Tävlingsnerver?

[MiniLi]

Blir ni nervösa inför tävling?
Och när blir nerverna ett problem enligt er?

Jag har funderat en hel del på detta den senaste tiden (efter att jag blev totalt hysterisk över en misslyckad träningstävling

Jag har aldrig sett mig själv som en person med prestationskrav. Jag gör ju bara det som är kul liksom!
Visst att jag blir nervös, men det brukar ju ordna sig till slut.

Min sambo tycker dock att jag har hemska tävlingsnerver. Jag drömmer tydligen väldigt mycket (minns ganska sällan dessa drömmar) inför tävlingar, och då menar jag flera månader innan det är tävlingsdags. Ofta brukar jag tydligen skälla och härja på sambo i sömnen. Han blir anklagad för att mellan att stjäla min spårpinnar till att vara ivägen i min agilitybana
Inatt drömde jag att reglerna ändrats och att jag hade totalpanik på tävlingsdagen..

Kanske är dags att ta tag i någon slags mental träning?

Hur är det för er?

 

[Kilauea]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag har hemska tävlingsnerver.
Kan tänka "vi ska bara ha kul, oavsett hur det går". Sen, när jag kommer in på plan oavsett gren så hoppar nerverna på mig - totalt!
Vill ju prestera bra, vill ha ett förstapris osv.

Håller faktiskt utkik efter föreläsningar i just ämnet att förbereda sig och prestera på tävling. Känner att jag behöver få hjälp att tygla nerverna

 

[MiniLi]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag är nog lite tvärtom. Brukar lugna mig när det väl är dags. Är innan det är värre.. Långt innan dessutom.

Men samma tanke - även om det viktigaste är att man har kul så vill man samtidigt verkligen att det ska gå bra!

 

[Glimfeather]

Sv: Tävlingsnerver?

Åh, vad jag skrattade när jag läste det om dina drömmar

Jag har bara tävlat med hund en gång (förutom utställning), och jag var nervös. Men det var absolut hanterbart. Nu har vi nästa tävling om knappt två veckor och än så länge ser jag bara fram emot det jag är en sån som bara behöver komma över tröskeln tror jag.

 

[paradox]

Sv: Tävlingsnerver?

Kl

Jag är nervös ett par veckor innan, olika mkt beroende på vad det är för tävling.

Med jappen är jag inte alls nervös längre, han har presterat långt mer än vad som är normalt för hans ras, så vi har bara kul. Kelpien däremot var hemskt i de lägre klasserna. Där hade jag sjuk prestationsångerst. Inför appellen var jag spyfärdig ca 1 gång i timmen i tre veckor. Nu i de högre klasserna går det mkt bättre. Där har jag inte samma "det måste gå annars skäms jag ihjäl"-känsla..

Sen är jag nervös på tävlingsdagen, framför allt börjar jag pladdra hysteriskt ju närmre start det blir..

Men så fort jag plockar ut hunden ur bilen och börjar värma släpper det som tur är

 

[Blueberry]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag blir aldrig (läs: extremt sällan) nervös inför själva tävlingsmomentet, utan för omständigheter runt omkring i anslutning till tävlingen. Det börjar kvällen innan eller på morgonen innan. (Kommer jag att hitta dit? Kommer jag att hinna dit i tid? Kommer jag att glömma hunden/plånboken/passet/selen? etc, etc, etc)

När det väl är dags och vi värmer upp är jag superfokuserad på oss som team och jag sätter ALDRIG upp något mål what so ever för dagen innan jag har känt av dagsform och förutsättningar. Ska vi tävla agility tränar jag bara basics, signalkänslighet och kontaktövningar när vi värmer upp - inga avancerade grejer alls. (Ska vi spåra så vet jag att han är grym, så då ser vi bara till att varma och pigga och glada och taggade.)

Sen vill jag bara att vi har roligt, för vi har jäkligt roligt när vi tävlar och tränar. Själva tävlingen inte är en så stor grej, det är träningen innan som är grejen. Resultatet är egentligen väldigt oviktigt för mig, och det tar bort mycket press.

Jag var likadan när jag tävlade med hästen, körde samma upplägg då och skördade massor av framgångar - bara för att lära mig att jag egentligen tyckte att det var roligare att träna än att tävla.

Tillägg:
Jag tror att det är viktigt att ta reda på vad som är viktigt för dig när det gäller tävling.
Är det viktigt att det ska kännas bra? Att publiken ska tycka att det ser bra ut? Är det viktigt att vinna?
Jag är oerhört mycket tävlingsmänniska i många fall, men inte när jag tävlar med häst eller hund. (Undantag omhoppningar, i grundomgången är jag stenkool och i omhoppningen är jag helt fierce med eyes on the price. Tur att det inte är såna i agility...)

Och sen tror jag att det är väldigt sunt att reflektera över sina egna känslor, det räcker med att bli mer medveten och fråga sig själv "Okey, varför känner jag såhär just nu?" och "Vad är det som frambringar den här känslan hos mig?" om du blir nervös inför tävling flera veckor i förväg. Definera känslan mer i stället för att vifta bort den, då tror jag att det lättare att gå till botten med. Och sen är jag av den radikala åsikten att en del personer är direkt olämpliga att ha på tävling. Varför utsätta sig själv för något som får en att må så dåligt?

 

[attheedge]

Sv: Tävlingsnerver?

KL

Fråga Emma82maria hur jag såg ut när hon var med mig för ett par veckor sen?!

Är inte speciellt nervös innan tävling, men när jag står där och är mitt i det. Hemskt!!! Det har blivit lite bättre, men kan bli bättre helt klart... Försöker jobba med det, men det är svårt.

 

[dpmatte]

Sv: Tävlingsnerver?

Man intalar sig att man ska träna på xxxx-klubben. Ja, för det är ju egentligen det man gör. Man betalar in en avgift för att få träna inför en domare i regel på en annan klubb än hemmaklubben. Man ska glömma prestationsångesten hemma och göra precis som man gör på en vanlig träning.

Jag lyckades intala en kompis att nu skulle hon träna agility på den bk vi skulle till. Hon var helt lugn ända tills det var 2 hinder kvar. Då hände något. Hon kom på att hon hade ju bara ett par hinder kvar att klara och att det var tävling. Gissa vad som hände, jo hon ändrade sig så totalt så hunden fattade inte vad hon menade, hoppade näst sista hindret baklänges och så var de diskade. Resten var inga hinderfel och inom tiden.

 

[Jenka]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag har både tävlingsnerver och prestationskrav...
Det har minskat efter att ha insett hur dåligt Sigge kan gå, att han aldrig blir nån stjärna och att himlen inte ramlade ner för det
Tycker inte jag blir nervös för tävling i andra sammanhang men precis innan start kommer det och påverkar ju såklart hunden.

Usch, tänk då hur det blir när det är dags att träna hunden man faktiskt verkar kunna ha lite förhoppningar om

 

[Milosari]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag är inte alls nervös dagarna innan, oftast för att jag inte har tid att gå och fundera på tävlingen. Men kvällen innan och morgonen är lite pirrig. Lottningen och platsen är det jobbiga tycker jag, resten är bara roligt. Inte så att jag känner mig precis som på träning, men det är spännande på ett roligt sätt. Dessutom är jag en obotlig optimist i tävlingssammanhang, jag går in på plan med någon sorts målbild i huvudet att vi får 10-or på alla moment och att det kommer gå ett sus av beundran genom publiken efter varje genomfört moment. Och sen blir jag förvånad när vi inte alls når upp till de här idealen för att min hund inte är Superhunden utan bara en vanlig hund som blir störd av allt möjligt och inte alls presterar som på träning. Och för att jag kanske inte är fullt så avslappnad och rolig. Men så länge jag inte blir besviken så antar jag att det är okej att jag går där och drömmer. Vem vet, en dag kanske det händer som de säger i trissreklamen

 

[Kibani]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag har änsålänge bara varit på en enda tävling, och herrejävlar vad jag var nervös när vi var där! inget bra beslut att komma till tävlingsplatsen tidigt. Roligt nog släppte det hela när jag väl stod på plan men min hund visste ju preciiiis hur konstig matte varit hela dagen innan. Så när jag sa, "Yes nu kör vi! Hopp!" svarade Ziva med att krypa iväg från mig som om hon fått stryk, typ "I helvete heller matte, du har varit konstig precis hela dagen, jag vill inte göra detta med dig ." Inget roligt alls att se så jag försökte inte ens locka på henne att göra nåt roligt. Men vi vann en chokladkaka i lotteriet iallafall

Nu närmar det sig tävling i samma + en annan gren och om hon inte bara blivit våryr så är det löp på g såå jag har väl rejält sänkt mina förväntningar även om jag känner att jag lyckats med att lugna mig själv genom att endast tänka att det är träning - vi är där för att ha roligt Blir vovvan mer disträ tills dess ska jag be att få gå utom tävlan och ta oss runt med godis i näven bara för att ändå genomföra det vi kom dit för

 

[Blandrastik]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag har kräks-nerver. När jag sköt pistol och tävlade som mest tävlade jag tre helger i månaden. Tänkte att nån gång måste det bli bättre, men det blev det inte.
Sen gick jag hos en mental coach som fick mig att tänka i lite andra banor, att det inte var nåt särskilt med min nervositet, utan jag fick lära mig gilla läget.
Typ: nu är jag nervös för 456:e gången - och? Gilla läget liksom.
Det hjälpte enormt.

 

[lady_vip]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag har dåliga tävlingsnerver. Det var anledningen till att jag jag nästan aldrig tävlade min mycket begåvade häst, vi famlade oss runt ett par 110, men hon hade kapacitet för mycket mer. Så vi hoppade 140 hinder på träning och var ett slipat ekipage där, men sen på tävlingsbanan kunde jag knappt samla ihop mig för en 90-bana

Så jag kom fram till att jag gillar att träna.

Men nu för tiden går jag prov ganska ofta med hunden, där jag lyckas intala mig själv att det inte är tävling, det är BARA ett prov. Jag är alltid mycket förberedd, precis som Blåbäret kör jag inga större grejer innan prov, vi är redo sen innan. Jag måste veta att hunden är klar för uppgiften och då funkar det utmärkt. Jag är inte en sån människa som plötsligt klassar upp hunden "för det funkar nog", jag måste vara säker på att min hund klarar det. Som nu går vi i öppenklass, men min hund är typ klar för att starta Elit-klass, för då vet jag att öpenklass går som en dans

 

[Saraoliv]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag har hemska tävlingsnerver. Spelar ingen roll om det så är en träningstävling eller en officiell. Inte heller hjälper det att jag vet att jag har en hund som inte riktigt är uppe på pinnarna än, så vad är det jag ska prestera egentligen? Vi ska bara ha jäkligt roligt och få erfarenhet. Värst är det när domaren ropar" startnummer 5 och 6 kan hålla sig redo" och så är man nummer 6 - då är jag nära på att dö

Var likadant när jag tävlade häst, fast nästan ännu värre. Gick att få någorlunda kontakt med mig innan grundomgång men innan omhoppning så gick jag mest runt i min egen värld, vit som ett spöke

Ush, blir bara nervös av att tänka på det

Hälsningar, tjejen mer prestationsångest.

 

[Kakis]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag har lärt mig att hantera det. I början var jag alltid jättenervös, kunde absolut inte äta och höll på att spy. Nu känner jag bara att jag har det där "lilla extra" i kroppen som faktiskt gör att man presterar ännu bättre. I laglopp känns det lite mer eftersom man ska prestera för laget. Men jag vet också att jag klarar av det. Jag sprang som första person i laget på mitt första SM och nollade det. Det gav mig ett kvitto på att jag klarar pressen och kunde ge mitt lag bästa förutsättningarna för resten av tävlingarna

Jag försöker eliminera allting som inte jag kan påverka: väder, vind, banan, de andra tävlande etc. Det enda jag kan göra något åt är just mitt lopp och de förutsättningar jag ger min hund för att klara banan. Lydnad klarar jag däremot inte av, så det har jag slutat med

 

[Disen]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag är inte särskilt nervös längre. Jag litar på att min hund gör sitt bästa, alltid. Jag kan vara lite sporadiskt nervös sista veckan innan tävling, men då tänker jag hur himla duktig han har varit på träning + att vi gör det för att ha ROLIGT och att jag ska ge honom alla förutsättningar för att lyckas!

Det finns ju en bok som har fått väldigt bra recensioner av Niina Svartberg. Kanske skulle kika i den?

 

[Kissing Spine]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag blir oftast inte nervös alls, vilket jag i många fall ser som en nackdel. Jag behöver bli lite nervös och gärna lite arg för att få igång adrenalinet och skärpa till mig det där extra som behövs. Jag fick hetsa upp mig själv som fan på SM sist för att få igång nerverna . Annars är det väl typ de stora tävlingarna som jag kan bli lite nervös inför, samt debuten med unghunden.

 

[Is]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag blir nervös om jag har tränat inför en tävling, pressen ökar så sjukt mycket om man har tränar mycket men jag vet inte riktigt varför, kanske att man då inte har något att skylla på om det går fel eller att jag då känner att jag liksom måste bevisa att VI kan de här. Men har jag inte tränat något så ja då är de ju bara tur om det går bra så då kan jag liksom vara inställd på det.

Kan ta några exempel.
Min egna (förra) hund tränade jag kanske inte mycket med men vi tränade och hade jätte kul tillsammans. Men när vi kom på tävling var jag så nervös att jag hade en hund som kröp efter backen och såg ut som om jag skulle dänga skiten ur henne när som helst vi klarade knappt att ta oss runt lydnads ettan(trots att hunden normala fall säkerligen kunde de flesta moment i lydnad upp till elit då mamma tränat henne) och det såg inte alls roligt ut både jag och hunden så ut som att vi ville bli avlivad på plats.

Nästa gång fick jag ta pappas hund, som jag ALDRIG tränar. Pappa skulle tävla men gjorde sig illa bara dagarna innan så han gick på kryckor.
Jag körde ett sökskick med hunden på fredag kväll och gick in och tävlade lägre på lördagen (verken jag eller hunden hade tävlat i bara sök innan, även om hunden tävlade elit skydd annars)

Jag var inte ett dugg nervös och alla var som inställd på att vi INTE skulle klara det iallafall, jag visste ju inte ens reglerna så varför skulle jag vara nervös. Men vi kom igenom både sök och lydnad
Och vann med uppflytt gjorde vi och roligt hade vi, det var nog första hundtävlingen som jag faktiskt kände att jag kunde slappna av och bara ha kul.

Med hästarna är de likadant dock är jag alltid nervös inför transporteringen då så själva resan till tävlingarna är alltid värre en tävlingen i sig. Så fort jag sätter mig upp på hästen rinner all nervositet av.

 

[Red_Chili]

Sv: Tävlingsnerver?

Åh, vad jag skrattade när jag läste det om dina drömmar

Samma här


Jag blir inte nervös inför själva tävlandet, däremot blir jag extremt(!) rädd att komma sent, komma fel dag, inte hitta dit, glömma stamtavla/medlemskort osv. Jag lägger alltså all nervositet på själva "ta mig dit"-biten och när jag väl är på tävlingsplatsen, har checkat in och kollat startlistan, då är jag helt lugn och glad

 

[Ginger840]

Sv: Tävlingsnerver?

Jag blir inte nervös inför själva tävlandet, däremot blir jag extremt(!) rädd att komma sent, komma fel dag, inte hitta dit, glömma stamtavla/medlemskort osv. Jag lägger alltså all nervositet på själva "ta mig dit"-biten och när jag väl är på tävlingsplatsen, har checkat in och kollat startlistan, då är jag helt lugn och glad

Precis sån är jag också Förutom att jag är väldigt nervös under platsliggningen också Inte för min egen hund, men de andra kan jag ju inte påverka... Det är skönt när man kommer upp i klasser där man står dold, då kan man surfa under tiden så det går lite fortare













1