Olika intressen beroende på kön (utbruten från Vad gör vi? del 2 - Kids Edition)

Jag som träffar hundratals barn i 3-5 års åldern på jobbet har därmed en hyffsad statistik. Jag låter alltid barnet välja fritt från vår leksakshylla innehållande djur, dockskåp, uppblandad playmobil*, uppblandat lego*, fordon och matservis. De finns också möjlighet att rita och titta i böcker.

(*både lego och playmobil kommer i väldigt könstypade förpackningar)

Generellt så håller fördomarna. Ska jag säga något mer utöver det så är det möjligen att jag oftare ser pojkar välja traditionella "flickleksaker" än omvänt. Det är fler pojkar som väljer dockskåp än vad det är flickor som väljer fordon. Med det sagt så träffar jag också flest pojkar. Men kanske gör vi som samhälle ett bättre jobb med att uppmuntra pojkar till mer varierad lek än vad vi gör med flickorna? Hade varit en intressant studie om inte annat.

Som sagt, detta är ungar på 3-5 år där 99% gått på förskola i flera år och redan är välmarinerade i kultur och normer. Att skilja arv och miljö utifrån detta är omöjligt.
 
Jag som träffar hundratals barn i 3-5 års åldern på jobbet har därmed en hyffsad statistik. Jag låter alltid barnet välja fritt från vår leksakshylla innehållande djur, dockskåp, uppblandad playmobil*, uppblandat lego*, fordon och matservis. De finns också möjlighet att rita och titta i böcker.

(*både lego och playmobil kommer i väldigt könstypade förpackningar)

Generellt så håller fördomarna. Ska jag säga något mer utöver det så är det möjligen att jag oftare ser pojkar välja traditionella "flickleksaker" än omvänt. Det är fler pojkar som väljer dockskåp än vad det är flickor som väljer fordon. Med det sagt så träffar jag också flest pojkar. Men kanske gör vi som samhälle ett bättre jobb med att uppmuntra pojkar till mer varierad lek än vad vi gör med flickorna? Hade varit en intressant studie om inte annat.

Som sagt, detta är ungar på 3-5 år där 99% gått på förskola i flera år och redan är välmarinerade i kultur och normer. Att skilja arv och miljö utifrån detta är omöjligt.
Kan det vara för att pojkarna annars mest erbjuds "pojkleksaker" och därför intresserar sig för ngt nytt och spännande som dom inte är vana vid.

Jag vet inte i vilket sammanhang du träffar barnendu har men det låter som att du bara träffar ett barn itaget. Kanske pojken då vågar välja den där leksaken som han egentligen gärna vill leka med men inte vågar välja på förskolan tillsammans med andra barn.

Jag upplever att det är mer "ok" för tjejer att leka med bilar än för en pojke att leka med dockor. Iaf när barnet blir lite äldre.
 
Kan det vara för att pojkarna annars mest erbjuds "pojkleksaker" och därför intresserar sig för ngt nytt och spännande som dom inte är vana vid.

Jag vet inte i vilket sammanhang du träffar barnendu har men det låter som att du bara träffar ett barn itaget. Kanske pojken då vågar välja den där leksaken som han egentligen gärna vill leka med men inte vågar välja på förskolan tillsammans med andra barn.

Jag upplever att det är mer "ok" för tjejer att leka med bilar än för en pojke att leka med dockor. Iaf när barnet blir lite äldre.

Exakt! Miljön är en viktig faktor i detta också. Barnen som jag träffar en och en i en sjukhusmiljö, beter sig sannolikt inte helt likadant hemma eller på förskolan. Miljön hos mig är också extra laddad i och med att vi träffas såpass sällan (4-6 gånger per år i snitt), varför också leksakerna som erbjuds blir extra intressanta.
 
Hittils upplever jag båda mina barn som rätt likadana men med olika personligheter. Yngsta är dock bara 1,5 år men han gillar exakt samma saker som storasyster gillade. Kan ju också bero på att de växer upp i exakt samma miljö och med nästan exakt samma saker. Väljer barn att gilla saker eller får de helt enkelt gilla vissa saker?

Apa ser och apa gör, tror jag väldigt mycket på. Och det behöver absolut inte vara negativt, vad som kan vara negativt är om man nekar barn att få apa efter och testa baserat på kön. Storasyster lekte prinsessa i klackaskor storlek 38, lillebror högg skorna så fort hon lämnade dom. Där kan jag ju välja att "nä men inte ska du leka prinsessa höhö" eller bara hjälpa honom gå i klackaskorna så han får tramsa runt precis som syster.

(Han var svinnöjd över att han också kunde gå i skorna❤️)
 
Jag vet inte om detta är rätt tråd, om inlägget ska vara i sommartråden-22 eller om det ska vara en egen tråd. Det får moderator avgöra, men så länge skriver jag här!

Jag har ju tvillingar som de flesta vet, en pojke och en flicka. Jag klär de ofta i traditionella kläder för respektive kön men leksakerna vi har hemma är rätt neutrala. Liksom bebis/barnleksaker av olika slag och färger. Möjligtvis någon bil men inga dockor. Böckerna vi har är också neutrala, eller passar för alla. De är 14 månader gamla.
När vi kommer till öppna förskolan så går Cajsa ofta till dockhörnan, bär runt på någon docka eller kör en dockvagn. Carl kan ev kasta ner någon docka och ”rejsa runt” med en vagn. Men upplever att Cajsa gärna går dit och faktiskt leker med/uppskattar dockorna. Det är ingen, vad jag sett, på öppna förskolan, som konkret just visat henne dockorna.
Detta fascinerar mig, jag är hyffsat medveten om genus/könsroller och liknande, även om vi inte lever som vi lär riktigt hemma, då sambon snickrar/mekar bilar och jag lagar mat. Är det någon mer som gjort liknande iakttagelser eller har någon vettig kommentar? Jag vet inte riktigt vad jag vill diskutera, mer än att berätta över just fascinationen!
Vi har en pojke. Han är framåt, fysisk och älskar alla slags fordon! Först nu vid snart fyra års ålder kan han tänka sig att sova med något gosedjur, tidigare var det uteslutande en traktor eller liknande som skulle sovas med. Nu för tiden kan gosekanin _och_ traktor funka.
Ingen av oss föräldrar har något fordonsintresse alls, och för egen del gällde hästar och djur för hela slanten. Maken gillar djur, natur och sällskapsspel. Så kan det gå :)
Man får se det från den ljusa sida: Om det håller i sig kanske vi törs köpa en traktor till gården så småningom, ifall någon i familjen har lust att meka med det när den inte funkar.
 
Senast ändrad:
Apa ser och apa gör, tror jag väldigt mycket på. Och det behöver absolut inte vara negativt, vad som kan vara negativt är om man nekar barn att få apa efter och testa baserat på kön. Storasyster lekte prinsessa i klackaskor storlek 38, lillebror högg skorna så fort hon lämnade dom. Där kan jag ju välja att "nä men inte ska du leka prinsessa höhö" eller bara hjälpa honom gå i klackaskorna så han får tramsa runt precis som syster.

Jag tror också mycket på att de härmar. Men även ett visst inslag av eget intresse.

Ser jag på min dotter som är 2 år, där hennes bröder leker med traktorer, pokemonkort, spelar tv-spel och bygger lego så är det exakt samma sak som hon gör hemma. Hon härmar dom mer än vad hon härmar oss föräldrar (laga mat, diska osv). Hittar hon dockor nånstans så är det intressant för att det har hon inga själv. Eller jo hon fick en liten barbie-docka igår med en elefantunge. Dockan har fått åka lite buss men det var mest elefanten som var intressant - mycket djurpark i somras och hon har bok om djuren på zoo.
 
Min son har aldrig umgåtts med någon som har intresse för fordon öht vilket jag antar har påverkat hans icke-intresse. Han leker inte heller med dockor, det gjorde jag knappt heller när jag var liten. Men djur är en stor hit, allt från dinosauriefasen som han och 75 % av alla de andra på förskolan gick igenom till havsdjur och insekter (han har terrarier hos sin pappa där han samlar på en massa kryp). Han delar intresset med flera andra barn i skolan, både pojkar och flickor. Utöver djur är det datorspel som gäller, sannolikt pga pappans intresse och uppmuntran. Kläder har inte riktigt intresserat honom men han gillade glitter och rosa tills han började skolan, då kom han hem och sa att det var den fulaste färgen i världen och att han skulle bli retad om han hade det på sig :(. Otroligt tragiskt att en 6-åring säger så. Denne har ju fått höra det av jämnåriga barn, och hur har de fått lära sig?

Även om barn är olika så tror jag att vi påverkar dem MYCKET. Att pojkar kanske är motoriskt rörligare i genomsnitt, och att vi då presenterar leksaker som symboliserar höga ljud, fart och kraft.
 
Jag vet inte om detta är rätt tråd, om inlägget ska vara i sommartråden-22 eller om det ska vara en egen tråd. Det får moderator avgöra, men så länge skriver jag här!

Jag har ju tvillingar som de flesta vet, en pojke och en flicka. Jag klär de ofta i traditionella kläder för respektive kön men leksakerna vi har hemma är rätt neutrala. Liksom bebis/barnleksaker av olika slag och färger. Möjligtvis någon bil men inga dockor. Böckerna vi har är också neutrala, eller passar för alla. De är 14 månader gamla.
När vi kommer till öppna förskolan så går Cajsa ofta till dockhörnan, bär runt på någon docka eller kör en dockvagn. Carl kan ev kasta ner någon docka och ”rejsa runt” med en vagn. Men upplever att Cajsa gärna går dit och faktiskt leker med/uppskattar dockorna. Det är ingen, vad jag sett, på öppna förskolan, som konkret just visat henne dockorna.
Detta fascinerar mig, jag är hyffsat medveten om genus/könsroller och liknande, även om vi inte lever som vi lär riktigt hemma, då sambon snickrar/mekar bilar och jag lagar mat. Är det någon mer som gjort liknande iakttagelser eller har någon vettig kommentar? Jag vet inte riktigt vad jag vill diskutera, mer än att berätta över just fascinationen!
Jag tänker att barn i många fall har en uppfattning om de är pojke eller flicka eller kanske inget speciellt. Därmed också en uppfattning om de är på g att bli som pappa eller som mamma. Så om pappa håller på med bilen och man vet att man känner sig som och uppfattas som en pojke så lär det ju vara naturligt att man förmodar att bilen är för mig, en sak jag ska lära mig. Om man uppfattar sig som en flicka och uppfattar att man då ska bli som mamma och då ser mamma pyssla med hemmet lär det kanske vara naturligt att man då förmodar att just hemmet och barnen är ens sak. (jmf min gosse har inte som yttepytte varit intresserad av bilar alls, gissa vem som kör bilen hemma... och ingen av oss har uppmuntrat något intresse för bilar utöver det -eftersom bilar är ointressanta. Speciellt jämfört med katter och hästar.)

Sedan finns även ofta ett tryck från förskolan, det är bekräftat i forskning om beteende hos pedagoger, att de utan att tänka på det visar dockhörnan extra noga för flickan och bilhörnan extra noga för pojken. Att tro att ett barn är intresserad av en sak påverkar hur man visar saken. Det kan vara något så lite som en mjukhet i rösten för det ena. Till något mer extremt som vår förskola som bara rätt och slätt ritade en bil för pojken och en blomma för flickan och skippar att visa alla hörnor.

Sedan pratar föräldrar och förskolepersonal olika med barnen. Framför allt olika mycket, dvs längre och mer komplicerade meningar till flickor och frågor man kan svara på istället för tillsägelser.

Sedan det allra senaste från USA var att framför allt pappor behandlade barnen olika. Var mer känslomässigt lyhörda mot flickor och lyste upp både i hjärnan och ansiktet när de log och svarade på när de var ledsna med många ord och känslor. Pratade också på ett sätt med flickor som uppmuntrade akademiska och analytiska tankesätt. Medan de lyste upp i hjärnan bara när de såg neutrala pojkansikten och lekte rough and tumble med dem och använde bara ord som bekräftade eller kommenterade resultat på ansträngning. Sedan finns såklart möjligen en skillnad i botten, men vi har inte på långa vägar nått botten och kunnat titta på den. Det är inte som om bilar fanns på stenåldern och dockor har tydligen varit för alla barn en gång.
 
Senast ändrad:
Jag vet inte om detta är rätt tråd, om inlägget ska vara i sommartråden-22 eller om det ska vara en egen tråd. Det får moderator avgöra, men så länge skriver jag här!

Jag har ju tvillingar som de flesta vet, en pojke och en flicka. Jag klär de ofta i traditionella kläder för respektive kön men leksakerna vi har hemma är rätt neutrala. Liksom bebis/barnleksaker av olika slag och färger. Möjligtvis någon bil men inga dockor. Böckerna vi har är också neutrala, eller passar för alla. De är 14 månader gamla.
När vi kommer till öppna förskolan så går Cajsa ofta till dockhörnan, bär runt på någon docka eller kör en dockvagn. Carl kan ev kasta ner någon docka och ”rejsa runt” med en vagn. Men upplever att Cajsa gärna går dit och faktiskt leker med/uppskattar dockorna. Det är ingen, vad jag sett, på öppna förskolan, som konkret just visat henne dockorna.
Detta fascinerar mig, jag är hyffsat medveten om genus/könsroller och liknande, även om vi inte lever som vi lär riktigt hemma, då sambon snickrar/mekar bilar och jag lagar mat. Är det någon mer som gjort liknande iakttagelser eller har någon vettig kommentar? Jag vet inte riktigt vad jag vill diskutera, mer än att berätta över just fascinationen!
Här ser vi ett exempel på ett antal personer som könsneutralt visar leksaker för barn (anser de).


Favorit i repris :D
 
Det är intressant, mina döttrar har ganska könsneutrala frisyrer (bebisen mest för att hon inte har hår än 😅, men 4,5åringen ffa.) och väldigt blandade garderober. Blir sorgligt nog jättetydligt att äldsta får ganska annorlunda bemötande från omgivningen beroende på hur hon för dagen är klädd.
Samma med vår son som liten. Alla borde klä sin son i rosa så han får uppleva den goa tonen det blir i rösten som bebis. Har man rosa body och ljusblå munktröja så blir det kortslutning och det är också kul att se :) (eller inte beroende på).

Tycker att i reklam och film framställs alltid flickor som så himla goa, söta och busiga och kloka och duktiga i skolan och pojkar som mer dryga, lite korkade och irriterande, med stereotypen -kan inte läsa och gillar inte att läsa även i SVT barnprogram. (Detta har ändrats rejält sedan jag var liten.) Något jag aldrig ens hade märkt innan jag fick barn.
 
Angående detta med kläder. Vår son har ett ganska stort intresse för kläder och accessoarer och gillar glitter, guld, regnbågar, enhörningar etc som oftast återfinns på tjejavdelningen. Har vid upprepade tillfällen blivit ifrågasatt för detta av "äldre släktingar", varpå sonen stått på sig. Han ville exempelvis ha fluffiga öronmuffar vilket kritiserades och ansågs vara "för tjejer" varpå sonen frågar "varför då?" Han ha drivit igenom både köp av leopardfärgade fuskpälsar och paljett-tröjor och hittills verkar ingen ha tråkat honom för nånting i skolan eller så, även om han oftast väljer att ha lite mer neutrala kläder där. Utan det är alltså vuxna personer i vår omgivning som fällt kommentarer.
 
Kan det vara för att pojkarna annars mest erbjuds "pojkleksaker" och därför intresserar sig för ngt nytt och spännande som dom inte är vana vid.

Jag vet inte i vilket sammanhang du träffar barnendu har men det låter som att du bara träffar ett barn itaget. Kanske pojken då vågar välja den där leksaken som han egentligen gärna vill leka med men inte vågar välja på förskolan tillsammans med andra barn.

Jag upplever att det är mer "ok" för tjejer att leka med bilar än för en pojke att leka med dockor. Iaf när barnet blir lite äldre.
Det läste jag något om för länge sedan. Att pojkar valde mer varierat om de var själva än i sällskap med andra barn.
 
Angående detta med kläder. Vår son har ett ganska stort intresse för kläder och accessoarer och gillar glitter, guld, regnbågar, enhörningar etc som oftast återfinns på tjejavdelningen. Har vid upprepade tillfällen blivit ifrågasatt för detta av "äldre släktingar", varpå sonen stått på sig. Han ville exempelvis ha fluffiga öronmuffar vilket kritiserades och ansågs vara "för tjejer" varpå sonen frågar "varför då?" Han ha drivit igenom både köp av leopardfärgade fuskpälsar och paljett-tröjor och hittills verkar ingen ha tråkat honom för nånting i skolan eller så, även om han oftast väljer att ha lite mer neutrala kläder där. Utan det är alltså vuxna personer i vår omgivning som fällt kommentarer.
Jo vår unge tyckte också om mycket färg och valde alltid rosa till sjuårsåldern då det ganska klart framgick att det inte var ok. Då föll också intresset för kläder i flera år minst sagt, färgen Killblå är faktiskt inte så rafflande för alla. Nu finns av 100 t-shirts 80 svarta och 15 killblå. Sedan högst tre gröna varav en trist grön (så tråkig att den inte ens går att välja bland färgerna ovan) och med lite tur en signalröd (samma där) och en fin röd.
 
Jo vår unge tyckte också om mycket färg och valde alltid rosa till sjuårsåldern då det ganska klart framgick att det inte var ok. Då föll också intresset för kläder i flera år minst sagt, färgen Killblå är faktiskt inte så rafflande för alla. Nu finns av 100 t-shirts 80 svarta och 15 killblå. Sedan högst tre gröna varav en trist grön (så tråkig att den inte ens går att välja bland färgerna ovan) och med lite tur en signalröd (samma där) och en fin röd.
Ja, hade också trott att det skulle bli ett annat socialt tryck bland jämnåriga nu när han är lite äldre men verkar tack och lov inte särskilt påverkad ännu (han går i tvåan, så det kanske kommer senare vem vet).

Men han har också, ehum… ganska stark integritet. Vet inte vart den kommer ifrån riktigt 😅 Men kan tänka mig att OM nån sa nånting, skulle han på pin kiv klä sig som en dragqueen dagen därpå bara för att.
 
Ja, hade också trott att det skulle bli ett annat socialt tryck bland jämnåriga nu när han är lite äldre men verkar tack och lov inte särskilt påverkad ännu (han går i tvåan, så det kanske kommer senare vem vet).

Men han har också, ehum… ganska stark integritet. Vet inte vart den kommer ifrån riktigt 😅 Men kan tänka mig att OM nån sa nånting, skulle han på pin kiv klä sig som en dragqueen dagen därpå bara för att.
Väldigt stereotypt område vi flyttade till, villor o radhus, det var en extrem skillnad.
 
Väldigt stereotypt område vi flyttade till, villor o radhus, det var en extrem skillnad.
Jaa, det där kan nog vara väldigt olika beroende på vart man bor! Vi bor i ett väldigt blandat område (villor/bostadsrätter/hyressrätter) hyfsat centralt i en större stad. Väldig blandning av av olika socioekonomiska grupper och olika etniciteter.
 
Jaa, det där kan nog vara väldigt olika beroende på vart man bor! Vi bor i ett väldigt blandat område (villor/bostadsrätter/hyressrätter) hyfsat centralt i en större stad. Väldig blandning av av olika socioekonomiska grupper och olika etniciteter.
Jo exakt, precis det var det vi flyttade ifrån :) där var det väldigt positiv känsla jämförelsevis.
 
Samma med vår son som liten. Alla borde klä sin son i rosa så han får uppleva den goa tonen det blir i rösten som bebis. Har man rosa body och ljusblå munktröja så blir det kortslutning och det är också kul att se :) (eller inte beroende på).

Tycker att i reklam och film framställs alltid flickor som så himla goa, söta och busiga och kloka och duktiga i skolan och pojkar som mer dryga, lite korkade och irriterande, med stereotypen -kan inte läsa och gillar inte att läsa även i SVT barnprogram. (Detta har ändrats rejält sedan jag var liten.) Något jag aldrig ens hade märkt innan jag fick barn.
Vi har ärvt mycket kläder från äldre tjej kusiner. Så min son misstas ganska ofta för tjej. En lila hoodie räcker ju för att folk ska kalla honom för tjej. Men tyvärr in jag ana att andra vuxna bemöter honom olika om de tror han är tjej vs. Kille :(
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden IV
  • Hundrädda
  • Airtags, selar etc

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp