Relationsproblem

Tindra2005

Trådstartare
Skapade ett anonymt nick eftersom jag inte riktigt vill att det kommer ut.

Allting började för ca 1år sen när jag jobade på annan ort långt bort i 6mån. Jag var då bara hemma varannan helg. Under min vistelse där fick jag frågan av en kollega vad jag har gemensamt min sambo. En fråga jag faktiskt inte kunde svara på skrämmande nog eftersom vi då varit tillsammans i 3år :o Denna fråga har förföljt mej och jag har funderat många gånger. Jag tycker om honom väldigt mycket. Han är stabil och lugn och har ett sunt förnuft. Han vill göra saker och han är väldigt omtänksam. Familjen är den centrala punkten i hans liv.

Jag tycker att dessa egenskaperna är väldigt viktiga och förmodligen en stor anledning att vi forfarande är tillsammans. En annan anledning är att vi knappt ses eftersom båda jobbar mycket så vi tröttnar inte direkt på varandra.

Naktdelen med sambon är att jag får sköta allt med huset.. inkl plocka undan efter honom även när han är hemma. Dessutom avskyr han hästarna så det blir titt som tätt gräl om dessa. Vi har separat ekonomi så han har inget med hästarna att göra. Hunden älskar han och hon följer hans minsta vink.

I samband med att jag började jobba i en grannkommun så träffade jag på en kille som jag började prata med. Visst träffar jag många killar hela tiden eftersom min bransch är mansdominerade. Denna killen jobbar för ett annat företag och har hand om nybyggnation (jag jobbar med underhåll) så vi har setts kanske nån gång i månaden och då har vi alltid pratat en liten stund.

Nån gång under våren har smsandet eskalerat. Från någon enstaka i månaden till dagligen. Det blandas privat och jobb. Och det blev ju inte bättre när hans företag hyr in mitt företag och jag är den som är där mest. Och har även börjat ses utanför arbetstid. Vi har jätte roligt när vi ses och det är sällan en tyst stund.

Men som ni säkert anar så finns det mer spänning bakom. Kramar, fyllekåtsms (inget 'jag vill ha sex med dig' utan snarare 'vad snygg du är'). Och en dag när jag var trött köpte han choklad och letade upp vart jag befann mej. Jag kan inte förklara känslan mer än att det är väldigt laddat mellan oss. Fast sen är det det också så att ingen av oss letar efter någon. Jag har en sambo och han drar vidare om 6veckor.

Hur blir man av med den spänningen? Någon annan som känt lika dant och vad gjorde ni åt det?
 
Kan du inte bara surfa på känslan och sen gå vidare? Men jag tycker du borde fundera igenom relationen med din sambo ordentligt. Att sköta hushåll och gräla om hästar hade inte funkat för mig. En bra liten flirt ska för mig lyfta vardagen, göra att jag känner mig bekräftad och lite snyggare än vanligt men inte utgöra något reellt hot mot min relation. Jag skulle låta flirten rinna ut i sanden och ta ett snack med sambon och fundera på om jag verkligen vill ha en sådan relation.
 
Jag ser det så här: små förälskelser och flörter kommer och går. Det är mysigt och bekräftande, och man behöver inte agera på dem. Men man kan. Det är en sak.

Ditt förhållande är en annan sak. Och kanske en sak som du behöver ta förnyad ställning till. Oavsett den här förälskelsen.

Det finns ingen anledning att blanda ihop de två sakerna. De behöver inte alls ha med varandra att göra.
 
Skapade ett anonymt nick eftersom jag inte riktigt vill att det kommer ut.

Allting började för ca 1år sen när jag jobade på annan ort långt bort i 6mån. Jag var då bara hemma varannan helg. Under min vistelse där fick jag frågan av en kollega vad jag har gemensamt min sambo. En fråga jag faktiskt inte kunde svara på skrämmande nog eftersom vi då varit tillsammans i 3år :o Denna fråga har förföljt mej och jag har funderat många gånger. Jag tycker om honom väldigt mycket. Han är stabil och lugn och har ett sunt förnuft. Han vill göra saker och han är väldigt omtänksam. Familjen är den centrala punkten i hans liv.

Jag tycker att dessa egenskaperna är väldigt viktiga och förmodligen en stor anledning att vi forfarande är tillsammans. En annan anledning är att vi knappt ses eftersom båda jobbar mycket så vi tröttnar inte direkt på varandra.

Naktdelen med sambon är att jag får sköta allt med huset.. inkl plocka undan efter honom även när han är hemma. Dessutom avskyr han hästarna så det blir titt som tätt gräl om dessa. Vi har separat ekonomi så han har inget med hästarna att göra. Hunden älskar han och hon följer hans minsta vink.

I samband med att jag började jobba i en grannkommun så träffade jag på en kille som jag började prata med. Visst träffar jag många killar hela tiden eftersom min bransch är mansdominerade. Denna killen jobbar för ett annat företag och har hand om nybyggnation (jag jobbar med underhåll) så vi har setts kanske nån gång i månaden och då har vi alltid pratat en liten stund.

Nån gång under våren har smsandet eskalerat. Från någon enstaka i månaden till dagligen. Det blandas privat och jobb. Och det blev ju inte bättre när hans företag hyr in mitt företag och jag är den som är där mest. Och har även börjat ses utanför arbetstid. Vi har jätte roligt när vi ses och det är sällan en tyst stund.

Men som ni säkert anar så finns det mer spänning bakom. Kramar, fyllekåtsms (inget 'jag vill ha sex med dig' utan snarare 'vad snygg du är'). Och en dag när jag var trött köpte han choklad och letade upp vart jag befann mej. Jag kan inte förklara känslan mer än att det är väldigt laddat mellan oss. Fast sen är det det också så att ingen av oss letar efter någon. Jag har en sambo och han drar vidare om 6veckor.

Hur blir man av med den spänningen? Någon annan som känt lika dant och vad gjorde ni åt det?
Dumpa sambon oavsett och se vad som händer.
 
Blanda inte in förälskelsen med ditt förhållande med din sambo.

Ta en ordentlig funderare på om du vill gå igenom resten av livet med dessa konstanta gräll om hästarna och att du jämt får plocka upp efter honom. Vill du skaffa barn med denna karl om du nu vill ha barn? Isåfal kommer du antagligen vara den som får göra det mesta i ansvarstagande delen.
 
Kan du inte bara surfa på känslan och sen gå vidare? Men jag tycker du borde fundera igenom relationen med din sambo ordentligt. Att sköta hushåll och gräla om hästar hade inte funkat för mig. En bra liten flirt ska för mig lyfta vardagen, göra att jag känner mig bekräftad och lite snyggare än vanligt men inte utgöra något reellt hot mot min relation. Jag skulle låta flirten rinna ut i sanden och ta ett snack med sambon och fundera på om jag verkligen vill ha en sådan relation.

Nej det är nog så att det är bekräftelsen som lockar eftersom den kommer från annat håll än från sambon.

Vi har flera gånger diskuterat det här med att plocka undan efter sig men det händer tyvärr inte så mycket. Förra året när jag var borta så mycket så kom svärmor hit och städade :crazy: Så det är tur att han är borta så pass mycket annars hade jag aldrig stått ut!
 
Jag ser det så här: små förälskelser och flörter kommer och går. Det är mysigt och bekräftande, och man behöver inte agera på dem. Men man kan. Det är en sak.

Ditt förhållande är en annan sak. Och kanske en sak som du behöver ta förnyad ställning till. Oavsett den här förälskelsen.

Det finns ingen anledning att blanda ihop de två sakerna. De behöver inte alls ha med varandra att göra.

Nej att agera på dessa känslor vore korkat för det skulle såra sambon. Och det har han inte gjort sig förtjänt av! Han är absolut ingen idiot utan han behöver bara öppna ögonen. Men Det är inte min sak att uppfostra.

Visst är det härligt att få bekräftelse och uppskattning för det man gör. Och att någon ser det man gör! Det är lätt att bli hemmablind också så jag får också fundera igenom hur jag bekräftar sambon samt hur jag får bekräftelse tillbaka.
 
Håller med om att se det som två separata frågeställningar.

* Vad göra med relationen?
* Vad göra med förälskelsen?

Det ena har inte att göra med det andra, i min värld.

Det är bra frågeställningar. Det gäller att vara på det klara med vad man vill innan man gör något eftersom det kan sluta med att man sårat en person som står en väldigt nära.
 
Oh ja! Det var vad jag också tyckte :cautious: även tvätten gjorde svärmor. Jag mena på att det är väl bara att slänga in en maskin när han kommer hem vid 22tiden och gå upp 10min tidigare och hänga upp det :grin:
Här ställer jag mig upp och lämnar min vittnesbörd.
Jag levde med en sådan person i 20 år. Han blev aldrig bättre. Helt ärligt trodde han att det han sa var sant: att han städade mer än jag. Vår relation vittrade sönder - av många anledningar men det som gjorde att allt blev så vidrigt var denna oförståelse för mig, min person och att jag sa saker som var sanna.

Fundera på om du vill ge eventuella barn den mallen för en relation? Fundera på om du vill att ditt liv ska se ut såhär? Vad gör detta med dig som person? Blir du gladare, bättre, starkare än utan honom?

Han är absolut ingen idiot utan han behöver bara öppna ögonen.
En relation inte är ett projekt. Du är ihop med den personen som han är just nu. Inte med den han skulle kunna bli om han "skärpte sig" och la tvätt i maskinen, städade, öppnade ögonen.
 
Nej det är nog så att det är bekräftelsen som lockar eftersom den kommer från annat håll än från sambon.

Vi har flera gånger diskuterat det här med att plocka undan efter sig men det händer tyvärr inte så mycket. Förra året när jag var borta så mycket så kom svärmor hit och städade :crazy: Så det är tur att han är borta så pass mycket annars hade jag aldrig stått ut!
Kanske är det så att du borde fundera på varför du och sambon fortfarande är tillsammans. Visst kan man störa sig på ens partners beteende i vissa sammanhang, men sedan måste man ju jämföra vederbörandes fördelar med h*ns nackdelar och känna efter om man kan leva med nackdelarna.
Att däremot inte kunna respektera varandras fritidsintressen och känna sig tvungen att tjafsa om det, ja då är man fel ute tycker jag. Min man är inte överförtjust i mina hästar, men han respekterar mitt val att ha hästar. Jag avskyr att stöta tårna i min mans hantlar och Kettlebells men respekterar hans intresse. Är han nöjd så kan jag leva med att få blånaglar ibland ;)

Jag kan också tycka det är skönt att "vara ifred" från maken då och då, men när man känner att man inte kan uppskatta när partnern kommer hem efter att ha varit borta, ja då är det nog dags att ta sig en funderare...
 
Oh ja! Det var vad jag också tyckte :cautious: även tvätten gjorde svärmor. Jag mena på att det är väl bara att slänga in en maskin när han kommer hem vid 22tiden och gå upp 10min tidigare och hänga upp det :grin:

Det här får mig att undra om han bara har bytt mamma. Din sambo har inte växt upp till en man utan han bor kvar hemma i sitt pojkrum och mamma fixar.

Har levt med en sådan, han är idag mitt x. Han blev aldrig vuxen.
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
19 012
Senast: jemeni
·
Hästhantering Jag har ett helt fantastiskt halvblodsto som alltid har fungerat med alla hästar hon gått med. Unga, gamla, stora som hus, småttingar...
Svar
5
· Visningar
1 940
Senast: Stereo
·
Relationer Har tänkt lääänge nu att jag måste skriva av mig här på buke åter igen för att få lite råd från kloka individer. Jag har varit singel...
2 3
Svar
58
· Visningar
11 750
Senast: LovingLife
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
3 160
Senast: __sofia__
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Bra familjehund? Rasvak😇
  • Kattsnack 10

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp