Jag har ju fött upp och haft en jäkla massa tuppar. Jag har också testat kombinationer av tupp-par.
I höstas tog tupparna ihjäl två höns innan jag fattade att det var de. Trodde ju först att det var mården (den första, sedan fattade jag ju). Vi hade lika många tuppar som höns men de var väldigt unga och det var höst och jag tänkte att problemet, om det skulle bli något, skulle uppkomma till våren. Det var helt enkelt för många tuppar på antal höns. Stort misstag från min sida.
Med det i åtanke har jag aldrig haft en enda tupp som varit så på att hönorna fått stora sår i huvudet. Favoriten har fått ryggen naken och nacken plockad på fjädrar men inte mer.
En tupp haffade hönorna i farten och var riktigt ful, de skrek och försökte fly men aldrig att det blev sår ändå. Han lugnade sig inte ens andra året så det blev gryta på honom.
Numer är det i stort sett nolltolerans mot tuppar som får hönsen att skrika i protest, ung som gammal. Vi har så många tuppar per år att det är lättare att välja en som är snäll.
Den ena vi har nu är så tyst och mild och tydligen världens snyggaste att han bara behöver visa sig så lägger de sig platta. Den andra tuppen måste dansa och locka lite men han är snäll han också.
Nä, bort med tuppen och ersätt med en bättre. Det kan givetvis ändå bli fel och man kan råka välja fel men det finns 13 tuppar på dussinet så det är lätt att byta. De skänks oftast bort också.
