Vad praktisktSå gjorde vi också när sonen var yngre och sov i bedside crib med öppen sida mot sängen. Han kunde somna om om man höll om honom lite, och låg gärna och myste om han vaknade. Nu: not so muchvaknar han dagtid så vaknar han, går absolut inte att söva om om han sovit lunch i sin säng. Ligga och mysa? Nej, upp och röja direkt. Så det blev ett icke-problem för oss av sig självt!
. Det kanske blir likadant för oss .Förlåt, otydligt av mig
Okej, vad intressant! Har hört om många som kör på 120-säng
Men - finns det inte en risk att barnet typ ställer sig upp och ramlar ur? Alltså innan barnet är stort nog (?) att ligga i en riktig säng. Tänker att spjälsängen väl har en funktion med sina spjälor?
Obs, har noll koll. Därav tråden
Nä, alltså, vi får ju inte plats med en 120-säng? Så det är inte ett alternativ, ben eller ej på den
KL
Tack för alla svar! Vad många som använder spjälsäng ändå! Det som gör mig skeptisk till spjälsäng är att vår dotter vaknar ibland när hon sover på dagen och vill då gärna att man ligger bredvid och myser/pussar henne i pannan/andas i hennes ansikte. I spjälsäng ser jag framför mig hur vi står dubbelvikta ner i spjälsängen och halvt bryter ryggen på oss varenda gång hon vaknar eller har en dag/natt med orolig sömn. Nu kan vi ju bara lägga oss bredvid några minuter och så är problemet löst.
Däremot - madrass direkt på golvet låter intressant
Aha, då förstår jag, tack! Jag tänkte mest att spjälsäng är för en kort tid eftersom hon kanske har den typ ett och ett halvt-två år eller så. Det känns kort. Men behövs det så behövs det ju! Vi klurar på samma typ av lösning om vi ska ha en spjälsäng senFörlåt, otydligt av mig
Spjälsängen stod mot vår säng (fotändan) så han kunde krypa upp till oss på natten. Därför hängde den kvar. Ville iofs mest belysa att spjälsäng räcker ganska långt storleks- och åldersmässigt, inte framhålla den som säng, eftersom jag tolkade din ts som att du tänkte att den inte var användbar så långt upp i ålder.
Hade nog kunnat göra detsamma även om han sovit i eget rum dock, dels för att bara ha en öppen sida (inte så många fallrisker), att den är låg + liten och lättare att göra ombonad.
..Det går ju göra det mysigt även med madrass på golvet, bygga något runtomkring tex.Tack för alla svar! Vi har landat i att avvakta med säng till rummet för att se vad som passar dottern bäst framöver. Jag vill verkligen undvika madrass direkt på golvet för jag tycker det ser så tråkigt ut men måste vi ha det så så får det ju bli så. Nu lutar det åt spjälsäng i vårt rum tills hon är mogen att sova i en riktig säng i sitt rum. Men hon får styra hur det blir, vi anpassar oss efter vad som passar henne bäst sen
Jamen mysigt tror jag vi kan göra det, utan problemDet går ju göra det mysigt även med madrass på golvet, bygga något runtomkring tex.
Googla Toddler floor bed så kanske finns inspiration där
. Hon har en underbar sovormskrokodil (eller ja, två) som hon älskar som bara dem gör det mer ombonat och mysigt. Är mer en preferensgrej hos mig det här med madrassen. Men som sagt, måste vi så måste vi ju . Får se hur vi gör när det är aktuellt .En sån säng har vi till yngsta sonen (fyller 5 i höst). Det funkar fortfarande att ligga bredvid honom i den på nätterna om det behövs. Det är inte jättebekvämt att sova en hel natt i den tillsammans med honom, men det går. Han fick den när han var ca 2 år och har dragit ut nederdelen som skydd ifall han skulle trilla ner på natten. Har aldrig tänkt på att han skulle ställa sig upp i sängen, men det kanske det finns barn som skulle göra
. Innan dess sov han hos oss. Stora sonen hade en 120-säng utan ben på golvet. Båda barnen har alltså haft stor säng direkt och den största vinsten har varit att vi vuxna kan sova i barnens rum ifall det behövs. Det är även enklare att husera gäster. Det går inte att sänka (eller helt skippa) även sidan på spjälsängen? Det har det gått på vår, då har det gått jättebra att ligga bredvid, i den stora sängen och luta sig ned med en hand på eller så för att söva.Vi har också lite bekymmer nu. Har spjälsängen med borttagen sida stående mot dubbelsängen men vi måste verkligen sänka botten nu när hon sätter sig upp, och då kommer den ju att hamna mycket lägre ner än vår säng (som ändå är låg) och då måste vi ju sätta på sidan igen. Tror jag i alla fall, det kan ju vara så att det blir okej ändå trots att hon hamnar längre ner, det är ingen större risk att någon av oss rullar ner i den
Jag undrar verkligen hur det ska gå, hon sover bra när hon väl sover men läggningarna kräver att man sitter/ligger bredvid och kan klappa, mata osv. och vi kan ju omöjligt stå dubbelvikta ner i spjälsängen de timmar som det kan ta att söva det lilla yrvädret. Det går heller inte att söva henne t.ex i vår säng och sedan lyfta över för då vaknar hon på studs. Det tål att funderas på alltså.
så kan man ju börja där. Men från nästa helg kommer hon att behöva sova i en ”riktig” spjälsäng i en vecka när vi reser bort, kom jag just på, så vi får ju börja öva lite ändå.När vi sänkte spjälsängen (fortfarande öppen sida mot sängen) trodde vi aldrig det skulle funka att söva. Men det löste sig! Samma när vi satte på sista sidan, NU kommer det ju aldrig gå! Men det är snarare vi vuxna som haft svårt för förändringar än barnetJo, jag hoppas att det går att skippa sidan utan att det betyder att hon kan rulla in under vår säng
Samma med resesäng vissa veckor, det har funkat så mycket bättre än förväntat. Håller tummarna att det funkar bra för er med!När vi sänkte spjälsängen (fortfarande öppen sida mot sängen) trodde vi aldrig det skulle funka att söva. Men det löste sig! Samma när vi satte på sista sidan, NU kommer det ju aldrig gå! Men det är snarare vi vuxna som haft svårt för förändringar än barnet
Vår sover fortfarande i spjälsängen (3 år). Vi har varit bortresta och då har hon sovit i låg säng eller på bäddmadrass på golvet, tror det är en natt på två veckor hon inte rullat ur/avJag och maken har börjat fundera på hur vi vill inreda dotterns framtida rum. Vi har ett gästrum som ska bli hennes och vi tänkte i maklig takt börja fixa med rummet i höst. Inte för att vi tror att hon nödvändigtvis kommer ha nån glädje av rummet så tidigt, men för att vi av olika skäl vill börja komma i ordning där. Men - vi fastnar på vad för typ av säng man "ska" ha och märker att vi trots googlande inte har nån koll.
- När kan ett barn börja sova i en riktig säng? Rent fysiskt liksom. Vad krävs för att ett barn ska vara säker (fysiskt) ensam i en barnsäng (med sidobräda) istället för i en spjälsäng?
Vi har en bedside crib idag som går att göra om till spjälsäng men jag tror den blir för liten rätt snabbt. Och det känns så onödigt att köpa en spjälsäng när hon sen ändå ska ha en större säng. Men - vi har en känsla av att hon rätt tidigt kommer att sova bättre ensam än med oss. Vi märker det redan nu men vi är inte redo än att inte ha henne hos oss.
Hur ska man tänka? Och hur har ni tänkt med sängar? Vore särskilt intressant att höra från föräldrar som inte samsovit länge med sina barn eftersom sängfrågan då ju är lite mer lättlöst
. När vi kom hem ville hon sova i spjälsängen igen. Hon har en 120 säng utan ben som flera andra som hon kommer flytta över till när hon vill.Uppdaterar; vi har monterat ner spjälsängen och nu sover sonen i sängen utan ben istället. Han är jättenöjd, kallar den sin ”tooor säng”. Vi rullar ihop täcket och lägger mot ytterkanten. När han vaknar på morgonen back-kryper han ur den vid fotändan och kommer över till vårt rum, gärna med ett gäng gosedjur eller leksaker han plockar upp på vägen
. Förutom den aspekten hade hon nog klarat att sova i större säng redan nu.
