Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

[Jenka]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Oj, vad svårt... Nu är ju min skrutt bara 4½ månad så mycket kommer nog ändra sig. Men jag kan ju försöka svara i alla fall, både utifrån ras och utifrån hundägandet öht, eftersom det är min första hund.

Till att börja med så är (har varit framförallt, han börjar lugna sig lite) jobbigare än vad jag trott! En hund som ibland inte går att få lugn och bara vill tugga på en hade jag inte riktigt i mina tankar. Men som sagt, det börjar försvinna. Jag konstaterade också snabbt att valpar hundar måste gå ut ännu oftare än jag trott
(detta går ju att jämföras med sambon som tycker det blev mycket mindre jobbigt än han trott).

Jag har en betydligt gladare hund än jag väntat mig. Hade ju inte förväntat mig en ledsen sådan, men Sigge tycker helt enkelt att allt är så otroligt kul! Pratar man med honom, när man går upp på morgonen, om man råkar titta på honom osv. Och jag hade väntat mig honom lite mindre människokär mot allt och alla.

Jag hade nog väntat mig en mindre lättlärd och mer envis hund. Han är väldigt lättlärd och även villig att göra matte till lags. Jag hade trott på en hund som var lite "krångligare" att träna med men som ändå lyssnade om än inte alltid entusiastiskt. Sigge är antingen extremt lyhörd och entusiastisk. Eller också så varken hörs eller syns man.

Pälsvården är ungefär som jag tänkt mig, mer än att i mitt huvud hade det varit medfött att veta att man ska stå still på bordet och låta sig bli borstad, ungefär (den illusionen försvann ju dock redan innan vi hämtade honom).

Allt var också löst så att vi kan vara hemma med hunden och även hundvakt fanns innan hunden ens var född. Dock vill man gå hemifrån även om man har ledigt och hundvakterna är bortresta hela sommaren. Men det är smällar man får ta.

Okej, nu kanske det här blev halvt OT eftersom det kom in mycket av hundägandet och valptiden i allmänhet, men ändå.

 

[Armani__]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Vilken rolig tråd!!

När vi skaffade Yda hade varken jag eller sambon någonsin haft liten hund, bara det skulle bli spännande! Yda är dv.schnauzer - shih tzu och jag hade ingen direkt erfarenhet av shih tzun, men av schnauzern.

I alla fall, vi var och kikade på vår blivande hund och efter det så förv'ntade jag mig en tuff och kaxig liten dam, med en del motor. Hon var tuffast i kullen och det var det som gjorde att vi valde henne. har hört att shih tzun är en "trög" ras så jag hade lite farhågor, haha..

Nu i höst blir tösen två år. Vi har fått en mycket mattig hund och en MYCKET lojal flicka. Dessutom grymt lättlärd och vill alltid vara till lags. Tuff är hon och smart.

Jag har faktiskt fått precis det jag vill ha av en hund. Dessutom är hon inte sådär äckligt social, tack och lov! Hon hälsar gärna på folk och andra hundar, men sen är det bra. Jo, hundar leker hon gärna med om de är snälla och beter sig som hon vill, hahaha

Dock blev hon mindre än vad vi räknade med. Hennes föräldrar är dubbelt så stor som hon, men det skedde väl någon form av mutation

 

[FrittePower]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Vad förväntande ni er

Jag förväntade mig en otroligt stor skönhet, en som aldrig skulle dra i koppel och ta livet med ro samtidigt vara 'outtröttlig' och alltid med på nya äventyr! Läste mig sen till att man kunde förvänta sig att rasen är mycket lugn inomhus, lite svårmotiverad till träning men jag är heller inte så intresserad. Jag räknade inte med att kunna ha hunden lös utanför inhägnat område Jag var ändå väldigt öppensinnad eftersom jag är grön hundägare samt inte träffat några inom rasen förrän jag bestämt mig.

Vad jag fick

En mycket kontaktsökande, busig hund som är otroligt läraktig. Och han är snabb på springa Sover otroligt mycket - 'laddar batterierna'. Sen att han drar i koppel, är ganska mycket hund att bemästra vid hundmöten och 'bara måste' jämt och ständigt är något som utvecklar mig som hundmänniska Men han är verkligen en pärla, han blir så glad av människor och dem av honom, han är mycket lojal och helt enkelt så otroligt rolig att umgås med! Man blir aldrig trött på honom... och hela tiden finner jag mig själv drömmande titta på honom

Så visst blev det helt rätt hund, för mig
Och för er som inte vet har jag en Borzoi!

 

[martina]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jag ville ha en trygg gårdsväktare.
Så när valet föll på St:Bernhard så tyckte jag att det lät som ett perfelt val.

Tyvärr så är Vera både otrygg o blyg... så nån sån där super väktare belv det inte.

Men det funkar bra ändå. Pga sin storlek så håller sig folk på avstånd

 

[kicki71]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jag fick allt jag drömt om när jag skaffade den hund jag mest av allt ville ha - papillonen.
Ville ha en glad, aktiv och användbar hund i lite lagom storlek.
Nu har jag tre sådana hundar.
Dom skiljer sig lite i form, färg och storlek men på det stora hela är rasen och det rastypiska samma lika på dem.
Otroligt energiska hundar som är med på allt likväl som dom gärna myser med en i soffan.
Otroligt sociala hundar som är så mycket mer hund, än man förväntar sig.
En papillon är verkligen en stor hund i liten förpackning, rätt hanterad

 

[aiquen]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jag var nog inte så insatt i rasen - labrador - egentligen när vi köpte vår hund för snart tio år sedan (för det första var jag inte så gammal då) men förväntade mig nog en glad, vänlig och matglad hund. Och det fick jag - med råge. Därtill fick jag en hund som är mer aktiv och arbetsglad än vad jag kanske förväntade mig. Han älskar när det händer saker och är trots att han börjar bli lite till åren fortfarande väldigt pigg och lekfull. Det är nog ganska typiskt för labbarna i och för sig, att vara aktiva och lättlärda, men innan vi köpte egen hund hade jag nog inte träffat många fler labradorer än de småfeta hundarna jag mött när deras ägare släpat runt dem på stan, och det är verkligen en milsvid skillnad jämfört med den hund vi fick hem.

I efterhand kan jag dock se att vi hade en jäkla tur som faktiskt fick den hund vi fick (eftersom vi egentligen - vilket jag förstått med åren när jag satt mig in i saker som MH, HD, stam o.s.v. - inte riktigt visste vad vi faktiskt köpte för någonting). Han har på det stora hela verkligen passat oss som handen i handsken.

 

[Hyacinth]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jag som har en 4-vägskorsning (minst) som dessutom är omplacering tänker varje dag:Jösses vilken fantastisk vovve, och vilken tur jag hade
I dagsläget ser jag inte många minus med henne, men vi har kunnat anpassa oss väldigt väl efter hennes behov.
Med tanke på antalet raser och kombinationen kunde jag fått ett nervknippe, men peppap peppar...

Skotträdsla är i dagsläget det vi har problem med.


Innan har jag mest haft strulputtar av olika slag, så jag är mest (efter 4½ år) bara så glad över hur lätt och roligt det kan vara.

 

[rebecca-g]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Ville också ha en utmaning då jag skaffade mig min Australiska Terrier, men vet inte vart utmaningen tog vägen riktigt.
Han är tuff, följsam och har ordentligt med energi, dock läggs denna energi på bra saker som spår, sök och lydnad istället för lite jobbigare egenskaper som vissa terriers verkar få.
Envis är han men på ett bra sätt, han ger alltid 100% och i söket så kämpar han som fan för att hitta figuranterna, han ger inte upp.
Han är otroligt framåt, social och älskar allt och alla. Däremot så har han alltid fokus på mig, om det så är på klubben eller i stan.
En jäkla underbar vovve alltså, känner inte att vi har haft några problem alls och han lär sig så förbaskat snabbt.
Nu har jag en tervuerenvalp som jag inte ännu kan säga så mycket om, men förhoppningsvis får jag lite mer att jobba med

 

[madeleinewall]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Ja när jag skaffade min lilla Japanese chin var det precis vad jag tänkt mig, en soffpotatis.. Fast dock är han lite mer soffpotatis en jag hade trott. Han tycker det räcker med 2korta promenader dagligen resten av dagarna vill han hälst mysa och äta. Och jag skulle aldrig ens kunna komma på tanke med att träna lydnad eller nå med han, får då gömmer han sig direkt eller inte lyssnar..Och han är ju även min första riktigt utställning hund, och kunna man få en hund som älskar att showa mer? tror inte det iaf..


Salukin min trodde jag skulle vara lite busig som ung inte kunna ha lös för det ända han skulle tänka på var att jaga, jag skulle knappt kunna lära han sitt, och han skulle vara en lite vekare ( föremot våra gammla schäfrar) ras som inte alls brys sig om att bestäma eller så, och att det inte alls skulle vara nån mat vrak heller.. Men vad fick jag?

En riktig soffpotatis inne, går att ha löst ute, utan problem. Går att träna med utan problem, mer att jag som inte vill här. En riktigt dominat hane som verkligen tesar gränser både inne och ute och skulle mer en gärna vara herren i huset!! Och någon annan hund skulle bara våga försöka bestäma äver han.. Sen ja är han ett stor matvrak, äter verkligen allt han hittar, rensar allt och tar gärna ett smak prov från diskbänken om man glömmt nå mat framme.

Men ja han har ändå lyckats blivit den stora bäbisen i huset!

 

[apocalypsen]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jag förväntade mig en hund med mycket motor, flexibilitet,arbetsvilja och ganska nobel både till utseende och varande. En hund som inte skulle vara överdrivet intresserad av människor utanför den egna "flocken" och vara cool och tycka att det är ok med en flock men lite lugn och ro i ensamhet skulle vara precis lika OK. Slutligen skulle det vara något jag kunde ut och tävla med.

Vad jag fick var en 15 månaders pajas! Han ligger otroligt högt i den sociala kampen, älskar allt och alla. Ingen vare sig människa eller djur är för stor eller förliten för att hälsa på och busa med. Undantaget är katter och igelkottar för de ska tydligen bara dö
Flexibiliteten och motorn är det inga fel på. Spelar ingen roll riktigt vad man presenterar honom för så är det full fart framåt. Arbetsviljan, tja om matte hackar upp ett större paket korv så kan det ju faktiskt hända att man kan gå fot, komma på inkallning mm men det är fortfarande på kanske-kanske inte nivån

Han är otroligt mattebunden, husse är ok om matte a) inte är hemma b)om matte säger att man ska göra något som man inte vill göra Det där med att vara själv är definitivt ingen hit heller. Nobeliteten, tja visst ser Weimarna otroligt vackra och ädla ut på bild och i utställningsringen, det är en illusion gott folk - det finns inget ställe som är för skitigt, äckligt eller ruttet och hittar man något av intresse så finns det inga hinder som står ivägen för det. Bordsskick existerar inte det heller, vatten och matkulor sprids i precis hela köket.

Den största överraskningen är faktiskt att jag älskar denna clowniga stökighet. Det går inte en dag sedan Fjants ankomst i mitt liv som han inte får mig att skratta. Han är bufflig, burdus, mattebunden och lägg där till den jobbiga slyngelåldern. Men man kan inte annat än skratta så att tårarna rinner när man slänger iväg hans leksak, han sticker för att hämta den i det höga gräset och kommer tillbaka, stoltare än stoltast med ett helt grillspett som någon har slängt iväg Vi har haft många hundar i familjen genom åren men få har uppvisat en så stark humoristisk personlighet och ett så varmt hjärta som denna härliga och stökiga Weim har.

Skulle någon erbjuda mig en hund som plockar 10or och placeringar på tävlingar, skulle jag faktiskt inte ta den. Fjant kommer nog aldrig bli så sansad så vi gör det men han är så kul att träna med och tom bistra tränaren skrattar högt åt Fjants tokerier. Jag har antagit utmaningen och är villig att betala priset för jag kommer skratta gott på vägen

 

[norrland65]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Du beskriver vår tibbekille exakt!

Vår första hund. Förväntade oss en självständig urhund, som kanske inte är den främsta hunden att tävla lydnad med, men en sällskapshund.

Fick en 8 veckors jag-vet-j..lar-vad-jag-vill! En mellan varven jättego kille och mellan varven en ilsken gremling, som bets. Hundvana i omgivningen sa: "eeh, där har ni jobb... ".

Men faktiskt så har han blivit bättre och bättre. Nu är han 4,5 månader och riktigt go! Humör och stark vilja har han, och kommer säkert alltid att ha. Men Roligare, Goare Hund får man leta efter!

Norrland

 

[Red_Chili]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

*KL*

Jag kan väl inte riktigt vara med i den här tråden egentligen, eftersom jag lärde känna salukin som ras långt innan jag skaffade mig någon. Sedan bosatte jag mig periodvis på kenneln som jag sedan kidnappade gammeldamen från, så jag visste ju precis vad jag fick. Sedan har jag hennes dotter också...

När jag skulle ta hem gamlingen första gången så fick jag det mot att de på kenneln fick en valpkull till på henne. Jag sa då att jag ville ha en av valparna om jag hade möjlighet, och dagdrömde högt om en cremefärgad tikvalp som skulle ha ett fint, betydelsefullt namn, vara snäll och glad, pigg på att göra lite allt möjligt och dessutom ha fin exteriör. Om jag inte kunde få valp ur gamlingens valpkull ville jag ha valp med min favorithane till pappa.

Min gamling parades med min favorithane. Det föddes 5 valpar och EN av dem var en cremefärgad, som dessutom var en tik

Denna lilla tik har varit allt jag kunnat drömma om och mer än så, men även hemsk. Hon har haft sån enorm energi och så OTROLIGT mycket egna idéer att mycket blivit galet när jag bara gjort något relativt litet fel.. Vi börjar dock komma åt rätt håll med allt och jises, jag har en fantastisk hund. Hon är pigg, glad, totalt orädd, kontaktsökande men med egna idéer, snabb som tusan och egentligen riktigt snygg (även om jag då och då beklagar mig över att hon ser förjävlig ut eftersom hon inte är helt perfekt exteriört, men det är ju ingen hund... )
När jag jämför henne med kullsyskonen kan jag inte annat än titta på min unga dam, känna mig stolt och jag får en enorm känlsa av att "allt blev helt rätt".

 

[YorkWann]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Skaffade först golden med tanke på en aktivare sällskapshund typ, fick en soffpotatis med HELT egen vilja och lat som sjutton.

Skaffade labbe (med föräldrarna) med tanke på aktivare sällskapshund. Fick en träningsnarkoman, med offknapp inne ( ) Lärde sig ALLT på en minut. Glad och var med på allt! En hund som kunde gått riiiktigt långt om inte sjukdom kom i vägen.

Skaffade första settern med tanke att jag ville ha en fysiskt aktiv hund som ville vara med på allt men som ändå gick att jobba lite med, som spår, viltspår, agility, lydnad. Hade/har även planer på jakt, så jakthund ville jag ha. Fick en soffpotatis som INTE läst sin egna rasbeskrivning. Snäll, trevlig hund...för en pensionär...

Andra settern passade relativt in på vad jag ville ha, dock mycket hårdare i psyket än vad jag trott. Dog av skada ung, tyvärr.

Settern jag har nu, är otroligt fysisk, riktig duracellkanin. Väldigt mild i psyket. Mycket mer "mammig" än mina tidigare varit. Väldigt mkt enmanshund. Svår att lämna helt själv (går dock bra att bli lämnad med en annan hund som sällskap) Setter nr 1s raka motsats. VILL gärna göra bra ifrån sig och gillar att träna göra det mesta.

Blandisen (tax/pudel/pappillion/tror japansk spets med, mammas nu) trevlig, alert sällskaps hund. fick vad vi trodde på ett ungefär, bortsett från att hon är GRYMT lättlärd! Också duracellkanin, även nu vid 9 års ålder. Haft problem med juvertumörer, problem med magen osv.

Min lilla tik var i stort sett som jag förväntade mig. LIIte mer terrier vid vissa tillfällen dock ( Hon är inte direkt lättskrämd för någon hon ser som hot. Försvarat mig mot alhisar i Göteborg ) Annars är hon den perfekta sällskapshunden, med på allt, men kräver i princip ingenting.

 

[Milosari]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

labben: nej... jag förväntade mig en lugn och snäll hund i 25 kg klassen (han var ju ändå en hane), en hund som jag kunde ha lös och som tyckte om att gå promenader med mig.

jag fick en komplett galen hund. som vägde nära 40 kg, som hade koll på allt utom mig (jag höll ju koll på honom...) som åt upp hela lägenheten, som sedan finslipade tekniken och åt ALLT som någon gång varit i kontakt med mat, som behövde jobba jobba jobba för att nästan gå att ha i möblerade hem. som tur var så blev jag också intresserad av det där med jobba jobba jobba och nu 9 år senare så har han ju lugnat ner sig något. i alla fall om man ser till att aktivera honom ordentligt varje dag... EN sak stämde i alla fall. labben är den snällaste hund som satt sin tass på denna jord, och han är den perfekta barnhunden. de kan krama och pussa honom och han bara njuter.

schäfern: nja... jag förväntade mig en riktig kompis. som bara hade ögon för mig, som man kunde viska kommandon till. som följde mig som en skugga och som kunde försvara mig om jag skulle råka illa ut.

jag fick en hund som försvarade mig för kung och fosterland, som inte hade tid att titta på mig för hon var tvungen att hålla alla potentiella fiender på avstånd. men det där gick att träna bort och nu är hon det jag önskade mig. hon har t o m blivit lite snäll mot andra hundar på äldre dar.

(vad förväntar jag mig av nästa hund då? det blir en kelpie och intresse är anmält. en hund med massor av motor och bra fart, både i huvud och ben. en hund som kanske bryr sig något lite om vad man säger. som har lite bättre minne än en guldfisk. som är riktigt översocial och vill pussa på varenda människa den ser. med tanke på den tilltänkte fadern räknar jag med en hund som är väldigt matglad. med tanke på modern och det som finns bakom henne räknar jag med att jag får en hund med bra kamp, som har bra avreaktioner och som är skottfast.)

 

[rabalder]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

K.L

Tack vare er bukare som tipsade mig efter en låång tråd om vad vi skulle ha för hund så är vi nu lyckliga ägare till Laban, welsh springer spaniel på 7 månader.

Gladare och socialare hund får man leta efter. Men som vanligt så blir det inte alltid som man tänkt sig med regler så vår lilla man sover gott med huvudet på kudden bredvid mig

Han är med överallt och är pigg och framåt. Snabbtänkt och hela tiden hungrig på nya utmaningar. Men kan slappna av inne och bara mysa. En väldigt fysisk hund.

Just nu kan jag bara se ett problem och det är att Laban blir tokig av att bli lämnad ensam. I bilen är det inga problem men hemma blir han fullständigt förtvivlad och skriker och försöker gräva sig ut. Biter även sönder saker då.
Så var inte mina tidigare hundar, grandis och westie.

Jag är så glad att jag fick hjälp med att hitta denna ras som jag inte visste så mycket om sen tidigare.

 

[Priscilla]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

kl

Jag förväntade mej när jag fick hem min kooikerhondje att jag skulle få en kelig, mattekär hund som inte var intresserad av främmande människor. Jag förväntade mig en hyfsat aktiv hund som det krävdes mer än en promenad runt kvarteret per dag för att aktivera.

Jag fick en människorädd stackare som inte hade något intresse av att bli klappad av någon- inte ens mej. Jag fick också en sjuhelsikes personlighet i en och samma hund med envishet som räcker till ett halvt kompani och totalt oberörd av korrigering, svårmotiverad och med en vilja av stål.

Jag fick också en hund som aldrig är till några besvär att leva med. Jag hade förväntat mig mer besvär med vardagliga saker, men gled rakt igenom ensamträning, koppelträning och liknande på en liten räkmacka. Jag fick en hund som är totalt oberörd av skott och som är lugn och beskedlig i alla miljöer.

Nu när han har hunnit fylla 2,5 år börjar han att bli mer mottaglig för träning, innan har han haft noll arbetsmotor och ingen motivation överhuvudtaget.
Jag är inte besviken på mitt val då jag har lärt mig otroligt mycket om hund, men nästa hund vill jag nog ha en förigare, mer mattebunden hund...

 

[Fragile]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Jämför DSGn med settrarna jag(familjen) haft innan:

Vad förväntade ni er?
En liten smidig hund som lär sig snabbt, inte lika stort motionsbehov som settern. Sticker inte iväg på jakt (alltså ingen stor jaktlust) lugn inne, älskar o som älskar mys!
Något lättare än en jakthund alltså, mer åt sällskap.

Och vad fick ni för hund?
Liten hund med ett jäkla behov av både fysisk o psykisk stimulans! Hon jagar, ståndskall på både katt/ekorre.
Med settern hade jag en hund som va lugn inne, självmotionerande (ja du kunde inte släppa närsom eller vart) men de blev trötta av 10min lydnad.
DSGn vill bara ha mer o mer.. behöver en bra off-knapp men det börjar ta sig nu vid 3½års ålder. Ganska osäker själ.
Engelsksettern hade mycket jakt i sig o gick STORT men viltbegäret fanns aldrig, ville inte apportera och va mild. DSGn har dödat orm, fågelungar och nästan en katt(!)

//Mimmi

 

[apocalypsen]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Inte ett dugg, de är helt olika, förutom att de är ganska lugna båda två.

Men Fortune har jag haft sedan hon var 4 år, så hon hade ju en del med sig och jag hade inga större förväntningar på henne. Sen förstod jag iofs inte att hon var som hon är, jag trodde jag skulle få en helt annan hund, men hon är så underbart go att man bara kan älska henne.

Fortune är ganska hetsig, lite nervöst lagd (inte överdrivet), stressar lätt upp sig. Hon kan inte dra några större slutsatser och är ganska korkad. Men hon är samtidigt kvick, uppmärksam och häftig. Men jag litar inte på henne till 100 %, hon skulle lätt kunna bli en ångestbitare, men nu är hon 7 år och mår bättre än nånsin efter att ha varit svårt sjuk förra året.

Loka är cool, trygg och långsammare. Hon är också energisk på sitt sätt, men hon kan dra slutsatser på ett helt annat sätt. Om hon fattar en sak så fattar hon det för all framtid. Hon ligger just nu på rygg i sin sacco och fläker sig. Fortune ligger under ett bord...

Ska jag vara ärlig så vet jag inte om jag hade pallat med Fortune om jag inte hade haft Loka, för Fortune har så mycket trygghet i Loka. Men de älskar varandra och det fungerar väldigt smärtfritt.

Fast jag tror inte det spelar någon roll hur de är. Har man en Weim får man genast merbegär. Husse pratade om framtida möjlighet om att köpa en valp om vi genomför bostadsbyte och jag såg genast en liten grå trulig sak med blå ögon och dumboöron för mitt inre Husse var väl inte lika "på" och tyckte att det finns med än Weimz Jag är ganska säker på att det blir en weimz till om ett år eller två

 

[escodobe]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Du beskriver vår tibbekille exakt!

Vår första hund. Förväntade oss en självständig urhund, som kanske inte är den främsta hunden att tävla lydnad med, men en sällskapshund.

Fick en 8 veckors jag-vet-j..lar-vad-jag-vill! En mellan varven jättego kille och mellan varven en ilsken gremling, som bets. Hundvana i omgivningen sa: "eeh, där har ni jobb... ".

Men faktiskt så har han blivit bättre och bättre. Nu är han 4,5 månader och riktigt go! Humör och stark vilja har han, och kommer säkert alltid att ha. Men Roligare, Goare Hund får man leta efter!

Norrland

Jomenvisst är han störtskön!
Faktum med att jag tror att det nästan är lättare om man INTE haft hund innan eftersom man då inte har förutfattade meningar om hur det SKA vara

 

[Diplomaten]

Sv: Är din hund som du förväntade dig när du valde ras?

Om jag analyserar förväntningar på mina 3 hundar (sambon äger de resterande 2, på pappret ), så är svaret både ja och nej.

Mina två småhundar (Pomme och JRT) är båda omplaceringshundar. När jag tog över Pomeranianen, hade jag ingen kunskap om rasen eller vana på småhundar. Agerade som en räddare i nöden, då hunden skulle få sprutan. Hade inte förväntat mig den tuffhet och aggressivitet som han uppvisade. Och heller inte att han krävde en sådan "hårdhet" ifrån mig. På så vis tänkte jag det motsatta som hundar - att storleken automatiskt skulle göra honom införstådd med att han borde tänka sig om innan han mopsade mot större människor, hundar och andra djur. Icke sa Nicke. Men, efter lång tid - blev han en hund som jag aldrig trodde ett sådan litet avelsdjur kunde bli. En fjällhund, som faktiskt är den lydigaste i flocken.

JRT förväntade jag mig inte att hon skulle inneha så rastypiska egenskaper. Hon var relativt vek när jag tog över henne, men har med tiden blivit mer jaktbenägen och sådär tuff som bara terriers kan. Men, efter min omställning är det mestadels positivt!

Blandisen (Alaskan Husky/Laika) har bara varit över förväntningarna. Köpte honom som valp. Även om jag givetvis hade goda förväntningar så visste man inte helt vilka egenskaper hunden skulle inneha, på samma vis som de renrasiga. Även om jag var beredd på det. Men, hunden är som gjuten för mig. En god jaktinstinkt, draginstinkt och också en oerhörd vilja att träna tillsammans med mig - lös som kopplad. Han har fått de bästa egenskaperna ifrån båda föräldrarna och verkar ha glömt de dåliga. Kan dock tillägga att jag inte förväntade mig en lång och fortfarande process på att kunna vara ensam.