varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

et_flickan

Trådstartare
Jag kommer aldrig få bort den där schäfern jag träffade i sthlm från mina tankar. Varje dag tänker jag på henne och blir förbannad över att vissa tycker det är en självklarhet att skaffa vilken hund som helst utan att se upp till hundens behov.

Om man är en soffliggare som inte vill jobba med sin hund, varför i hela friden gå och skaffa en brukshund avlad för att göra mycket, mycket mer än att gå runt området 4 gånger om dagen.

Jag hade sådan lust att fråga rakt ut vad matte ville med sitt hundägande? Ville hon verkligen ha en skrikig, olycklig, stressad, olydig, understimulerad hund, ja det ville hon nog eftersom hon varken ville gå kurser, göra något åt utfallen hunden gör mot andra hundar och skrattade åt hundens extrema stress.

Hade jag själv varit en bruksnörd hade jag snott med mig hunden hem för hon höll på att dra omkull min kompis för att hon så gärna ville med mig i bilen när jag skulle åka hem. Jag satte lite gränser och fullföljde något utan att skratta åt problemen. Hundstackarn fick något att se upp till en hel förmiddag iaf.

Nej usch, jag ville bara rasa ur mig lite på buke. Vissa hundar fastnar verkligen i ens hjärna.
 
Senast ändrad:
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Ja det är trist när det blir så.

Vi tog hem en schäfer på foder som skulle bli polishund.

Men han ville helst älska allt och alla och just ligga på soffan :D

Det är svårt det där. Sen kan det ju vara så att förutsättningarna från början var annorlunda.
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Det är svårt det där. Sen kan det ju vara så att förutsättningarna från början var annorlunda.

Absolut kan det vara så.

Men när man inte vill göra något åt problemen och inte ser att ens hund inte mår bra då är det inge bra.

Våran rottis är en soffliggare :P. Hundar är individer det vet jag.
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Min uppfattning är att de allra flesta försöker hitta en hund som passar bäst in i deras liv och att man undviker krävande hundar om man vet med sig att man inte kan lr vill ta hand om en sådan. Sen finns det såklart alltid undantag och jag tror många av dessa tyvärr inte har fattat vilken slags hund de har. Hur viktigt det är för hunden att få utlopp för det de är avlade för, tex vallning om det är en vallhund.
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

"Nej men jag är uppväxt med att släkten har brukshund och de har nöjt sig alldeles utmärkt med att lulla runt på tomten. Jag tror inte på att de kräver så mycket mer."

Är väl ungefär den förklaringen jag fått... :grin:
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Jo det är tyvärr så folk tror.

Våran nu lugna rottweiler (var ett energimonster som ung) blir knepig om hon inte får gå sina promenader i skogen, om hon inte får sin vardagliga lydnadsträning. Att bara bli platslagd när matte lagar mat är stimulerande nog för henne. Om hon bara springer runt på tomten en dag när man har en dålig dag eller ont någonstans eller sjuk kan vara lite jobbigt för henne, då kan hon ha svårt att ta det lugnt. Samma med dobermantiken.

Jag tycker man kan ta sitt ansvar. Man kan i alla fall ta med sig hunden och åka till en brukshundsklubb en dag i veckan, eller en privat tränare, samt försöka träna lite själv, det behövs ju inte flera timmar i sträck.
Det är ju som sagt ingen självklarhet att äga hund bara för att ha något att skryta med.
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Synd att man inte tagit sig mer tid att förstå sig på sin egen hund. Men ja, vissa kanske vill leva i förnekelse lr okunnighet.
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Kan ju vara som i ett fall där hunden slutligen hamnade här: Söt valp med uppfödare som mumlar om att "blir inte valpen såld, så måste jag nog avliva den"..

Det räcker långt för att få en liten valp såld till fel folk för rasen och som egentligen inte hade tänkt sig köpa hund :crazy:
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Är det vanligt? Låter hemskt, då känner man sig ju nästan som att det vore ens fel att hunden avlivades bara för att de säger så. Det blir kanske fel oavsätt hur man gör. Jag menar någon som tar emot hunden som inte har förutsättning för det lr är klok nog och låter bli får leva med känskan "mitt fel" fast det egentligen är uppfödarens ansvar.

jag skulle iaf kännt mig nästan tvingad att köpa hunden om det inte vore nått fel på den, då skulle de kännas mer ok med avlivning.
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Jag vet faktiskt inte om det är direkt vanligt, men jag vet att det förekommer och att det sällan blir bra för vare sig hund eller ägare i längden tyvärr.
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Jag tror det beror på okunskap. Personen ser en bild på en hund som denne tycker är superfin och när det passar för personen att skaffa hund så är det såklart den där fina hunden på bilden/filmen personen vill ha utan att veta vad det är personen skaffar sig. Sen kan jag tänka mig att det ofta är av oseriösa uppfödare som inte upplyser det brister i många fall också.

Exempelvis När jag var liten ville jag ha en husky. Jag tyckte dom var JÄTTE fina. När det sedan blev dags att skaffa första hunden hade jag tillräckligt med kunskap och hjärna att fatta att en sådan hund skulle jag aldrig klara av. hur mycket jag än ville.

Så, okunskap helt enkelt.
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

ja det är så tråkigt att se=(
Jag mår riktigt dåligt av att vara i närheten av smarta hundar fulla med energi som är hos en ägare med noll intresse för aktivitet och motion:(

Har två bekanta med sånna hundar, en fd kompis och en fd bästis.

fd kompis har en rottis/schäfer mix, vi umgick rätt mkt när hunden var 1-2 år.
Då när vi började umgås var han ensam 8 timmar om dagen och promenader var en kamp emellan dom ,hon gick och skrek och härja på honom oavbrutet.
Men jag fick henne faktiskt att börja följa med oss ut och gå och han fick busa med min hund.
ibland var jag hundvakt åt honom ,och han var en helt annan hund hos mig ,när han fick ordentlig stimulans och var hos någon som inte skrek hysteriskt¨på honom om en annan hund kom osv.

hennes osäkerhet fick honom att börja vakta henne och något halvår efter vi slutat umgås bet han en annan hund svårt.
den här tjejjen är jättesnäll ,och hade bara skaffat fel hund helt enkelt, han vara alldeles för mkt för henne.
egentligen är det väl idioterna som föder upp sånna här korsningar, och säljer till vem som helst,som gör fel.


den andra min fd bästa vän, hade en rottis / ?, en smällfet tik,otroligt understimulerad, dom gick baar runt huset 3 ggr om dagen ungefär-kissa /bjasa, det var sällan dom gick längre med henne.
HOn var iaf fullkomligt hysteriskm inomhus ,hon for runt ,upp och ner i soffan, bet i saker ,skrek,morra osv:/
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Jag träffar på sådana varje dag. Och undrar lite vart tusan hundvettet har tagit vägen.

Häromveckan skulle jag klippa klorna på en Alaskan Malamute. Det krävdes två människor för att hålla denna ungtik, och dessa TALADE SÅHÄR TILL MIG FÖR MAN HÖRDE INTE VAD DE SA DÅ HUNDEN SKÄLLDE KONSTANT. Jag tog över hunden och gick in till ett separat rum, där kloklippningen brukar ske.

Hunden lugnade ner sig totalt, och jag gav henne kommandon hon utförde på en tredjedels sekund. Sen bad jag henne att sätta sig ner, och jag klippte klorna. Hon tog tag om min arm en gång, som Malamutes och Huskys gör när de vill leka bort det. Jag korrigerade, och fortsatte klippa. Hunden var fortfarande lugn som en filbunke.

Sedan kom jag ut med hunden, och ägare undrade vad jag hade gjort med henne. Ägarna sa: "Hon är så lugn, gav ni henne lugnande?", och "Oss biter hon ju bara hela tiden, hon är jättedum".
De hade inte valt ras omsorgsfullt, och har definitivt inte sett två Malamutes leka. Jag tyckte så synd om den stackars hunden, och till viss del ägarna också. Har ingen säljare informerat om hur mycket en sådan hund kräver, eller har de bara skitit i det?
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

kl

Vet en sådan schäfer också tyvärr. :(

Dom som har den lämnar den ensam hemma hela dagen när dom jobbar. Dom åker visserligen hem på lunch och rastar den, om man nu kan kalla det rastning, den rastar sig själv på tomten.

Får den längre promenader än 10 minuter så har det varit en bra dag.

Klorna är långa, pälsen är fet och äcklig, hunden är tjock! Stressig och allmänt understimulerad, såklart.

Så tråkigt att se. Döljer sig en riktigt fin hund under allt det där :cry:
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

jag gav henne kommandon hon utförde på en tredjedels sekund. Sen bad jag henne att sätta sig ner, och jag klippte klorna.

Fast då har ju hunden enligt min åsikt ägare som tränat en del och gett hunden i grunden en bra allmänlydnad om den så snabbt lyder en vilt främmande människa.

Kan ju vara som med så många andra hundar att ny miljö och ffa nytt folk gör hunden överexalterad och därmed extra ostyrig i just den situationen, även om unga spetsar av den typen brukar kunna vara som gummibollar.
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Matten till denna hund jobbar också mycket. Men hon har två stycken som kan gå ut med hunden.

Men under tiden jag bodde där (tre dygn) så märktes det också att hunden inte blivit riktigt ensamhetstränad, den skrek från halv fem till sex på morgonen, jag höll på att bli galen. Fick till slut gå upp så det blev tyst på henne.

Fick även hålla stenkoll då hon skulle anfalla min hund heeeeeeela tiden. Hon gav sig aldrig. Fick sitta mellan min hund och henne hela dagen. Så fort min hund reste sig så kom utfallen. En kompis till mig har min hund på foder, kommer eventuellt bli senare köp. Men nu har min hund och min kompis flyttat till mamma och pappa då dom blev stressmongon på bara fyra dygn hos denna matte med hund.

Hon måste ha halti på hunden också då hon är så extremt stark och dragig. Jag var nära att säga något om kontakt och relation men jag höll tyst.

Hon behöver inte bara en tränare till hunden. Hon behöver en tränare till sig själv så hon vet vad det är för hund hon har i snöret. Någon som kan ge henne tips och kunskap. Att vara okunnig är inge fel, men det kan bli farligt. Det är nog dags att göra något åt utfallen på hundar innan någon annan hund stryker med.

Det är faktiskt inte ofta jag bryr mig om andras hundar faktiskt. Det här är nog en av två gånger jag ens tänker på hur en annan hund har det.
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Om man är en soffliggare som inte vill jobba med sin hund, varför i hela friden gå och skaffa en brukshund avlad för att göra mycket, mycket mer än att gå runt området 4 gånger om dagen.

Det finns nog en hel del olika anledningar. Man kanske inte vet vad det är man köper, tycker hunden är fin, tycker det är coolt med en robust och tuff hund, tänker "den där söta lilla valpen kan väl inte vara krävande". osv. Synd om hundarna är det.

Min fars första newfoundland köpte han från en dam som hade sett en söt lite lurvig valp på bild. När den söta valpen sedan växte och ville göra mer än att gå ett varv runt tomten tyckte hon att den "behövde lära sig". Så hon stängde helt enkelt in hunden i ett rum där den skulle "lära sig vara lugn" :mad: Och hon kunde för sitt liv inte förstå varför hunden var folkilsken, "den som var så snäll". :grin:
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Jag har under en kortare period hört skräckhistorier om en hund av bruksras...

Men i och med att jag bara hört av andra, så har jag inte trott på allt...

Men idag pratade jag med ägaren, vi är lite ytligt bekanta.

Dom skulle inte ha hund, men var och tittade och den var så söt, 8v....
Hem med hund..:eek:, ingen vana av bruksraser

Nu är den 10 mån

Kvinnan i familjen kan inte gå ut med den, den DRAR hon flyger omkull...
Den kan inte vistas bland folk, den river och röjer.
Superstressad
Rymmer från tomten, mejar ner grannbarnen
Den trakasserar den 15åriga lilla sällskapshunden dom hade innan.
Listan kan göras lång...

Men igår, då högg den kvinnan i armen, det gick hål och det är blåmärken, hon skulle ta något från munnen på den.

Inga aktiviteter med hunden, tomtrastas för det mesta.

Men den var liten och söt när den var 8v....
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

I stor del av sådana här fall verkar det handla om att personen tror att denna är mer aktiv än vad normala människor är. Att man är så aktiv att man måste ha en BC eller malinois. För en vanlig hund kan väl inte gå kurs och följa med på ridturer?
 
Sv: varför i hela friden skaffar man en hundras man inte är bered att jobba med?

Ja, och att man verkligen är/kommer att vara, så extremt aktiv VARJE DAG i tio år, minst!
Jag tror många förälskar sig i tanken på Hund, för att dom "tycker om hundar", men inte är lika begeistrade i LIVET med hund. Man måste ju faktiskt älska "hundlivet" lika mycket som man älskar individen hund. Man måste längta efter att få gå ut och göra nåt med sin hund, tycka att det är nåt man vill hålla på med varenda dag, mer eller mindre, i åratal.
Jag tror det är där det kniper, också. Att man älskar hundar och att ha en hund i familjen, men man älskar inte resten lika mycket. Och det måste man, framförallt med en aktiv brukshund.
För övrigt tycker jag mig se VÄLDIGT många hundar av just rasen Schäfer, som lever sina liv som gårdshundar utan någon egentlig aktivering alls. Och de flesta tycks på nåt kusligt sätt acceptera det hela. Jag kan inte tänka mig att de är speciellt lyckliga hundar, men dom överlever.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har i dagsläget tre hundar, en 11-årig labradorblandning, en 8-årig storpudel och en 3-årig... 2
Svar
23
· Visningar
2 195
Senast: __sofia__
·
Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är... 2
Svar
20
· Visningar
2 664
Senast: Otherside
·
Övr. Hund Jag behöver höra nya infallsvinklar. Jag har en ung tysk terrier. Är uppväxt med rasen, men hon är min första egna. Enda sedan jag... 2
Svar
23
· Visningar
2 416
Övr. Hund Ja, jag får tyvärr inse att jag (hittills) lyckats med konsten att misslyckas med allt jag föresatt mig att lyckas med när jag skaffade...
Svar
9
· Visningar
1 796
Senast: Rugge
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp