. Efter ngt år började han "leka" med denna "extra mat" som inte var torrfoder. (en viss sort givetvis). Rullade runt/lekte med bitarna på köksgolvet, lämnade i hörnen osv osv. Fortfarande åt han dock rätt mycket olika varianter, sen krympte det och blev begränsat till a) torrfoder = favoriten och b) tonfisk samt kattmat på burk, gärna i sås. Fel sorts tornfisk ratades successivt, dvs det skulle vara en viss sort, finhackad och i vatten, inget annat.
Den lilla katten åt också nästan allt när hon var liten. Sen har hon blivit extremt kräsen de sista 2 åren. Äter numera inte ens blötmat. Torrfoder (den speciella sorten) samt tonfisk (den speciella sorten) är det enda. sen äter hon utöver det gärna ostbåge
om hon bjuds, samt fruktbitar så som persika och päron. INGET annat. Bjuder man på blötmaten som den andra äter med förtjusning, så nosar hon och sen skakar hon tassen - den där "usch äckligt" skaken på tassen, och går.
Gjort misstaget EN gång med bägge att byta torrfoder. Gör aldrig om det. Även fast jag blandade i och gjorde övergången successivt funkade det inte. de plockade ut "den goda - dvs den gamla" sorten torrfoder och lämnade det nya. Tillslut vägrade de äta torrfoder alls - tillochmed den gamla! Var katastrof att få bukt med, och få dem att iallafall återgå till att äta det torrfoder de tidigare älskat. har aldrig vågat byta sen dess.
Nu till frågan: VARFÖR blir det såhär? Det är inte så att jag inte fortsatt bjuda dem på alternativ, annars hade jag förstått att de "nischar" in sig på ett visst foder. Men de har blivit såhär ändå.
vill gärna höra era erfarenheter. Särskilt ang. min lilla, som bara äter tonfisk specialen som alternativ till torrfodret. Vill inte ge för mycket tonfisk med tanke på kvicksilvret, men hon skulle behöva äta blötfoder minst 2-3 gånger i veckan som komplement till torrfodret. Hon har ngn sorts allergi och jag misstänker att det är torrfodret. För 3 år sen fick hon utslag i ansiktet. Hon är mycket ljus i huden (ljusröd med vita tecken, korthårig) och utslagen kommer där hon har som minst päls eller mest vitt - över ögonbrynen, under hakan osv. När jag först tog in henne till veterinären trodde denna att det var solexem. Jag tyckte det var lite konstigt för hon är innekatt, dock älskar hon värme och sol, ligger och gonar sig i solstrimmorna på golvet, eller på balkongen i bakande solksken, ligger nerbäddad under lager av filtar inne när hon sover osv osv. Hon fullkomligt är besatt av värme och solljus, så jag köpte förklaringen även om hon som sagt är mestadels inne utom på balkongen.
Hon fick Prednisolon (cortison i mkt liten dos), och efter en kur försvann utslagen mycket snabbt. sen dess har hon aldrig fått tillbaks så mycket, för jag har medicinen hemma och så fort ngt utslag dyker upp så får hon en liten kort kur med prednisolonet, och då försvinner det direkt igen. I många perioder kan hon gå månadsvis utan att få medicin, sen kan det komma ngt utslag igen och då får man köra en kur. Jag köper inte att det är solexem längre, för hon har fått dessa utslag även mitt i vintern, så vid nästa konsultation av veterinären sa han att det nog är ngn allergi som kan komma sig av precis vad som helst. det kan vara maten, det kan vara ngt annat. enligt honom är dosen så låg som hon får och eftersom hon heller inte behöver gå på det konstant, så menade han att det bara var att köra på, för att en utredning på exakt vad det är som orsakar det hela, är näst intill omöjlig att gå till botten med. så vi kör på med sporadiska doser och långa perioder emellan då hon inte har ngt utslag alls. Dock tycker jag mig att det borde vara skäligt att tro att det är ngt i torrfodret som hon inte tål, och att det dessutom blir mindre och färre utslags perioder när hon äter blötfoder som kompliment regelbundet, även om mängden torrfoder hon äter egentligen är densamma. så återigen, det skulle verkligen vara bra om det gick att få henne att äta ngt annat än den specialade tonfisken som komplement, då kunde jag ge blötfoder mer ofta. Men det är svårt som sagt eftersom hon är så extremt kräsen.
detta blev långt, men jag vill jättegärna höra från andra vad ni har för erfarenheter runt kräsenhet, och även ang. hennes (och den andres) reaktioner.
Har två katter, en 9 årig katt som jag haft sen han var 1,5 år, och en 4 årig katt som jag har haft sen hon var 12 veckor gammal. Bägge är kräsna men på olika sätt, och de har inte alltid varit så kräsna, tycks som att de blivit det mer och mer genom åren.
Min 9 åring tog jag som hittekatt. Han hade då levt på gatan väldigt länge, utifrån hur dålig kondition han var i, med mask i massor, öronskabb, hull osv. När han kom till mig åt han ALLT. Torrfoder, all sorts blötfoder, köttfärs, räkor, krabba, kokt fisk - allt. Efter ngt år började han "leka" med denna "extra mat" som inte var torrfoder. (en viss sort givetvis). Rullade runt/lekte med bitarna på köksgolvet, lämnade i hörnen osv osv. Fortfarande åt han dock rätt mycket olika varianter, sen krympte det och blev begränsat till a) torrfoder = favoriten och b) tonfisk samt kattmat på burk, gärna i sås. Fel sorts tornfisk ratades successivt, dvs det skulle vara en viss sort, finhackad och i vatten, inget annat.
Den lilla katten åt också nästan allt när hon var liten. Sen har hon blivit extremt kräsen de sista 2 åren. Äter numera inte ens blötmat. Torrfoder (den speciella sorten) samt tonfisk (den speciella sorten) är det enda. sen äter hon utöver det gärna ostbåge
om hon bjuds, samt fruktbitar så som persika och päron. INGET annat. Bjuder man på blötmaten som den andra äter med förtjusning, så nosar hon och sen skakar hon tassen - den där "usch äckligt" skaken på tassen, och går.Gjort misstaget EN gång med bägge att byta torrfoder. Gör aldrig om det. Även fast jag blandade i och gjorde övergången successivt funkade det inte. de plockade ut "den goda - dvs den gamla" sorten torrfoder och lämnade det nya. Tillslut vägrade de äta torrfoder alls - tillochmed den gamla! Var katastrof att få bukt med, och få dem att iallafall återgå till att äta det torrfoder de tidigare älskat. har aldrig vågat byta sen dess.
Nu till frågan: VARFÖR blir det såhär? Det är inte så att jag inte fortsatt bjuda dem på alternativ, annars hade jag förstått att de "nischar" in sig på ett visst foder. Men de har blivit såhär ändå.
vill gärna höra era erfarenheter. Särskilt ang. min lilla, som bara äter tonfisk specialen som alternativ till torrfodret. Vill inte ge för mycket tonfisk med tanke på kvicksilvret, men hon skulle behöva äta blötfoder minst 2-3 gånger i veckan som komplement till torrfodret. Hon har ngn sorts allergi och jag misstänker att det är torrfodret. För 3 år sen fick hon utslag i ansiktet. Hon är mycket ljus i huden (ljusröd med vita tecken, korthårig) och utslagen kommer där hon har som minst päls eller mest vitt - över ögonbrynen, under hakan osv. När jag först tog in henne till veterinären trodde denna att det var solexem. Jag tyckte det var lite konstigt för hon är innekatt, dock älskar hon värme och sol, ligger och gonar sig i solstrimmorna på golvet, eller på balkongen i bakande solksken, ligger nerbäddad under lager av filtar inne när hon sover osv osv. Hon fullkomligt är besatt av värme och solljus, så jag köpte förklaringen även om hon som sagt är mestadels inne utom på balkongen.
Hon fick Prednisolon (cortison i mkt liten dos), och efter en kur försvann utslagen mycket snabbt. sen dess har hon aldrig fått tillbaks så mycket, för jag har medicinen hemma och så fort ngt utslag dyker upp så får hon en liten kort kur med prednisolonet, och då försvinner det direkt igen. I många perioder kan hon gå månadsvis utan att få medicin, sen kan det komma ngt utslag igen och då får man köra en kur. Jag köper inte att det är solexem längre, för hon har fått dessa utslag även mitt i vintern, så vid nästa konsultation av veterinären sa han att det nog är ngn allergi som kan komma sig av precis vad som helst. det kan vara maten, det kan vara ngt annat. enligt honom är dosen så låg som hon får och eftersom hon heller inte behöver gå på det konstant, så menade han att det bara var att köra på, för att en utredning på exakt vad det är som orsakar det hela, är näst intill omöjlig att gå till botten med. så vi kör på med sporadiska doser och långa perioder emellan då hon inte har ngt utslag alls. Dock tycker jag mig att det borde vara skäligt att tro att det är ngt i torrfodret som hon inte tål, och att det dessutom blir mindre och färre utslags perioder när hon äter blötfoder som kompliment regelbundet, även om mängden torrfoder hon äter egentligen är densamma. så återigen, det skulle verkligen vara bra om det gick att få henne att äta ngt annat än den specialade tonfisken som komplement, då kunde jag ge blötfoder mer ofta. Men det är svårt som sagt eftersom hon är så extremt kräsen.
detta blev långt, men jag vill jättegärna höra från andra vad ni har för erfarenheter runt kräsenhet, och även ang. hennes (och den andres) reaktioner.
Senast ändrad:
