Du använder en gammal webbläsare. Den visar troligen inte denna och andra webbplatser på ett riktigt sätt. Du bör uppgradera eller använda en annan webbläsare.
huga. Fick lite oväntat kallelse till operation för killen. Vi var i förra veckan, den 20 till läkare då han fortfarande dreglar väldigt mycket (fått alla tänder) snarkar och ev har andningsuppehåll på nätterna (drar i alla fall plötsligt efter andan) Heeeeelt normalt tyckte läkaren och att vi skall vänta och avvakta. Hon skulle i alla fall konsultera näsa-öron svalg och vi skulle ringa om en månad för att höra resultatet
Döm om förvåningen när det i måndags, den 26 damp ner ett brev och han är inkokad för operation om en månad för att avlägsna nästoncillerna. Känns väldigt skrämmande (säkert mer då jag är full av hormoner just nu) Kommer dock att boka om tiden till nästa år då det varit så många stora förändringar i hans liv just nu.
Här fick jag verkligen gräva för att hitta tråden . På sidan 5 låg den helt bortglömd.
Hur går det för er andra nu. Tänk att vi snart har en massa treåringar. Vi har precis i dagarna helt slutat med napp, bara haft den nattetid nu ett år och varit 50/50 att han sovit utan den i princip hela natten. Men för ett par dagar sedan tappades den sista bort och så var den saken ur världen. han gnäller lite vid läggdags men går ok. Trodde de skulle bli svårare iom att lillasyster använder napp, men han är ok med det
Skulle säga både bra och tja inget. Han andas bättre men fortfarande väldigt täppt och dreglade vid senaste förkylningen. Tycker inte heller hans snarkningar har försvunnit. Läkaren hade ifrågasatt varför vi ens operera
men själva operationen gick bra och han fick åka hem redan efter 2 timmar. Maken var med och trots taxi var han helt slutkörd stackarn (10 mils enkelresa)
Hundträning Några tankar på vad som skulle kunna ha förändrats: Något med kisseriet så att han behöver ut oftare, försämrad syn eller hörsel som gör...
