Vet inte riktigt om den här tråden egentligen hör hemma på utrustning, jag tänkte gnälla lite
Scenario: Dottern spänner upp mammas aachenrem och nosgrimma för att ge hästen ett äpple. Jämnåriga kompisen (runt 10 år gamla) samt mamma till denna står bredvid. Mamma 1 sitter på hästen. Hästen har ätit klart, dottern spänner åt nosgrimman lagom hårt och ska sen spänna aachenremmen. Mamman på hästen säger då att "jag vet inte om jag litar på att du spänner den där hårt nog, dra åt hårdare.... ännu hårdare. Det är inte synd om hästen, de känner inte det där". Nu har dottern spänt åt ordentligt hårt. Mamma 2 kliver då fram, spänner åt nosgrimman så hårt hon orkar och gör sen samma sak med aachenremmen. Hon går tillbaka till småtjejerna och ska förklara: "Det är inte synd om hästarna, man måste spänna åt så hårt, annars gapar den och ryttaren måste dra hårt i tyglarna. Då är det ju ännu mer synd om hästen. Nu slipper den det."
Är det sånt man lär sig på ridskolor idag? Alla fyra var elever på samma ridskola. Jag blev så förbannad att jag nära på sprang fram och tog loss aachenremmen så den stackars hästen kunde andas. Hade gjort det om det inte funnits tio andra ekipage med precis lika hårt spända träns
ja, ville bara skriva av mig lite. Kommentera fritt
ja, ville bara skriva av mig lite. Kommentera fritt