T
Trollet
Nu får jag snart magsår av allt grubblande och oroande och jag tror inte att jag kommer klara detta själv. Dock vet jag inte vart jag ska vända mig (har dålig koll och kontakt med duktiga hästmänniskor här då det inte var så länge sen jag flyttade hit (Stockholm))

Mitt fyraåriga halvblodsto är så sur och grinig och hotar för minsta lilla grej!
Jag har försökt att vara bestämd och tala om för henne att sådär får man minsann inte göra men det hjälper inte hon blir bara ännu surare och hotar ännu mer. Jag blir i dessa lägen ganska rädd och har väl insett att jag kan aldrig vinna en fysisk fajt mot henne.
Jag har försökt med att ta det lugnt, låta henne vila och göra saker mer på hennes premisser. Ibland verkar det fungera lite men så pang så surnar hon till och jag tycker bara det blir värre och värre.
Jag vet inte längre vilken taktik jag ska köra med.
Själva träningen går bra. Hon lyssnar fint och jobbar på... då jag gör små ledarskapsövningar följer hon mig så fint och lyder minsta lilla vink.

Hon tjurar i boxen, i stallgången när jag ska leda henne ut från hagen eller till olika platser. Oftast tjurar hon ihop på samma ställe.
Ett exempel:
Hon står och hänger i boxen.
Jag öppnar och går in.
Hon "vaknar till" går med spetsade öron mot mig och börjar äta på några strån som ligger precis vid boxdörren. Jag kan klia henne men så helt plötsligt hotar hon och hugger i luften, vänder rumpan till och vill inte att jag kommer i närheten.
Antingen så står jag kvar tills hon kommer fram till mig igen och då försöker jag sätta på grimman eller så kliver jag med bestämda steg in till henne i boxen för att sätta på grimman. Hon tjurar ofta tills jag fått på grimman men inte stängt den sen åker öronen fram och hon är så söt så.
Hon kan försöka gå ut före mig ur boxen ibland men då säger jag till och hon lyder genast och går tillbaka. Jag leder ut henne ur boxen och då har hon slickat öronen bakåt och ser skitarg ut. Hon försöker sticka ner nosen i alla hinkar och höpåsar som finns på vägen.
Väl uppställd kan hon stå lugnt och stilla... jag kliar henne bakom öronen (som hon äääälskar) för att få henne på lite bra humör. i samma stund som hon står och njuter kan det komma hugg i luften. Då brukar jag försöka hålla kvar tills hon lugnat ner sig.
När jag borstar henne kan hon kicka och hugga i luften... jag har även då försökt hålla kvar tills hon slutat.
När jag leder henne ibland så kan hon helt enkelt stanna och stå där. Hon rör inte en fena. Glor på en och bara står där. Går jag nära och försöker så kan det komma hugg och kickar... står jag en bit bort och väntar ut henne börjar hon krafsa med hoven och det ser ut som om hon skulle kunna gå till attack när som. Ibland får jag med henne och då går hon bakom mig sur som attans med öronen slickade bakåt, huvudet sträckt framåt (redo att hugga), ibland när hon varit riktigt tjurig har hon Travat några steg efter mig och huggt i luften.
Såhär kan hon hålla på och steget till att hon blir farlig känns väldigt nära.
Jag kan inte hitta vad det är som är fel och nu vet jag inte vad jag ska göra. En sak har jag förstått och det är att det kan inte fortsätta.
Jag vet inte vart jag ska vända mig.
Jag skulle vilja ha någon som kom hem till oss, kollade på hur hon beter sig och hur jag beter mig, tala om vad som är fel, tala om vad jag ska göra och kanske hjälpa mig med de första stegen. Jag behöver hjälp och stöd fort men jag har inte pengarna att anlita vem som helst.
Samtidigt vill jag inte anlita vem som helst utan bara folk som är utbildade med lång erfarenhet som är proffs på det dom gör.
Visst kan jag ta att hon har häfftigt humör men hon får ju inte bete sig så illa att det innebär fara!
Snälla, snälla, snälla... är det ingen som har lite konkret hjälp att bidra med. Jag okar inte grubbla mer!
/Lilla Trollet som har gråten bakom ögonlocken och sinande hopp och tro
Mitt fyraåriga halvblodsto är så sur och grinig och hotar för minsta lilla grej!
Jag har försökt att vara bestämd och tala om för henne att sådär får man minsann inte göra men det hjälper inte hon blir bara ännu surare och hotar ännu mer. Jag blir i dessa lägen ganska rädd och har väl insett att jag kan aldrig vinna en fysisk fajt mot henne.
Jag har försökt med att ta det lugnt, låta henne vila och göra saker mer på hennes premisser. Ibland verkar det fungera lite men så pang så surnar hon till och jag tycker bara det blir värre och värre.
Jag vet inte längre vilken taktik jag ska köra med.
Själva träningen går bra. Hon lyssnar fint och jobbar på... då jag gör små ledarskapsövningar följer hon mig så fint och lyder minsta lilla vink.
Hon tjurar i boxen, i stallgången när jag ska leda henne ut från hagen eller till olika platser. Oftast tjurar hon ihop på samma ställe.
Ett exempel:
Hon står och hänger i boxen.
Jag öppnar och går in.
Hon "vaknar till" går med spetsade öron mot mig och börjar äta på några strån som ligger precis vid boxdörren. Jag kan klia henne men så helt plötsligt hotar hon och hugger i luften, vänder rumpan till och vill inte att jag kommer i närheten.
Antingen så står jag kvar tills hon kommer fram till mig igen och då försöker jag sätta på grimman eller så kliver jag med bestämda steg in till henne i boxen för att sätta på grimman. Hon tjurar ofta tills jag fått på grimman men inte stängt den sen åker öronen fram och hon är så söt så.
Hon kan försöka gå ut före mig ur boxen ibland men då säger jag till och hon lyder genast och går tillbaka. Jag leder ut henne ur boxen och då har hon slickat öronen bakåt och ser skitarg ut. Hon försöker sticka ner nosen i alla hinkar och höpåsar som finns på vägen.
Väl uppställd kan hon stå lugnt och stilla... jag kliar henne bakom öronen (som hon äääälskar) för att få henne på lite bra humör. i samma stund som hon står och njuter kan det komma hugg i luften. Då brukar jag försöka hålla kvar tills hon lugnat ner sig.
När jag borstar henne kan hon kicka och hugga i luften... jag har även då försökt hålla kvar tills hon slutat.
När jag leder henne ibland så kan hon helt enkelt stanna och stå där. Hon rör inte en fena. Glor på en och bara står där. Går jag nära och försöker så kan det komma hugg och kickar... står jag en bit bort och väntar ut henne börjar hon krafsa med hoven och det ser ut som om hon skulle kunna gå till attack när som. Ibland får jag med henne och då går hon bakom mig sur som attans med öronen slickade bakåt, huvudet sträckt framåt (redo att hugga), ibland när hon varit riktigt tjurig har hon Travat några steg efter mig och huggt i luften.
Såhär kan hon hålla på och steget till att hon blir farlig känns väldigt nära.
Jag kan inte hitta vad det är som är fel och nu vet jag inte vad jag ska göra. En sak har jag förstått och det är att det kan inte fortsätta.
Jag vet inte vart jag ska vända mig.
Jag skulle vilja ha någon som kom hem till oss, kollade på hur hon beter sig och hur jag beter mig, tala om vad som är fel, tala om vad jag ska göra och kanske hjälpa mig med de första stegen. Jag behöver hjälp och stöd fort men jag har inte pengarna att anlita vem som helst.
Samtidigt vill jag inte anlita vem som helst utan bara folk som är utbildade med lång erfarenhet som är proffs på det dom gör.
Visst kan jag ta att hon har häfftigt humör men hon får ju inte bete sig så illa att det innebär fara!
Snälla, snälla, snälla... är det ingen som har lite konkret hjälp att bidra med. Jag okar inte grubbla mer!
/Lilla Trollet som har gråten bakom ögonlocken och sinande hopp och tro