Svårare att vara ensam

[Bison]

Upplever ni att äldre hundar har svårare att vara ensamma hemma?
Ruben är 13 år nu och har aldrig haft några problem med att vara ensam ett par timmar någon gång i veckan. Är det längre tid har han alltid varit hos hundvakt.
Senaste halvåret har jag upplevt att han blivit gnälligare och nu i nya lägenheten har han satt sig mot väggen till grannen och ylat

Nu har vi köpt en grind så han är begränsad till kök och sovrum och idag fick han en Kong med fryst våtfoder som räckte tills sambon kom hem så vi verkar ha hittat en lösning som fungerar bra. Självklart försöker vi minimera ensamtiden så mycket som möjligt och märker vi att han mår dåligt får vi hitta en annan lösning så han slipper den helt.
Men det är ju såklart smidigare att slippa hundvakt när det bara rör sig om någon timme från det jag åker tills sambon kommer hem

När vi köpte grinden sa tjejen i affären att det kan bero på att han hör sämre och får svårare att lokalisera ljud. Trapphuset struntar han helt i men grannen kan ha lite konstiga ljud för sig då och då som verkar trigga honom.
Annars är han som vanligt och inte särskilt needy, ligger gärna i ett annat rum när vi är hemma och sköter sig själv.

Någon som har några fler tips på vad man kan göra för att underlätta för honom?

 

[Malibu_Stacy]

Upplever ni att äldre hundar har svårare att vara ensamma hemma?
Ruben är 13 år nu och har aldrig haft några problem med att vara ensam ett par timmar någon gång i veckan. Är det längre tid har han alltid varit hos hundvakt.
Senaste halvåret har jag upplevt att han blivit gnälligare och nu i nya lägenheten har han satt sig mot väggen till grannen och ylat

Nu har vi köpt en grind så han är begränsad till kök och sovrum och idag fick han en Kong med fryst våtfoder som räckte tills sambon kom hem så vi verkar ha hittat en lösning som fungerar bra. Självklart försöker vi minimera ensamtiden så mycket som möjligt och märker vi att han mår dåligt får vi hitta en annan lösning så han slipper den helt.
Men det är ju såklart smidigare att slippa hundvakt när det bara rör sig om någon timme från det jag åker tills sambon kommer hem

När vi köpte grinden sa tjejen i affären att det kan bero på att han hör sämre och får svårare att lokalisera ljud. Trapphuset struntar han helt i men grannen kan ha lite konstiga ljud för sig då och då som verkar trigga honom.
Annars är han som vanligt och inte särskilt needy, ligger gärna i ett annat rum när vi är hemma och sköter sig själv.

Någon som har några fler tips på vad man kan göra för att underlätta för honom?

Jag tycker inte att det är helt ovanligt att riktigt gamla djur får svårare. De har nog en sämre uppfattning om tid och rum, och nedsatt kognitiv förmåga och demens kan såklart vara bidragande.
Har du provat att sätta på radio eller TV när du går så att grannens konstiga ljud kanske hörs mindre?

 

[Bison]

Jag tycker inte att det är helt ovanligt att riktigt gamla djur får svårare. De har nog en sämre uppfattning om tid och rum, och nedsatt kognitiv förmåga och demens kan såklart vara bidragande.
Har du provat att sätta på radio eller TV när du går så att grannens konstiga ljud kanske hörs mindre?

Hade radion på idag
Ruben var lugn och lagom glad när sambon kom.
När han ylat mot väggen har han inte märkt att vi kommit hem, han har blivit som fixerad av väggen så förhoppningsvis hjälpte det att han inte kan vara i det rummet och inte höra så mycket därifrån.

Annars har vi inte märkt några ålderstecken, han är pigg, glad, obekymrad, går promenader och leker precis som vanligt

 

[_Taggis_]

Ja så har det varit med alla äldre hundar jag känt. Är väl rätt så naturligt, de blir ju osäkrare i allmänhet när sinnena börjar bli lite grumliga så att säga... vill ha mer kontakt, veta vart en är, inte lämnas i samma utsträckning osv.

Edit: Såg att ni dessutom har ny bostad. Det kan nog öka på en begynnande åldersförvirring en aning tänker jag. Men ni verkar ju hittat en lösning som kan funka. Hoppas han vänjer sig snart

 

[Bison]

Ja så har det varit med alla äldre hundar jag känt. Är väl rätt så naturligt, de blir ju osäkrare i allmänhet när sinnena börjar bli lite grumliga så att säga... vill ha mer kontakt, veta vart en är, inte lämnas i samma utsträckning osv.

Edit: Såg att ni dessutom har ny bostad. Det kan nog öka på en begynnande åldersförvirring en aning tänker jag. Men ni verkar ju hittat en lösning som kan funka. Hoppas han vänjer sig snart

Ja, det är ju rimligt.
Dock märks det inte annars, han är lika självständig som vanligt, ligger gärna i ett eget rum, grejar med sitt, vill gå in i sadelkammaren när vi är i stallet trots att han är ensam där osv.

 

[_Taggis_]

Ja, det är ju rimligt.
Dock märks det inte annars, han är lika självständig som vanligt, ligger gärna i ett eget rum, grejar med sitt, vill gå in i sadelkammaren när vi är i stallet trots att han är ensam där osv.

Då tänker jag att det nog är flytten som rört till det. Även yngre hundar behöver ju bo in sig på nya platser ibland...
Men att nån del av vardagen börjar förändras i den åldern är ju heller inte otänkbart.

 

[Bison]

Då tänker jag att det nog är flytten som rört till det. Även yngre hundar behöver ju bo in sig på nya platser ibland...
Men att nån del av vardagen börjar förändras i den åldern är ju heller inte otänkbart.

Det märktes även i gamla lägenheten att han tyckte det var jobbigt ibland.
Det är säkert en kombo av åldern med lite nedsatt hörsel och ny lägenhet.

Vissa ljud hör han dock hur djupt han än sover, som prasslet av en påse chips eller godis

 

[Sel]

Jag har bara ett exempel och det är min tant som fyller femton år i vår. Det är verkligen först det här året som jag börjat lägga märke till skillnad i hennes kondition och beteenden, och särskilt så nu under hösten/vintern. Hon har hört sämre och sett sämre ganska länge, men nu i mörkret märks det givetvis tydligare... och hon blir lite vilsen på kvällspromenaderna ibland, så jag får anpassa oss.
Även i lägenheten är hon mer känslig för förändringar i rutiner. Nu har jag (tur i oturen) varit hemma nästan heltid, men jag märker när jag gör mig iordning för att jobba några timmar elelr göra något hundfritt ärende att hon blir lite ängslig på ett sätt hon aldrig blev tidigare. Sedan går hon och lägger sig, det är inga problem, men det har hänt att jag hittat henne sovande på golvet i hallen till exempel, något som ALDRIG hänt tidigare, och en gång hade hon somnat bakom en av gardinerna i vardagsrummet. Det tog säkert två-tre minuter innan jag hittade henne, och det var hemskt.
Men jag antar att det är rätt desorienterande att bli gammal, helt enkelt. Om jag valt att flytta nu skulle jag inte bli förvånad om det dök upp lite udda beteenden.

 

[TinyWiny]

Inte att bli lämnad ensam men däremot att promenaden gick på för honom nya platser gjorde min förrförra hund orolig på ålderns höst. Likaså att åka bil. Sista halvåret ville han inte åka bil alls och sista tiden ville han helst inte följa med på promenader heller utan ville hänga i trädgården istället. Eftersom vi bor som vi gör var det inga problem att låta honom slippa både bilåkning och promenader. Han var annars pigg och glad. Busade som en liten valp och lekte som vanligt med min andra hund till slutet.

 

[Bison]

Jag har bara ett exempel och det är min tant som fyller femton år i vår. Det är verkligen först det här året som jag börjat lägga märke till skillnad i hennes kondition och beteenden, och särskilt så nu under hösten/vintern. Hon har hört sämre och sett sämre ganska länge, men nu i mörkret märks det givetvis tydligare... och hon blir lite vilsen på kvällspromenaderna ibland, så jag får anpassa oss.
Även i lägenheten är hon mer känslig för förändringar i rutiner. Nu har jag (tur i oturen) varit hemma nästan heltid, men jag märker när jag gör mig iordning för att jobba några timmar elelr göra något hundfritt ärende att hon blir lite ängslig på ett sätt hon aldrig blev tidigare. Sedan går hon och lägger sig, det är inga problem, men det har hänt att jag hittat henne sovande på golvet i hallen till exempel, något som ALDRIG hänt tidigare, och en gång hade hon somnat bakom en av gardinerna i vardagsrummet. Det tog säkert två-tre minuter innan jag hittade henne, och det var hemskt.
Men jag antar att det är rätt desorienterande att bli gammal, helt enkelt. Om jag valt att flytta nu skulle jag inte bli förvånad om det dök upp lite udda beteenden.

Mörkerseendet har jag märkt har blivit sämre. Han blänger misstänksamt på soptunnor och annat ute tills han kommer tillräckligt nära för att se vad det är.
I dagsljus märks inget än så länge.
Nu kom vi precis hem från stallet och han galopperar runt som en vilde här hemma, hämtar leksaker skäller, full cirkus
Så tacksam att han fortfarande är så pigg och glad
Kanske ska förtydliga att han har varit med mig i stallet, det är bara väldigt roligt att komma hem igen

 

[pepp]

Mörkerseendet har jag märkt har blivit sämre. Han blänger misstänksamt på soptunnor och annat ute tills han kommer tillräckligt nära för att se vad det är.
I dagsljus märks inget än så länge.
Nu kom vi precis hem från stallet och han galopperar runt som en vilde här hemma, hämtar leksaker skäller, full cirkus
Så tacksam att han fortfarande är så pigg och glad
Kanske ska förtydliga att han har varit med mig i stallet, det är bara väldigt roligt att komma hem igen

Märker också på mörkerseendet på Totte! Han skyggar för saker som inte finns och går in i plogpinnarna om jag inte navigerar honom rätt...

 

[Sel]

Mörkerseendet har jag märkt har blivit sämre. Han blänger misstänksamt på soptunnor och annat ute tills han kommer tillräckligt nära för att se vad det är.
I dagsljus märks inget än så länge.
Nu kom vi precis hem från stallet och han galopperar runt som en vilde här hemma, hämtar leksaker skäller, full cirkus
Så tacksam att han fortfarande är så pigg och glad
Kanske ska förtydliga att han har varit med mig i stallet, det är bara väldigt roligt att komma hem igen

Det är inte så lätt det där. Det tog mig ett par gånger innan jag insåg att när vi går på golfbanan (det är vår go-to kvällspromenad och det är kolsvart) måste jag stanna och vänta in henne för att visa var broarna går över dikena. Annars springer hon rakt fram när jag visslar från andra sidan.
Lite sådana saker... men hon är himla pigg och glad. Dagstid är synen inga jätteproblem men det händer att hon springer fram till fel människa om de är i närheten när jag kallar in ibland.
Jag har också investerat i en värmefilt åt henne den här vintern när det varit så himla rått och kallt ute.
Andra stora skillnaden är att hon inte längre hör när jag kommer hem, det tog också ett tag att vänja sig vid. Oftast möter shiban mig i dörren och springer och väcker henne sedan, men när Kailzie inte sov i sin bädd den där gardindagen var hon nog lika förvirrad som jag var.

 

[McFlurry]

@Bison Att det har med flytten att göra tycker jag låter rimligt. Skönt att ni verkar ha hittat en lösning också!

Zvante fick starr och blev sen helt blind på ena ögat när han var runt 10 år. Märkte att synen blev sämre just på kvällen som ni är flera som skrivit om här. Att förlora synen på ena ögat var inga problem dock, han anpassade sig väldigt snabbt. Sista året eller så märktes det att hörseln blev sämre också. Vågade inte ha honom lös sista året just på grund av det, han bara tuffade vidare i sin egna takt när jag ropade Han blev 11 år och 11 månader och togs bort pga diskbråck, annars hade han nog orkat några år till min lille surgubbe När jag läser dina texter och beskrivningar av Ruben låter mycket av det som Zvante

 

[Bison]

@Bison Att det har med flytten att göra tycker jag låter rimligt. Skönt att ni verkar ha hittat en lösning också!

Zvante fick starr och blev sen helt blind på ena ögat när han var runt 10 år. Märkte att synen blev sämre just på kvällen som ni är flera som skrivit om här. Att förlora synen på ena ögat var inga problem dock, han anpassade sig väldigt snabbt. Sista året eller så märktes det att hörseln blev sämre också. Vågade inte ha honom lös sista året just på grund av det, han bara tuffade vidare i sin egna takt när jag ropade Han blev 11 år och 11 månader och togs bort pga diskbråck, annars hade han nog orkat några år till min lille surgubbe När jag läser dina texter och beskrivningar av Ruben låter mycket av det som Zvante

Även om det är sorgligt att veta att han levt större delen av sitt liv så är det fint när det blir gamla. Klokheten, djupare personlighet, fler egenheter osv.
Det är verkligen något speciellt att gå följa en hund under så många år
Jag vet ju att slutet på vår resa närmar sig även om jag hoppas det dröjer ett par år till.
Glad för varje dag som han är pigg och frisk

Han var ensam en stund idag i väntan på sambon och det gick jättebra
Han fick sin Kong när jag gick, tittade upp lite snabbt när jag gick, jaja, hejdå, jag har annat att göra
Nöjd och lugn när sambon kom hem.
Nu blir det ingen mer ensamtid denna vecka.
Väldigt skönt att vi hittat en lösning som passar honom, bara att kunna åka och handla utan att ha ångest över att han blir stressad och mår dåligt.

 

[Bison]

Nu har vi bott i nya lägenheten en månad och det går jättebra med Ruben
Jag och sambon jobbar väldigt olika tider och i början gick Ruben upp med den som klev upp först på morgonen för att kolla vart den tog vägen, kunde bli lite gnällig om jag åkte till stallet och Ruben fick vara kvar hemma med sambon.

Nu bryr han sig inte alls och ligger mer än gärna kvar och sover
Igår på kvällen när jag skulle till stallet frågade jag om han ville följa med, han satte sig en bit bort i hallen, nej tack

Lämna honom själv en stund går också jättebra, trygg och lugn hemma.
Grinden är verkligen toppen! Den är så låg så vi kan enkelt kliva över den och klumpkatten kan faktiskt hoppa över
Finns en liten lucka som vi har öppen när vi hemma så man slipper ta bort hela grinden.
Var även mycket praktiskt när vi hade hantverkare hemma, Ruben såg dem men kunde inte gå dit och "hjälpa till"