Westernryttares säkerhetstänk.

[Bewildered]

Heh, den tråd jag trodde var en trolltråd som inte Var en trolltråd.. fick mig att börja tänka lite ang. hur vi egentligen resonerar kring det här med säkerhet i vår ridning.

Om vi tar det där med hur jag personligen nyttjar våran lilla kära "knopp". Historierna om hur folk har fastnat vid på/avsittning, när de fallit av, duckat för grenar osv.. får mig att fundera med tanke på att min lilla mage sällan eller aldrig är i närheten av hornet. Vad har man egentligen för kläder på sig när man rider?

Jag undviker stora "fluffiga" jackor som rör sig för långt från min kropp, utan håller mig helst till midjekorta, rätt figurnära och med resår/dragsko i nederkant. Denna vana fick jag efter att (utan olycka) har upptäckt att i galoppjobbet fastnade den längre och bylsigare jackan jag hade runt bakvalvet och låste mina rörelser.

Byxorna är ant. jeans eller mina Älskade termobrallor/överdragsbyxor. Inget som går att fastna i direkt då de sitter bra på kroppen.

Vid av/påsittning (här har jag hängt och klängt på våra stackars ston för att fundera ut hur jag gör och hur jag ska förklara det) Håller jag Alltid ryggen rak och vrider mig i höften för att komma över med benet. (Med eller utan stöd i en stigbygel.. går lika bra vilket som) och viker mig aldrig i överkroppen, en hand vilar på hornet (tygelhanden) och den andre tar så småningom stöd på bakvalvet. Samma teknik upp som ner - och oavsett hastighet. Men jag är aldrig ens i närheten av hornet med överkroppen..

Något jag personligen är mer petig med än hjälm är att Inte ha mönstrade/grova sulor på de skor jag rider i och aldrig ha för mkt fot i stigbygeln. Finns det en risk för avtrillning/omkullridning är det tåspetsen MAX som är i stigbygeln, min fot ska kunna komma loss Fort och ge mig den frihet jag behöver för att kunna katapulta mig själv ur sadeln utan att fastna. Jag har suttit på hästar som gått omkull/varit påväg ner, och ena gången fick jag kasta mig ur sadeln för att inte hamna under - hade jag inte haft så pass lite fot i stigbygeln som jag hade så hade jag inte kommit ur sadeln så fort som det krävdes. Likaså (det här finns det tom video på) galopperar jag på en kickande häst som halkar och är påväg omkull frammåt, så fort han börjar dyka ser man mig lyfta tårna så att det inte är någon vikt i stigbyglarna och gör mig redo att ta mig ur sadeln fort om det behövs - nu kom han iofs upp igen utan problem och vidare krux. Men det är det första jag gör när jag känner att något är påväg åt helsicke..

Just det där med att inte bli hängande i stigbygeln är betydligt högre upp på min "säkerhets"lista än t.ex. hjälm. Nu kan man inte förebygga alla ridolyckor.. men hur tänker ni? Och var har ni för utrustning på er?

Jag Har en säkerhetsväst.. som jag i stort sett aldrig använder. Min hjälm, som oftast används. (alltid används vid skogsturer) mina boots med sina spetsiga tår och omönstrade sula, mina korta åtsittande jackor, Och.. min westernsadel. Utan vilken jag inte skulle ha suttit kvar en hel del gånger.. Jag Tror att många missar i säkerheten inte beror på utrustningen vi har på hästen - som vi Oftast är minutiöst petig med.. utan på det faktum att vi inte tänker på hur vi klär oss själva och hur vi rör oss i vissa situationer?

Eller vad säger ni? Är jag Helt ute och cyklar igen?

 

[_Eva_]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

Hola,
Jag är redan skröplig i kroppen vilket innebär att jag aldrig sitter upp och rider på en häst som jag inte känner.

Ägde en gång en säkerhetsväst vilken jag gav bort då det bara var falsk säkerhet.
I övrigt har jag vanligen hjälm. Även när jag bara tränar hemma i corallen.
Jag har ALLTID sadel. Är det en ung häst eller en en stallmodig så har jag alltid ett extra rep runt gullet att hålla i.
Jag tränar mina hästar i ORS samt att de får lära sig att de inte får bocka, stegra osv.
Jag har alltid ordentliga skor/kängor/boots. Helst oxå långärmat till jeansen. Chaps om det är kallare väderlek.

Känner jag i röven att det är riktigt stök på G så väljer jag att kliva av och promenera en bit.
Jag tränar oftast mina hästar ganska aktivt på att stå och kolla på tippande lastbilar, knalla fram till grävaren, tuta med bilen brevid dem osv osv så de brukar bli ganska säkra i sig. Säckar ut dem med allt jag kan hitta på helt enkelt.

För mig är det extremt viktigt att inte bli kall därför kan det bli en del bylsiga jackor men jag har inga problem med att jag fastnar vid av/uppsittning vilket jag tränar från alla håll. Mina hästar är vana vid att man kan klättra upp på dem över baken tom. Några av stalltjejjerna brukar stå på händer uppe på dem å så...

Risken finns naturligtvis att någon av mina hästar skulle kunna kasta av mig men på de senaste 12 åren har det faktiskt bara hänt en gång och då trampade jag snett i stigbygeln när det bockades så jag dratta av.

Vanligen känner jag långt innan om nått är på G och då är det lätt att rätta till eller kväsa det omedelbart.

mvh Eva

 

[Bewildered]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

Jag rider inte alltid med sadel på min tant - men det kommer ifrån den längre period då det inte gick att rida henne med sadel. Då var jag så pass van vid att vara mitt eget stöd att då jag åkte neråt danmark och jobbade.. så började unghästen under krabba släppte jag stigbyglarna för att "dom var ivägen"..

Trilla av är inget jag "pysslar" med. Sista gången jag verkligen åkte av en häst utan att ha beslutat mig för att hoppa av så var det en unghäst som exploderade och gjorde en riktigt snygg kapriol innan jag ens hunnit landa i sadeln.. (det var.. runt tionde gången jag satt på den.. och han hade inte ens vinklat ett öra bakåt innan - jag var helt enkelt inte tillräckligt beredd..) jag flög som en vante tror det är 4-5år sedan. Totalt avfallningsantal är 7 varav 3-4 gånger är "höghastighets"avsittningar. och därtill två-tre kamikazeavhopp när valet varit pest eller kolera.

Min kropp är, efter en avkastning när jag var 13-14, inte helt pigg. Jag hann inte över i "överrullningen" utan landade på nacken så fanskapet böjde sig åt fel håll och har tydligen beslutat sig för att fortsätta vara en tvärtom nacke.. Det är nog därför som jag hellre tar mig av på eget beslut - och vill se till att det funkar snabbt och smidigt - hellre än att bita mig fast och åka av. Jag är fånigt rädd för att åka av och landa en gång till på nacken (har iofs landat på den en gång till efter det men den känslan jag hade i rygg och nacke då är Ingen jag vill uppleva en gång till. Fy tusan) man kan inte ha sån "tur" hela livet att kotorna bara förskjuts.

Jag kan mycket väl rida hästar jag inte känner, men jag tar det Väldigt lungt i början och gör inget jag inte känner att jag reder ut. Enda gången jag galopperar en häst första gången jag sitter på är om det ingår i mitt jobb, då är det bara att göra det och se glad ut. Men om jag är "min egen chef" så tar jag det i min egen takt. Sen får folk säga vad dom vill.

 

[Next]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

Nu är ju jag helt ny på det här med western.

Har redan råkat ut för ett missöde. Jag skulle ta mig av hästen kvickt och fastnar med foten i stigbygeln. Där lärde jag mig lektionen att aldrig aldrig aldrig ha kängor på mig när jag rider i westernsadeln. Nu är det bara boots som gäller. (i nödfall ett par andra tunna skor som inte kan fastna)

 

[Bewildered]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

jupp, och litelitelite tå i om man är osäker/hästen är osäker..

Det är en läxa som kan göra sjukt ont att lära sig..

 

[Next]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

Det kan jag lova att det gjorde. Landade typ på huvudet. Jävla skor.

Jag och skor går uppenbarligen inte ihop.

Nu knapplånar jag lite:
Halkade pga ett par skor och bröt benet
Hade högklackat som vek sig så jävligt att det blev en allvarlig stukning(det var inte många mm från brutet berättade läkaren)
Fastnade med stövlarna(gummistövlar då och inte "finstövlar" ) i leran och blev översprungen av en häst (knäckta revben)
Och nu senast fastna med foten i stigbygeln

 

[Bewildered]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

hahaha, du ÄR verkligen en skadis! En såndär hästtös som man får linda in i bubbelplast

 

[Next]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

jäkla tur att jag är rätt så tålig så bubbelplasten brukar inte behövas. Dock ett varm bad ibland

Men är som sagt jälkligt klumpig...

 

[Bewildered]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

hehehe du har väl helt enkelt blivit hårdhudad

 

[golden_tinka]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

Det mesta _Eva_ säger stämmer in på mina säkerhets rutiner!

Stora bylsiga jackor är no no, blir jobbigt i längen när man måste ta loss det från hornet i var och varanat galoppsteg.

Köpte en gång en ny tjusig ridjacka, relativt tight och i midjelängd, pållan bockade för kung och fosterland, och vad händer jackan fastnar över hornet, framålutat hade jag inte en chans att hålla balansen i bock inferniot utan ramlar av fortfarande fast i hornet
obalanserad unghäst med en ryttare hängande på sidan var ingen bra kombination, så färden slutade i ett dike med mig underst:smirk:

Som tur är händer det inte allt för ofta

Hornet är för mig en dekoration, behöver jag hålla i mig finns det gott om man att ta tag i annars håller jag hellre i gullet!
kanske ändrar åsikt när jag börjar träna på kor!

 

[Linnzan]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

sånna här trådar ska man inte käsa när man håller på och rider in de är då man kommer på hur illa de kan gå...

 

[Bewildered]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

jag ska erkänna... att den enda gången jag verkligen blivit skadad.. var på en ridskolehäst.. så unghästar är schysstare än ridskoleponnyer.. jag är Övertygad. Så länge man är med, håller huvudet kallt, och låter saker ta den tid de behöver ta så klarar man sig

 

[FunnyFlyer]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

delvis knapp*
jag har bara trillat av 2 gånger, en gång på en ridskoleponny som var tjurig och en gång halkade jag av min fanny när jag red barbacka, jag är ju vig och smidig som en bulldozer ungefär .

jag rider i ungefär samma kläder som Bewildered och gör ungefär samma sak som _Eva_ och Bewildered, men jag har bara hjälm vi ett fåtal gånger, de gånger det känns konstigt i magen. annars har jag min hatt.

 

[Paxinarion]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

delvis knapp*
jag har bara trillat av 2 gånger, en gång på en ridskoleponny som var tjurig och en gång halkade jag av min fanny när jag red barbacka, jag är ju vig och smidig som en bulldozer ungefär .

jag rider i ungefär samma kläder som Bewildered och gör ungefär samma sak som _Eva_ och Bewildered, men jag har bara hjälm vi ett fåtal gånger, de gånger det känns konstigt i magen. annars har jag min hatt.

De e bra , så länge hatten e på då e de lungt. Mitt saying: att rammla av är inget alternativ.

 

[qtrsforpleasure]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

Jag undviker bylsiga jackor, har helst boots eller liknande på fötterna för att inte fastna. Hjälmen är (nästan) alltid på förutom att jag har hatt när jag tävlar.
Hornet har räddat mig många gånger när en pålle fått busryck!
Det skulle jag inte vilja vara utan.
Sen ligger det ju väldigt mycket säkerhet i hur man hanterar hästen från marken. ( Sorry om någon redan skrivit om det, har inte läst riktigt allt )
Väldigt många olyckor händer ju vid hantering från marken, för att inte tala om vid lastning!

 

[Piraja]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

*hakar på*

För mig är hanteringen mycket viktig. Hästen ska vara fullständigt trygg med att allt är lugnt och bra i min närvaro. Det har hjälpt den gången jag fastnade i hornet...tror det hänt en gång... Det har även hjälpt när jag blev hängande p.g.a. foglossning (var i sjätte månaden)...kunde inte kliva av, Aj Smärta!!! Tog väl en kvart och stalltjejerna höll på att garva ihjäl sig...hästen vände på huvudet några gånger och undrade vad jag pysslade med men han stod som en staty. Samma när jag, veckan efter, inte kom ur rockarden (började köra honom p.g.a. min graviditet då)... Funkade även när vi körde stutt i en sten i en brant och vi började hasa baklänges nerför branten. Hästen vände på huvudet och inväntade en signal om vad som skulle ske.

En annan häst, bruksnordis, brakade skakeln av under en tuff vinterkörning och han höll sig lugn även han...även om han steppade på stället, klart upprörd.

Klädseln är något som jag tänker på...hjälm och välvårdad utrustning som ses över varje gång man ska ut.

Numer har jag också slutat med att korrigera andras misstag. Sista hästen var ett kapitel för sig och otaliga blåmärken har passerat mina armar och ben. Känns inte som att det är värt besväret. Nu håller jag mig till mina hästar som jag jobbar med från unghäststadiet. Lugnast så

 

[lillbeka]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

Jag Har en säkerhetsväst.. som jag i stort sett aldrig använder. Min hjälm, som oftast används. (alltid används vid skogsturer) mina boots med sina spetsiga tår och omönstrade sula, mina korta åtsittande jackor, Och.. min westernsadel. Utan vilken jag inte skulle ha suttit kvar en hel del gånger.. Jag Tror att många missar i säkerheten inte beror på utrustningen vi har på hästen - som vi Oftast är minutiöst petig med.. utan på det faktum att vi inte tänker på hur vi klär oss själva och hur vi rör oss i vissa situationer?

säkerhetsvästen är livsfarlig med western sadel, fastnar i hornet där västen slutar

 

[western_wannabe]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

*kl*

Som nybörjare på att rida i w-sadel har jag redan råkat ut för missödet att bli hängandes i hornet vid en avsittning Skulle stanna och hoppa av för att leda hästen genom en gångtunnel där det är för lågt för att sitta kvar på ryggen. Hade vinterjacka, dock ingen vidare bylsig, och blev hängandes i hornet. Slitstark jacka som man har var det ingen chans att vare sig få upp dragkedja eller riva sönder tyget. Jag hade en decimeter ner till marken så jag hade ingen möjlighet att skjuta mig upp i sadeln igen. Så jag fick vrida kroppen ett halvt varv och efter många om och men få upp slipsknuten på tie-strapen. Tur att man har en snäll häst, hon kunde lika gärna traskat iväg vart hon ville. Tror att jag gav ett gott skratt till bilisterna som susade förbi alldeles intill på den vältrafikerade vägen

Så nu har jag verkligen lärt mig att sitta av korrekt. Jag håller ALLTID ena handen på hornet och har bara tåspetsarna i stigbyglarna.

I övrigt har jag alltid lämpliga kläder på mig. Jeans eller ridbyxor (ja, jag rider fortfarande i hoppsadel titt som tätt) jodphursskor, figursydda tröjor/jackor, och hjälm i 99 % av fallen. Aldrig säkerhetsväst, känner mig väldigt obekväm, men ska faktiskt kika på lite nyare och säkerligen bekvämare modeller på GHS nästa helg. Kan behövas till inridningen av unghästen

Dock rider jag gärna barbacka, när, vart och hursom. Har aldrig åkt av barbacka ännu, trots ganska galna ritter

Så jag tänker väl hyffsat på min säkerhet, dock slarvar jag riktigt varma dagar med hjälm. Vilket jag vet är dumt...

 

[Apache]

Sv: Westernryttares säkerhetstänk.

Det är inte helt lätt att vänja sig vid westersadel när man ridit engelskt innan. Men nu skulle jag intw kunna tänka mig något annat, känns helt naket med en "liten" engelsk sadel. Har ju inget framför sig - horn, inget bakom sig - bakvalvet, inget att stödja fötterna i - inga rejäla stigbyglar!
Annat var det när jag för 8 år sedan köpte min första westerridna häst (nu har jag en quarter jag själv ridit in). Hon var världens snällaste och vi var ute på en egen liten tur. Plöätsligt blev hon räd för en hög med sågspån på skogsvägen och vägrade gå fram. När jag drev på henne så ställde hon sig upp. Min gamla häst gjorde ofta det när hon blev rädd men jag lyckades alltid parrera med balansen i stigbyglarna och hon fick aldrig av mig trots rodeosprång efter stegringen.
Men nu försökte jag balansera mig i stigbyglarna och kände då hur stela westernfendrarna var, jag fick bara benen rakt upp och kände att oj, oj här glider jag av bakåt. MEN nej i nästa sekund inser jag att jag inte kommer att glida av eftersom bakvalvet tar emot!! Jag kommer att få henne över mig -AJ. Turligt nog vek hon ner sig på sidan och jag hamnade bara delvis under hennes bakkärra, lugn som hon var så sparkade hon inte heller för att komma upp Men vi hade rasat rätt in i ett taggtrådsstaket. Både häst och jag klarade oss ganska helskinnade tack vare att stoparna var så gamla och dåliga att d gav efter så vi kunde resa oss upp emd bara några smärre blessyrer.
Sen dess har jag insett att jag skulle ha tagit tag i hornet så hade jag hjälpt henne med balansen så att hon inte hade behövt gå omkull.
Så länge leve westernsadeln och dess horn, trots att vissa här vill såga av det