När terminologin är problematisk: Funktionsnedsättning – funktionsvariation?

[Monimaker]

Jag ber om ursäkt för ett långt inlägg i förväg, men det här är ett ämne som jag funderar på ofta och som därför också är svårt att sammanfatta.

Jag har just avslutat en universitetsutbildning där en stor del av fokuset låg på inkluderingsarbete, då de som väljer att fortsätta inom den yrkesbana som utbildningen påbjuder troligtvis kommer att hamna i situationer som rör arbeten kring inkludering- och jämställdhet i sitt vardagliga yrkesliv vid offentliga institutioner.

Ett av de begrepp som förekom då och då var termen funktionsvariation, vilken ersatte begrepp som funktionshindrad, handikappad och funktionsnedsatt. Miljön kunde till exempel vara funktionshindrande för individer om trösklarna är för höga, utrymmet för litet, det saknades möjlighet till hiss och så vidare. Målsättningen med detta föreföll vara att bryta de attityder som träder in när en individ blir en del av den medicinska modellen – normbrytande funktioner görs till ett tillstånd som föranleder ett behov av att ställa något till rätta, åtgärda tillståndet och bringa det tillbaka till normen för vad som är en fullt funktionerande människa.

Jag själv var en av dem som verkligen fattade tycke för begreppet och tacksamt ersatte funktionshinder, handikapp och funktionsnedsättning med funktionsvariation och kände mig progressiv, inkluderande och precis så neutral som jag vill vara. Det tog ett tag innan jag kom i kontakt med personer som är bärare av vad jag nu benämnde funktionsvariationer och mitt nya perspektiv blev, som tur är, problematiserat – åsikter för de gamla begreppen diskuterade att funktionsnedsatt eller funktionsnedsättning redan är neutralt laddat nog och att användandet av funktionsvariation gör att personer upplever att lidande/stigmatisering bagatelliseras. Diskurserna kring funktionsvariationer tas nästan till den nivå att samtliga individer är bärare av och ryms inom spektrat för funktionsvariationer. Här finns också ett stort problem med att presentera funktionsvariation som en synonym till funktionsnedsättning, funktionshinder eller handikapp – de representerar olika saker men ändå ses funktionsvariation ändå som en ersättare.

Det visade sig tydligt genom dessa berättelser att neutraliseringen av begreppet orsakade lidande och en känsla av att inte tas på allvar, vilket självklart är enormt problematiskt. Det viktigaste är, enligt mig, att varje individ skall ha rätten och tolkningsföreträdet att själv bestämma vilken terminologi som denne vill skall användas, men samtidigt är det svårt att veta vilken terminologi som är den individuellt föredragna på förhand.

Egentligen har jag två funderingar – ponera att ni skulle arbeta med att ta fram en verksamhetsplan/policy för till exempel ett museum, vilket är den bransch inom vilken min utbildning var förelagd, där ni skall redogöra för museets arbete kring funktionalitetsperspektiv: vilken terminologi hade ni använt? Ett projekt som tidigare varit verksamt för att museum skall vara tillgängliga för alla genom att förändra planerandet och byggandet av utställningar var Funktek, vilka genomgående använde termen funktionsvariation genom projektet. Kutymen för museer nu är att i större utsträckning arbeta med olika grupper istället för om dem, men samtidigt visar debatten att museet inte kan förvänta sig homogenitet när det kommer till preferenser gällande terminologin om de tillfrågar gruppen.

Den andra funderingen är om någon här själv reflekterat över funktionsvariation som begrepp? Är det obekant, brukar ni det själva, hur gör personer i er närhet? Har det skapat friktion, debatt eller konflikt? Min personliga erfarenhet är att många fortfarande talar i termer om funktionsnedsättning eller dylikt, men att de ofta byter ut detta mot funktionsvariation när de introduceras för begreppet utan att egentligen diskutera de olika begreppen – funktionsvariation blir, verkar det som, det nya och moderna och detta förefaller vara positivt i de flestas medvetande.

 

[gul_zebra]

Jag kan väl mest konstatera att jag tycker att det beror mycket på kontexten och således använder både funktionsnedsatt och funktionsvarierad beroende på vad jag vill framföra. Pratar jag om min AS och vill tydliggöra att det inte är guld och gröna skogar så säger jag funktionsnedsatt för att trycka på just nedsatt, vill jag tydliggöra att det inte bara är jämmer och elände utan för med sig fördelar också så kan jag använda funktionsvariation just för att trycka på variation.

När det gäller ett museum jag tänkt besöka så tror jag att jag skulle reagera bättre på funktionsnedsättning än på funktionsvariation. Dels för att variation kan vara väldigt förminskande i fel sammanhang, dels för att nedsättning helt enkelt belyser att det finns en nedsättning och det är väl lite poängen i sammanhanget om jag inte fattar fel. Jag håller med om att funktionsnedsättning är ganska neutralt så ordet i sig är det ju inga fel på.
Ska man få upp en rullstolsburen uppför trappor (exempelvis) så är hen ju inte funktionsvarierad i sammanhanget tänker jag.

 

[Luff]

Snubblar ofta på detta i jobbet. Ehhh funktions...ehhh. tycker det är knepigt av just de skäl som du nämner. Förminskning och inkludering.
Att beskriva en verksamhet så den fungerar för olika funktionsvariationer tycker jag låter helt ok. Och sen kan en då resonera runt tillgänglighet för olika funktionshinder.
Tror jag. Ehhh.

 

[TinyWiny]

Funktionsvariation tycker jag man kan prata om när det handlar om saker man kan förändra så att det innebär att en person med funktionsnedsättning kan få tillgång till något på sina egna villkor till något. Att prata om en människa som funktionsvariation känns däremot knepigt för mig. Vi är alla olika med olika förutsättningar och det blir lätt nedsättande att prata om något som gör livet så enormt mycket svårare för någon som en variation. En variation för mig är att friska L och friska O är olika bra på matte. Inte att P som har svåra smärtor och inte kan gå eller sköta sin ADL själv bara skulle vara en variation. Det är ingen variation utan en nedsättning. En funktionsnedsättning är för mig något som påverkar oavsett hur mycket yttre anpassningar som görs. En funktionsvariation kan möjligtvis vara något som innebär att med rätt hjälp(medel) kan personen leva som vem som helst.

 

[Roheryn]

Jag instämmer i det som @TinyWiny skriver! En "variation" är för mig just en variation, dvs att man fungerar på olika sätt, där det ena sättet inte nödvändigtvis är bättre eller sämre än det andra. Medan en nedsättning är just en nedsättning som faktiskt är handikappande på ett eller annat sätt - man kanske har svårt att förflytta sig, svårt att uppfatta vad som sägs, svårt att läsa en text etc. För mig är det inte variationer utan funktionsnedsättningar/handikapp.

Om jag vore funktionsnedsatt och skulle gå på t.ex. museum så skulle jag uppskatta klar och tydlig information om hur tillgängligheten ser ut för just mig. Kommer jag in på toaletterna med rullstol? Finns det trappor och trösklar? Möjlighet till skriven information eller teckenspråkstolk om jag är hörselskadad? Kan jag ta mig fram säkert som synskadad? Får min servicehund följa med in? Alltså väldigt praktiskt och konkret information.

På samma sätt skulle jag, om jag vore ansvarig för information/kommunikation i dessa frågor för en myndighet eller institution rikta in mig väldigt mycket på det praktiska och konkreta, inte tänka så mycket på att vara politiskt korrekt.

Jag kan generellt tycka att det blir ett för luddigt språk när ord byts ut på det här sättet. Det finns ju en tydlig glidning av användandet av handikappad mot funktionsnedsatt, av funktionsnedsatt mot funktionsvarierad. Och för varje steg så blir det lite luddigare vad man egentligen menar....

 

[Vassi]

Jag jobbar delvis med att ta ställning till olika diagnoser och då följer jag självklart terminologin som gäller för just den aktuella diagnosen vilken ibland innebär ”funktionsnedsättning”. Annats diskuteras terminologin besättning/variation stundtals rätt friskt inom professionen, men de flesta av oss hamnar ju i den gamla vanliga fällan; att vi som inte är direkt berörda diskuterar ”rätt” terminologi för grupper som historiskt varit och fortfarande är extremt utsatta för andras tyckande och tänkande. Och nu fortsätter jag alltså själv på det spåret genom att som inte direkt berörd diskutera det...

Något ”rätt” svar tror jag inte att vi kommer få på länge (om någonsin?) eftersom preferensen skiljer sig hos de direkt berörda. Precis som alla andra skriver så har jag också mött både de som upplever att det är förringande mot svårigheterna att prata om ”variation” och de som upplever att det är nedlåtande att prata om ”nedsättning”. Personligen tycker jag nog inte att funktionsnedsättning är särskilt neutralt. Det uttrycker ju att en funktion som är norm i samhället är nedsatt i någon grad, svårt att inte uppfatta det som ”sämre” tänker jag. Spec med tanke på hur vissa grupper behandlats och behandlas för att tvingas in i rådande norm. Bara det att vi har ett samhälle där specifika diagnoser behöver byta namn regelbundet, bara för att det gamla namnet blivit ett skällsord

Något luddigt resonerande och bidrog kanske inte med så mycket nytt i diskussionen. Men jag blev glad av att se rubriken och kunde inte låta bli att skriva något!

 

[EmmaBovary]

Jag föredrar begreppet funktionsnedsättning framför funktionsvariation, just för att jag tycker att det senare bagatelliserar snarare än inkluderar. Även om min diagnos gör så att mina fysiska funktionsnedsättningar varierar () så föredrar jag att prata om mig själv i termer som att jag är funktionsnedsatt, men om jag talar om eller till andra så försöker jag använda begreppet funktionsvariation eftersom att det numera är mer vedertaget.

 

[Roheryn]

Något ”rätt” svar tror jag inte att vi kommer få på länge (om någonsin?) eftersom preferensen skiljer sig hos de direkt berörda. Precis som alla andra skriver så har jag också mött både de som upplever att det är förringande mot svårigheterna att prata om ”variation” och de som upplever att det är nedlåtande att prata om ”nedsättning”. Personligen tycker jag nog inte att funktionsnedsättning är särskilt neutralt. Det uttrycker ju att en funktion som är norm i samhället är nedsatt i någon grad, svårt att inte uppfatta det som ”sämre” tänker jag.

Jag tycker att man måste skilja på "sämre funktion" (vilket det ju t.ex. är att inte kunna se något, jämfört med att kunna det) i något avseende och personens människovärde! Det är ju här, menar jag, som det historiskt blivit fel då man sett "invalider" (tänk bara på det ordet på engelska - invalid! ) som personer med mindre värde än friska. Kan hålla med om att "funktionsnedsättning" inte är neutralt, då man ju ser det som en sämre funktion av någonting (kunna gå, springa, se o höra t.ex.) än det som är helt friskt. Men jag menar att man kanske måste se saker för vad de är, utan att koppla det till människovärdet! Alla är lika mycket värda. Punkt. Vissa har funktionsnedsättningar och behöver därför hjälp med att anpassa sin omgivning i någon mån, och då skall vi hjälpa till med det. Ungefär så. Hoppas det blev begripligt?

 

[BornAgain]

Behövs det ett samlande namn på hela gruppen människor som inte är 20-40 åringar på normalkurvan? Behoven är så väldigt olika för olika grupper och individer. Det finns liksom inte något magiskt sätt att tillgänglig göra ett museum för alla.

Det kanske är bättre att beta av grupp för grupp - hur tillgängligt är vårt museum för rullstolsburna människor, för människor som har svårt att gå? Synskadade? Hörselskadade? Här vi audiotourer för olika målgrupper? Är det lätt att hitta i lokalerna? Lätt att veta hur man kommer in med och utan rullstol etc.

Problemet är att funktionsanpassning ofta blir en box man ska kryssa i. Vi arbetar med jämställdhet, etnisk mångfald och funktionsanpassning. Vi har många policy-dokument. Det är viktigt att det blir mer än något man gör för att man därtill är nöd och tvungen

 

[honung]

Vi lever i en definitionshysteriskt samhälle. Måste man definiera människor? Kan man inte bara ange att man anpassar verksamheten efter behov? Handikappsanpassad är ju en framkomlighetsbegrepp, varför kan man inte då bara nöja sig med att säga "vi har en funktionsanpassad verksamhet, vg kontakta oss så berättar vi mer"?

 

[Lingon]

Vad hände med begreppet "tillgänglighetsanpassning"? Kan väl passa bra in på exemplet med Museumet?

 

[enough]

Lite på samma tema har jag funderat över vilka ord som är bäst att använda när vi pratar om personer som kallats "förståndshandikappade" och "utvecklingsstörda"? Det mest modernt korrekta är kanske "person med kognitiv funktionsvariation"? Men känns klumpigt.

 

[Monimaker]

Tack för alla intressanta svar! Jag tänkte svara snabbare, men fick oväntat väldigt mycket att göra under gårdagen och ville vänta med att svara tills jag kunde göra det "ordentligt".

Jag kan väl mest konstatera att jag tycker att det beror mycket på kontexten och således använder både funktionsnedsatt och funktionsvarierad beroende på vad jag vill framföra. Pratar jag om min AS och vill tydliggöra att det inte är guld och gröna skogar så säger jag funktionsnedsatt för att trycka på just nedsatt, vill jag tydliggöra att det inte bara är jämmer och elände utan för med sig fördelar också så kan jag använda funktionsvariation just för att trycka på variation.

När det gäller ett museum jag tänkt besöka så tror jag att jag skulle reagera bättre på funktionsnedsättning än på funktionsvariation. Dels för att variation kan vara väldigt förminskande i fel sammanhang, dels för att nedsättning helt enkelt belyser att det finns en nedsättning och det är väl lite poängen i sammanhanget om jag inte fattar fel. Jag håller med om att funktionsnedsättning är ganska neutralt så ordet i sig är det ju inga fel på.
Ska man få upp en rullstolsburen uppför trappor (exempelvis) så är hen ju inte funktionsvarierad i sammanhanget tänker jag.

Intressant att du gör olika beroende på kontext! Jag tror att det är ett perspektiv som ofta går förlorat – att det förväntas att alla skall vara relativt polariserade när det tillkommer en ny terminologi, alltså att man antingen beslutar sig för att anamma det nya till fullo och ta bestämt avstånd eller hålla kvar vid gamla begrepp konsekvent. Tack för att du tog dig tid att svara och även reflektera över min fundering kring museer, det kanske finns ännu större anledning att problematisera en eventuell neutralisering som en offentlig institution och organisation?

Snubblar ofta på detta i jobbet. Ehhh funktions...ehhh. tycker det är knepigt av just de skäl som du nämner. Förminskning och inkludering.
Att beskriva en verksamhet så den fungerar för olika funktionsvariationer tycker jag låter helt ok. Och sen kan en då resonera runt tillgänglighet för olika funktionshinder.
Tror jag. Ehhh.

Det är verkligen superknepigt, det som skulle vara en mer neutral eller positivt laddad terminologi blir ju uppenbarligen för många förminskande i sig – väldigt problematiskt!

Funktionsvariation tycker jag man kan prata om när det handlar om saker man kan förändra så att det innebär att en person med funktionsnedsättning kan få tillgång till något på sina egna villkor till något. Att prata om en människa som funktionsvariation känns däremot knepigt för mig. Vi är alla olika med olika förutsättningar och det blir lätt nedsättande att prata om något som gör livet så enormt mycket svårare för någon som en variation. En variation för mig är att friska L och friska O är olika bra på matte. Inte att P som har svåra smärtor och inte kan gå eller sköta sin ADL själv bara skulle vara en variation. Det är ingen variation utan en nedsättning. En funktionsnedsättning är för mig något som påverkar oavsett hur mycket yttre anpassningar som görs. En funktionsvariation kan möjligtvis vara något som innebär att med rätt hjälp(medel) kan personen leva som vem som helst.

Jag förstår vad du säger! Det verkar ju vara den största kritik som funktionsvariation som begrepp får – att det bagatelliserar ett eventuellt utanförskap samt förminskar de svårigheter i vardagen som orsakar lidande för ett stort antal människor. Nu kan det istället bli en situation där ”vi alla har grader av variationer!” Trots att de skulle anses ligga nära eller precis på normen ur ett funktionalitetsperspektiv.

Jag instämmer i det som @TinyWiny skriver! En "variation" är för mig just en variation, dvs att man fungerar på olika sätt, där det ena sättet inte nödvändigtvis är bättre eller sämre än det andra. Medan en nedsättning är just en nedsättning som faktiskt är handikappande på ett eller annat sätt - man kanske har svårt att förflytta sig, svårt att uppfatta vad som sägs, svårt att läsa en text etc. För mig är det inte variationer utan funktionsnedsättningar/handikapp.

Om jag vore funktionsnedsatt och skulle gå på t.ex. museum så skulle jag uppskatta klar och tydlig information om hur tillgängligheten ser ut för just mig. Kommer jag in på toaletterna med rullstol? Finns det trappor och trösklar? Möjlighet till skriven information eller teckenspråkstolk om jag är hörselskadad? Kan jag ta mig fram säkert som synskadad? Får min servicehund följa med in? Alltså väldigt praktiskt och konkret information.

På samma sätt skulle jag, om jag vore ansvarig för information/kommunikation i dessa frågor för en myndighet eller institution rikta in mig väldigt mycket på det praktiska och konkreta, inte tänka så mycket på att vara politiskt korrekt.

Jag kan generellt tycka att det blir ett för luddigt språk när ord byts ut på det här sättet. Det finns ju en tydlig glidning av användandet av handikappad mot funktionsnedsatt, av funktionsnedsatt mot funktionsvarierad. Och för varje steg så blir det lite luddigare vad man egentligen menar....

Jag håller med, det är otroligt viktigt för ett museum att tänka och handla praktiskt genomgående i verksamheten och jag tycker du tar upp väldigt relevanta exempel! En relativt stor del av de utställningsanalyser vi genomfört har handlat mycket om rummets tillgänglighet, texternas placeringar – som ofta placeras för att passa en så stor andel besökare som möjligt – och hur man kan arbeta med färger, fonter och skuggningar för att de skall framträda så tydligt som möjligt, skriftlig information som tillhör utställningen och så vidare. Alla museer är ju olika, men det kanske behövs ett större fokus på att tillgängliggöra information om hiss, hörselslingor, möjlighet till medtag av tjänstehund. handikapptoaletter, ramper och liknande hjälpmedel utan att man som besökare tvingas efterfråga informationen själv? Jag inser nu att vi mest tittat på det rent uställningspedagogiska och inte faciliteterna i stort och jag har själv inte behövt efterfråga relevanta hjälpmedel i egenskap av besökare, men jag kan tänka mig att det finns stor förbättringspotential där!

Funktionsvariation är ju definitivt bredare och mer av en abstraktion än till exempel funktionshinder eller funktionsnedsättning i mina ögon – det blir mer och mer oklart vad begreppet innefattar och vad denna oklarhet innebär för olika individer.

Jag jobbar delvis med att ta ställning till olika diagnoser och då följer jag självklart terminologin som gäller för just den aktuella diagnosen vilken ibland innebär ”funktionsnedsättning”. Annats diskuteras terminologin besättning/variation stundtals rätt friskt inom professionen, men de flesta av oss hamnar ju i den gamla vanliga fällan; att vi som inte är direkt berörda diskuterar ”rätt” terminologi för grupper som historiskt varit och fortfarande är extremt utsatta för andras tyckande och tänkande. Och nu fortsätter jag alltså själv på det spåret genom att som inte direkt berörd diskutera det...

Något ”rätt” svar tror jag inte att vi kommer få på länge (om någonsin?) eftersom preferensen skiljer sig hos de direkt berörda. Precis som alla andra skriver så har jag också mött både de som upplever att det är förringande mot svårigheterna att prata om ”variation” och de som upplever att det är nedlåtande att prata om ”nedsättning”. Personligen tycker jag nog inte att funktionsnedsättning är särskilt neutralt. Det uttrycker ju att en funktion som är norm i samhället är nedsatt i någon grad, svårt att inte uppfatta det som ”sämre” tänker jag. Spec med tanke på hur vissa grupper behandlats och behandlas för att tvingas in i rådande norm. Bara det att vi har ett samhälle där specifika diagnoser behöver byta namn regelbundet, bara för att det gamla namnet blivit ett skällsord

Något luddigt resonerande och bidrog kanske inte med så mycket nytt i diskussionen. Men jag blev glad av att se rubriken och kunde inte låta bli att skriva något!

Roligt att du tyckte att rubriken var tilldragande! Jag tycker det är otroligt intressant, samtidigt som man önskar att det bara fanns ”ett rätt svar” som alla hade upplevt optimalt. Det finns det ju inte, som du säger, och målsättningen kan ju inte heller vara att tvinga fram konsensus.

Det är komplicerat att, som inte direkt berörd, diskutera terminologin för grupper som blivit och fortfarande blir utsatta – det är väldigt lätt att ge sig själv ett slags tolkningsföreträde i diskussionen och därför är det väl viktigt att peka på att det inte finns ett rätt, utan att diskutera hur olika begrepp påverkar människor. ”Nedsättning” är ju ett begrepp som obönhörligen står i relation till det ”icke-nedsatta”, det normativa och det har ju historiskt gjort att nedsättning har blivit ett patologiskt tillstånd, något ”trasigt som måste återbördas i största utsträckning till det normativa”, ett från samhället upplevt behov som ”rättfärdigat” utsatthet, förtryck och övergrepp som vi förfasas över idag.

 

[Monimaker]

Jag föredrar begreppet funktionsnedsättning framför funktionsvariation, just för att jag tycker att det senare bagatelliserar snarare än inkluderar. Även om min diagnos gör så att mina fysiska funktionsnedsättningar varierar () så föredrar jag att prata om mig själv i termer som att jag är funktionsnedsatt, men om jag talar om eller till andra så försöker jag använda begreppet funktionsvariation eftersom att det numera är mer vedertaget.

Jag förstår! Vilken stor skillnad dock, att du upplever funktionsvariation vara mer etablerat! Där jag rör mig är definitivt funktionshinder/funktionsnedsatt betydligt mer vanligt, det har bara varit mindre grupper i min omgivning som använt sig av funktionsvariation.

Jag tycker att man måste skilja på "sämre funktion" (vilket det ju t.ex. är att inte kunna se något, jämfört med att kunna det) i något avseende och personens människovärde! Det är ju här, menar jag, som det historiskt blivit fel då man sett "invalider" (tänk bara på det ordet på engelska - invalid!

) som personer med mindre värde än friska. Kan hålla med om att "funktionsnedsättning" inte är neutralt, då man ju ser det som en sämre funktion av någonting (kunna gå, springa, se o höra t.ex.) än det som är helt friskt. Men jag menar att man kanske måste se saker för vad de är, utan att koppla det till människovärdet! Alla är lika mycket värda. Punkt. Vissa har funktionsnedsättningar och behöver därför hjälp med att anpassa sin omgivning i någon mån, och då skall vi hjälpa till med det. Ungefär så. Hoppas det blev begripligt?

Absolut! Jag kommer (som de flesta, skulle jag tro!) från perspektivet att olika funktionsvariationer/hinder/nedsättningar inte har den minsta påverkan på en människas värde. Det borde vara självklart.

Behövs det ett samlande namn på hela gruppen människor som inte är 20-40 åringar på normalkurvan? Behoven är så väldigt olika för olika grupper och individer. Det finns liksom inte något magiskt sätt att tillgänglig göra ett museum för alla.

Det kanske är bättre att beta av grupp för grupp - hur tillgängligt är vårt museum för rullstolsburna människor, för människor som har svårt att gå? Synskadade? Hörselskadade? Här vi audiotourer för olika målgrupper? Är det lätt att hitta i lokalerna? Lätt att veta hur man kommer in med och utan rullstol etc.

Problemet är att funktionsanpassning ofta blir en box man ska kryssa i. Vi arbetar med jämställdhet, etnisk mångfald och funktionsanpassning. Vi har många policy-dokument. Det är viktigt att det blir mer än något man gör för att man därtill är nöd och tvungen

Att beta av grupp för grupp kan definitivt vara ett effektivt, konkret sätt att göra det på! En fundering som jag får ur det perspektivet är prioritet – stora förändringar i det fysiska rummet tar ju ofta rätt lång tid på ett museum och om det inte skulle stänga helt under arbetet, kan det bli ett problem angående vad som genomförs först? ”Nu har vi förbättrat tillgängligheten för dem med specifika behov inom hörsel, vi får invänta nästa satsning på att tillgängliggöra verksamheten för de som har specifika behov gällande syn/rullstolsburna/etc”?

Jag tänjer att eftersom många museer under de senaste åren börjat studera sin roll som en historiskt (ofta) vit institution där den största andelen personer med inflytande har varit män från medel-och överklassen så verkar det populärt att se vilka historier/berättelser/perspektiv som fattas i arkiven genom att tematisera – då blir det nog lätt de där ”boxarna” som kryssas i, att ”nu representerar vi er, sedan er, sedan är ni på tur”. Det är nog enklare att konkret visa hur man arbetar med olika gruppers inkludering och representation genom att ändå hålla dem särskilda istället för att bygga på befintliga berättelser lager för lager till en helhet? Nog för att det också kan vara ett problem i sig, där man inkluderar genom att särskilja det man väljer att belysa.

 

[Monimaker]

Vi lever i en definitionshysteriskt samhälle. Måste man definiera människor? Kan man inte bara ange att man anpassar verksamheten efter behov? Handikappsanpassad är ju en framkomlighetsbegrepp, varför kan man inte då bara nöja sig med att säga "vi har en funktionsanpassad verksamhet, vg kontakta oss så berättar vi mer"?

Intressant synpunkt och jag tycker att det låter lämpligt, det är ett begrepp som jag sett hos vissa museer. Ofta tycker jag att museer inte refererar till sig själva som endast anpassade, utan att man vill sträcka sig ut och verkligen rikta sig mot någon med extra tydlighet, det vill säga ”Ni med det här specifika behovet är även välkomna”. Här kan jag bara ha stött på museer som just marknadsfört sig så och missat andra exempel. Dessa museer kanske gör det onödigt krångligt för sig där det bara hade räckt med att vara tydliga med vilka möjligheter som finns utan att försöka adressera specifika grupper?

Vad hände med begreppet "tillgänglighetsanpassning"? Kan väl passa bra in på exemplet med Museumet?

Verkligen, det hade ju också varit ett lämpligt begrepp, ihop med @honung funktionsanpassad.

Lite på samma tema har jag funderat över vilka ord som är bäst att använda när vi pratar om personer som kallats "förståndshandikappade" och "utvecklingsstörda"? Det mest modernt korrekta är kanske "person med kognitiv funktionsvariation"? Men känns klumpigt.

Just förståndshandikappad och utvecklingsstörd är inte begrepp som vi behandlat, men jag har läst lite olika definitioner, t.ex. intellektuell/kognitiv funktionsnedsättning eller intellektuellt/kognitivt funktionshinder. Jag har ingen koll på hur sådana benämningar behandlas inom t.ex. sjukvården, men att förändringar är ständigt pågående? Jag har för mig att till exempel det som tidigare benämndes som autismspektrumstörning allt oftare benämns som autismspektrumtillstånd och så vidare? Borderline benämns till exempel på Vårdguiden som emotionellt instabilt personlighetssyndrom och inte som en personlighetsstörning, dock med hänvisning till att personlighetsstörning vore missvisande eftersom att symptomen inte är resultat av störningar i personligheten.

 

[Wingates]

Lite på samma tema har jag funderat över vilka ord som är bäst att använda när vi pratar om personer som kallats "förståndshandikappade" och "utvecklingsstörda"? Det mest modernt korrekta är kanske "person med kognitiv funktionsvariation"? Men känns klumpigt.

Jag använder utvecklingsstörning, och tänker att det är ok iom att tex FUB själva använder ordet. Det är dessutom ett ord alla förstår, ditt sistnämnda exempel tror jag kan förvirra och det hjälper ju ingen.

 

[kolblakkur]

Jag använder utvecklingsstörning, och tänker att det är ok iom att tex FUB själva använder ordet. Det är dessutom ett ord alla förstår, ditt sistnämnda exempel tror jag kan förvirra och det hjälper ju ingen.

Även jag använder ordet utvecklingsstörning.

 

[Singoalla]

Jag ber om ursäkt för ett långt inlägg i förväg, men det här är ett ämne som jag funderar på ofta och som därför också är svårt att sammanfatta.

Jag har just avslutat en universitetsutbildning där en stor del av fokuset låg på inkluderingsarbete, då de som väljer att fortsätta inom den yrkesbana som utbildningen påbjuder troligtvis kommer att hamna i situationer som rör arbeten kring inkludering- och jämställdhet i sitt vardagliga yrkesliv vid offentliga institutioner.

Ett av de begrepp som förekom då och då var termen funktionsvariation, vilken ersatte begrepp som funktionshindrad, handikappad och funktionsnedsatt. Miljön kunde till exempel vara funktionshindrande för individer om trösklarna är för höga, utrymmet för litet, det saknades möjlighet till hiss och så vidare. Målsättningen med detta föreföll vara att bryta de attityder som träder in när en individ blir en del av den medicinska modellen – normbrytande funktioner görs till ett tillstånd som föranleder ett behov av att ställa något till rätta, åtgärda tillståndet och bringa det tillbaka till normen för vad som är en fullt funktionerande människa.

Jag själv var en av dem som verkligen fattade tycke för begreppet och tacksamt ersatte funktionshinder, handikapp och funktionsnedsättning med funktionsvariation och kände mig progressiv, inkluderande och precis så neutral som jag vill vara. Det tog ett tag innan jag kom i kontakt med personer som är bärare av vad jag nu benämnde funktionsvariationer och mitt nya perspektiv blev, som tur är, problematiserat – åsikter för de gamla begreppen diskuterade att funktionsnedsatt eller funktionsnedsättning redan är neutralt laddat nog och att användandet av funktionsvariation gör att personer upplever att lidande/stigmatisering bagatelliseras. Diskurserna kring funktionsvariationer tas nästan till den nivå att samtliga individer är bärare av och ryms inom spektrat för funktionsvariationer. Här finns också ett stort problem med att presentera funktionsvariation som en synonym till funktionsnedsättning, funktionshinder eller handikapp – de representerar olika saker men ändå ses funktionsvariation ändå som en ersättare.

Det visade sig tydligt genom dessa berättelser att neutraliseringen av begreppet orsakade lidande och en känsla av att inte tas på allvar, vilket självklart är enormt problematiskt. Det viktigaste är, enligt mig, att varje individ skall ha rätten och tolkningsföreträdet att själv bestämma vilken terminologi som denne vill skall användas, men samtidigt är det svårt att veta vilken terminologi som är den individuellt föredragna på förhand.

Egentligen har jag två funderingar – ponera att ni skulle arbeta med att ta fram en verksamhetsplan/policy för till exempel ett museum, vilket är den bransch inom vilken min utbildning var förelagd, där ni skall redogöra för museets arbete kring funktionalitetsperspektiv: vilken terminologi hade ni använt? Ett projekt som tidigare varit verksamt för att museum skall vara tillgängliga för alla genom att förändra planerandet och byggandet av utställningar var Funktek, vilka genomgående använde termen funktionsvariation genom projektet. Kutymen för museer nu är att i större utsträckning arbeta med olika grupper istället för om dem, men samtidigt visar debatten att museet inte kan förvänta sig homogenitet när det kommer till preferenser gällande terminologin om de tillfrågar gruppen.

Den andra funderingen är om någon här själv reflekterat över funktionsvariation som begrepp? Är det obekant, brukar ni det själva, hur gör personer i er närhet? Har det skapat friktion, debatt eller konflikt? Min personliga erfarenhet är att många fortfarande talar i termer om funktionsnedsättning eller dylikt, men att de ofta byter ut detta mot funktionsvariation när de introduceras för begreppet utan att egentligen diskutera de olika begreppen – funktionsvariation blir, verkar det som, det nya och moderna och detta förefaller vara positivt i de flestas medvetande.

Jag vet inte alls mycket om begreppet, men anlitar i jobbet en utav Sveriges främsta konsulter på tillgänglighetsarbete och hen använder ordet funktionsnedsättning. I mitt huvud, och som sagt utan vidare kunskap, så känns det logiskt. Framför allt i kontexten tillgänglighetsarbete så handlar det ju om att underlätta framkomligheten för personer som har det svårare att ta sig fram, det är alltså svårigheter/nedsättningar det pratas om. Jag gillar även ordet nedsättning mer än handikapp, nedsättning låter mer som att det kan vara i varierande grad medan handikapp mer som en.. stämpel? Jag tror dock att Friskis använder ordet funktionsvariation. Kanske lämpar det sig bättre i kontexten träning. En rullstolsburen kanske har funktionsnedsättning i nedre delen av kroppen men är stark över det normala i överkroppen. En funktionsvariation?

Men vad vet jag. Här sitter jag kärnfrisk och spekulerar.

 

[Vassi]

Jag tycker att man måste skilja på "sämre funktion" (vilket det ju t.ex. är att inte kunna se något, jämfört med att kunna det) i något avseende och personens människovärde! Det är ju här, menar jag, som det historiskt blivit fel då man sett "invalider" (tänk bara på det ordet på engelska - invalid! ) som personer med mindre värde än friska. Kan hålla med om att "funktionsnedsättning" inte är neutralt, då man ju ser det som en sämre funktion av någonting (kunna gå, springa, se o höra t.ex.) än det som är helt friskt. Men jag menar att man kanske måste se saker för vad de är, utan att koppla det till människovärdet! Alla är lika mycket värda. Punkt. Vissa har funktionsnedsättningar och behöver därför hjälp med att anpassa sin omgivning i någon mån, och då skall vi hjälpa till med det. Ungefär så. Hoppas det blev begripligt?

Jag är helt med i sista delen, att alla är lika mycket värda och att de som har svårt inom olika områden ska få hjälp med det. Med det sagt, och nu kanske jag både märker ord och är väldigt påverkad av just ”mitt” område, för att få problematisera vidare; de jag arbetar med har inte fysiska nedsättningar. Det du skriver i din text är enbart fysiska nedsättningar och du ställer det mot ”det som är helt friskt”. Det finns nedsättningar/variationer som inte är sjukdomar, det finns inget att bli frisk ifrån. Det är ju en av anledningarna att det är många inom AST-communityt som driver frågan om just ”variation”. De som driver frågan ser det inte som att de är nedsatta i funktion utan att deras fungerande är just en variation. För de som driver den frågan är det inte ”att se det för vad det är” när andra berättar för dem att de är funktionsnedsatta (och på mer eller mindre trevliga sätt försöker lära/tvinga dem att anpassa sig till normen). Sen finns det som jag tidigare nämnt andra inom samma community som ser det från andra hållet och ser det som förringande att prata om variation framför nedsättning, precis som jag skrev i förra inlägget.

Jag tror inte att du och jag ser det så olika egentligen, men just vad som är ”friskt” är en känslig fråga för många som jag möter i jobbet. Jag tycker det är viktigt att problematisera och påminnas om att det vi ser som funktionsnedsättningar omfattar ett väldigt brett spann av egenskaper, inte bara fysiska

 

[ptr]

En variation borde väl vara när det varierar - tex för de med besvär av sjukdomar som går i cykler osv. Kan vara väldigt svårt för andra att förstå att allt från att gå och röra sig som de flesta andra till att sitta i rullstol är vardag för dessa. Så trodde att -yes, äntligen har de hittat på ett fack för dessa. Men så fasen heller.